Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alkoholism l. Alkoholsjukdom - Alkoholist, på dryckenskap begifven person - Alkoholisthem, anstalt för alkoholister - Alkoholometer, fys., en procent-areometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och smygande förlopp, och oftast åtgå flera år,
innan de första tecknen visa sig. Merendels hafva
flera akuta alkoholförgiftningar, flera rus,
föregått, innan den kroniska alkoholismen börjar
tydligare framträda, Men detta är långt ifrån alltid
händelsen. Det är tvärtom icke ovanligt att finna
fall, i hvilka sjukdomen utvecklar sig och genomlöper
alla sina skeden och, efter att hafva framkallat de
svåraste förändringar i för lifvet viktiga organ,
leder till döden, utan att patienten någonsin
varit i vanlig mening berusad. Alltefter olika
lefnadssätt i öfrigt, olika kroppskonstitution och
olika motståndskraft inom det ena eller andra organet
äro också symtomen växlande i olika iall. Vanligen är
det rubbningar i matsmältningsorganens, framför allt
magsäckens, förrättningar, som först visa sig. De
mera karakteristiska nervsymtomen uppträda oftast
senare: till en början blott på morgnarna en obetydlig
darrning i fingrarna, sedan en mera ihållande darrning
i händerna, armarna, tungan o. s. v., minskad
muskelkraft och stundom en småningom tilltagande
förlamning, som t. o. m. kan göra patienten helt och
hållet oförmögen att hålla sig uppe, myrkrypningar
under huden, slöhet i känselsinnet, först i fingrar
och tår, sedan spridande sig vidare, orolig sömn,
anfall af yrsel och svindel, ej sällan anfall af
delirium tremens, konvulsiva anfall, som kunna
öfvergå till verklig fallandesot, samt - under
utvecklingen af dessa och andra symtom - en alltmer
tilltagande slöhet i förståndet och slutligen ej
sällan verklig sinnessjukdom. De anförda symtomen
förekomma dock sällan alla i samma fall. Än är
den ena, än den andra gruppen af rubbningar inom
nervsystemet öfvervägande, och Huss har på grund
däraf uppställt flera olika former af sjukdomen. Till
följd af sjukliga förändringar, framkallade af
alkoholen på andra områden, såsom i hjärtat, lefvern,
njurarna o. s. v., blir sjukdomen för öfrigt ännu mera
växlande. Om alkoholmissbruk såsom sjukdomsorsak vid
arterioskleros se Ålderdomssjukdomar. - I de tidigare
skedena kan hälsa inträda och längre fram åtminstone
en mer eller mindre fullständig förbättring, om
patienten upphör med missbruket af spirituosa, men
också endast på detta villkor, ty i annat fall slutar
sjukdomen med döden. Ofta dör alkoholisten en för
tidig död af någon mellankommande akut sjukdom, mot
hvilken hans försvagade kropp icke har tillräcklig
motståndskraft. Efter döden finner man magsäckens
slemhinna inflammerad, blodöfverfyllnad i hjärnan
och dess hinnor, stundom förändringar i hjärnmassan
och ryggmärgen, ofta fettvandling i hjärtat, lefvern
förstorad och fettvandlad eller också hopskrumpen,
njurarna ofta i olika stadier af kronisk inflammation
o. s. v.
P. W.*
Alkoholist, på dryckenskap begifven person.
