- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
567-568

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alfonsia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fiske och saltberedning. Industrien är obetydlig,
men handeln viktig. Hufvudstaden är Faro och de
förnämsta hamnarna Lagos, Albufeira och Tavira. -
A. omfattade fordom äfven den spanska kusten ända
till Almeria samt den midt emot liggande kusten
af Afrika. Denna del af den pyreneiska halfön var
den första, som eröfrades af araberna. Namnet är
arabiskt (El Gharb) och betyder "mot väster liggande
land". A. förenades 1253 med Portugal af konung Alfons
III, som äfven antog titeln "konung af Algarbierna".

Al Gassali l. Algasel, arabisk filosof, f. 1058,
d. 1111, försvarade islams renlärighet både mot
aristoteliska och nyplatonska satser. Synnerligen
berömd är hans sedolärande skrift Ejuha al valed ("O,
min son!").

Algau, Algäu l. Allgau, den af floden
Iller genomflutna sydvästra delen af Bajern jämte
angränsande delar af Würtemberg och Tyrolen ned till
Kempten och Memmingen. Fordom var A. namnet för en
större landsträcka emellan Iller och Bodensjön i v.,
Lech i ö., Inn i s. och Donau i n. - Algaualperna,
västligaste delen af norra Kalkalperna, sträcka sig
öfver största delen af A. i dess nuvarande omfattning
mellan Rhen och öfre Lech. Deras högsta toppar äro
Mädele Gabel, 2,643 m., och Hochvogel, 2,590 m.

Algau-boskap l. Allgau-boskap, en från Algau i
sydvästra Bajern härstammande nötboskapsras. Kring
Sonthofen i Algau-alperna anses den bäst utvecklad
såsom mjölkboskap. Korna hafva ett litet, bredt hufvud
och inböjda näsben. Deras horn äro små och riktade
framåt och uppåt. Halsen är kort och nedtill försedd
med en stor hudfåll (s. k. dröglapp), som sträcker
sig från underkäken till bringan, Ryggen är rak,
och korset höjer sig något bakåt. Bröstkorgen är
rund och djup, benen korta och fina, jufret stort,
huden tjock och synnerligen mjuk. Färgen är grå
eller gulgrå, med en ljusare färgton på ryggen,
kring munnen, på insidan af öronen, i ljumskarna
och på jufret. Algauboskapen uppnår i sitt hemland,
i lefvande tillstånd, en vikt af omkr. 400 kg.,
och korna lämna årligen 18-20 hl. mjölk. Mjölken
är tämligen rik på fett och ostämne. - På grund af
sina ganska utmärkta egenskaper har denna boskapsras
blifvit mycket utbredd i Tyskland, synnerligast i
Sachsen och Würtemberg. Till Sverige infördes 1847
en mindre hjord, hvilken stationerades på Lindholm
i Södermanland, hvarifrån afveln efter dessa djur
blifvit spridd inom vårt land. Åtskilliga gånger
ha sedermera djur af denna ras blifvit införda
från Bajern.

Marknader för försäljning af algauboskap hållas
årligen i Sonthofen, 14 sept. för försäljning af
ungboskap och 15 okt. för försäljning af kor och tjurar,
C. A. L.

Algaute Gautreksson, nord. sag. (ej Algöte
Götriksson
), enligt ynglingasagan konung i Götaland på
Ingjald Illrådes tid. Hans dotter Gauthild (Göthild)
var gift med Ingjald, som vid arfölet efter sin
fader lät bränna inne sin svärfar jämte några andra
småkonungar.
R. T. (B-E.)

Algebra (arab.), den del af matematiken, som studerar
sådana förhållanden, hvilka uppkomma, när ett ändligt
antal räkneoperationer utföras på en ändlig mängd
utaf tal. Populärt, men oegentligt brukar algebran
ofta betecknas som bokstafsräkning. Som den
förste algebraikern angifves Diofantos
från Alexandria, hvilken lefde i 4:e
årh. e. Kr. Kännedomen om algebran kom till Europa
genom araberna samtidigt med kunskapen om det
indisk-arabiska siffersystemet. Under 1500-talet var
algebran föremål för stort intresse samt upplefde
en hög blomstring särskildt i Italien. Där löstes
problemen att genom rotutdragningar upplösa tredje-
och fjärdegrads-likheterna. På 1600-talet skapade
Descartes den s. k. analytiska geometrien, eller
algebrans användning på geometrien, och gjorde
Fermat sina odödliga upptäckter inom "talteorien",
eller algebrans användning på studiet af de hela
talens egenskaper. Från början af 1700-talet
härstamma Newtons arbeten, och Eulers tillhöra
samma århundrade. 1799 offentliggjorde Gauss sitt
berömda bevis för att en algebraisk likhet af
nte graden har n rötter, och 1801 utkom hans
"Disquisitiones arithmeticæ", talteoriens
hufvudkodex, en af den mänskliga tankens främsta
skapelser. 1824 offentliggjorde Abel det första af
sina banbrytande algebraiska arbeten, beviset för
omöjligheten att genom rotutdragningar upplösa
allmänna likheter af högre grad än den 4:e. Om
alla senare algebraiker eller talteoretiker (jfr
Galois, Hermite och Kronecker) gäller, att de i
det väsentligaste endast byggt vidare från den
af Gauss och Abel lagda grunden. - De förnämsta
moderna framställningarna af algebran äro: Serret,
"Cours d’algèbre supérieure", och Weber, "Lehrbuch
der algebra", samt af talteorien: "Vorlesungen
über zahlentheorie von P. G. Lejeune-Dirichlet",
utg. af E. Dedekind.
M. L.

Algebraiker, person, som sysslar med studiet af
algebra eller med algebraiskt författarskap.

Algebraisk, som har afseende på algebra.

Algebraiska tecken. Se Matematiska tecken.

Algeciras [alche-] l. Algeziras (romarnas
Portus albus), stad i spanska prov. Cadiz,
vid Gibraltarviken, har en väl befäst hamn samt
ståtliga kyrkor och kloster. Omkr. 12,800 inv., som
drifva handel med stenkol, läder och spannmål. - I
A. landstego araberna 28 april 711, och det förblef
i deras våld till 1344. - År 1801 stodo på A:s redd
tvenne sjöslag emellan fransmän och spanjorer å
ena sidan samt engelsmän å den andra. I det första
(6 juli) segrade den fransk-spanska, i det senare
(12 juli) den engelska flottan.

Algemeen handelsblad [alchemen], holl.,
Amsterdams inflytelserikaste politiska tidning (af
progressiv-liberal färg). Den utkommer tre gånger
dagligen och började som daglig tidning utgifvas 1831.

Algenib, astron. ([alfa] Persei), stjärna af 2:a storleken,
i stjärnbilden Perseus; stjärna af 3:e storleken
([gamma] Pegasi) i stjärnbilden Pegasus.
R. N.*

Alger (lat. Algæ), bot., lågt organiserade växter,
som fortplanta sig genom sporer, efter regeln ega
blott en bål, föra klorofyll i sina celler och till
allra största delen växa i vatten. Linné ställde dem
i den sista af sexualsystemets klasser, Cryptogamia,
och innefattade under benämningen alger ej blott
algerna i nutidens mening, utan äfven lafvarna
och lefvermossorna. Flertalet af nyare författare
låta dem bilda en grupp, jämsides med svampar,
af sporväxternas lägre afdelning,
bålsporväxterna, Thallophyta Endl.

Algernas rätta element är vattnet. Visserligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free