Alkoholisthem (eng. drunkards l. inebriates home,
fr. asile d’ivrognes, ty. trinkerheilstätte),
anstalt, där på dryckenskap begifna personer, som
lida af kronisk alkoholism, erhålla vård. Benjamin
Rush i Förenta staterna var den förste, som (1809)
framställde den åsikten att drinkarna vore sjuklingar,
som för att botas behöfde vårdas i alldeles särskildt
för dem ordnade anstalter. Tanken vann blott långsamt
anhängare och realiserades i Förenta staterna första
gången genom anläggandet af Washingtonian Home
1857. Sedan hafva i samma land en mängd anstalter
anlagts, likaså i England och Skottland, där den
första grundades 1852, och i Tyskland, hvars
första alkoholisthem upprättades 1851. Äfven
Schweiz, Österrike, Frankrike, Sverige och andra
länder hafva följt exemplet. I Sverige grundlades
alkoholisthemmet Sans-Souci utanför Upsala 1891,
och sedermera hafva ytterligare fyra upprättats,
hvaraf det största är Eolshäll utanför Stockholm; det
sistnämnda åtnjuter ett årsanslag af staten å 6,000
kr. - I dessa anstalter är kuren öfverallt grundad på
fullständig afhållsamhet från alkoholhaltiga drycker
i förening med sorgfällig hygienisk vård medelst god
diet, vistelse i det fria, arbete, helst i det fria,
och moralisk inverkan. Läkare och vårdare vid dessa
anstalter böra själfva vara absolutister för att
genom exemplet kunna påverka de sjuke. Resultaten
af behandlingen äro relativt goda, men i hög grad
beroende på det tidigare eller senare skede af
sjukdomen, i hvilket alkoholisterna intagas. Intagas
äldre, långt gångna fall, blir resultatet sämre:
omkring 1/3 botas, 1/3 blifva väsentligt förbättrade
och 1/3 förblifva oförbättrade; de senare utgöras
hufvudsakligen af ärftligt belastade eller redan
af alkoholsinnessjukdomar lidande. Intagas de
sjuke i tidigare stadier, blifva resultaten
bättre, och de botade kunna uppgå till 50% och
därutöfver. Af vikt för uppnåendet af gynnsamma
resultat är, att anstalterna icke äro för stora
och att efterbehandlingen ordnas rationellt, så
att de utskrifne ej försättas i en omgifning, som
frestar dem till återfall i dryckenskap. - Af vikt
för frågan om alkoholisthemmens användande har visat
sig vara att genomföra lagbestämmelser, genom hvilka
alkoholister kunna, äfven mot sin vilja, tvingas att
blifva vårdade på alkoholisthem. Nödvändigheten af
sådana lagbestämmelser beror på alkoholistens oförmåga
att inse, att vård å alkoholisthem är nödvändig
för hans hälsas återställande, äfvensom på hans
motvilja mot det tvång, som han på en sådan anstalt
måste underkasta sig särskildt med afseende på den
totala afhållsamheten från starka drycker. Sådana
lagbestämmelser hafva införts i flera af Förenta
staterna, i England, i flera kantoner i Schweiz,
i Tyskland, Österrike och Norge. I Sverige har en
skrifvelse till regeringen i detta syfte år 1903
antagits af andra kammaren, men afslagits af den
första. I motiveringen för densamma har framhållits
att flera af de svenska alkoholisthemmen till följd
af bristen på en sådan lagstiftning stå tomma. Denna
lagstiftning bör ordnas så, att den, på samma gång
den tillgodoser ändamålet, förebygger missbruk,
hvarigenom icke-alkoholister skulle kunna mot sin
vilja blifva inspärrade i sådana vårdanstalter, men
erfarenheten från utlandet har redan visat, att
sådana missbruk utan större svårighet kunna
förekommas. - Alkoholisthemmens betydelse ligger
däri att erfarenheten visat dem vara den enda
möjligheten att till hälsa återställa alkoholister,
och som dessa i regeln utgöras af män i deras bästa
verksamhetsålder, bör idéns praktiska genomförande
äfven medföra betydande ekonomisk vinst för samhället.
C. W.
Alkoholometer (af grek. metron, mått),
Spritprofvare, fys., en procent-areometer, medelst
hvilken sprithalten i en blandning af alkohol och
vatten direkt bestämmes i procent af blandningens
volym. Från öfriga skal areometrar skiljer sig
alkoholometern endast genom graderingen, hvars
utförande måste ske med afseende på den kontraktion,
som eger rum, när vatten och alkohol blandas med
hvarandra. Utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
