- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
631-632

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmän farled ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade visserligen Karl XII uppställt grunderna för ett
bevillningssystem, snarlikt det vi nu ega, men det kom
aldrig till verkställighet. Bevillningsförordningarna
blefvo fortfarande uppställda efter sinsemellan
högst olika grunder, och ståndsindelningen vidhölls
alltjämt. 1752 ordnades bevillningsförordningen
för första gången i olika artiklar. Se vi på en
bevillningsstadga för något senare år, t. ex. den
för 1789, finna vi första artikeln, där de personella
afgifterna äro upptagna, afdelad i flera kategorier
och hvarje kategori i en mängd afgiftsklasser: för
städerna 60, för civil- och militärstaterna 42. Andra
artikeln innefattar bevillning af rörelse, fastighet,
löner, hyror, arrenden m. m. Tredje artikeln stadgar
bevillning för hvarje fönsterluft i boningsrum och
fjärde artikeln s. k. öfverflödsafgifter för rättighet
att begagna ekipage, betjänt, fickur, tobak, siden,
förgyllning o. s. v. Afgifterna voro lämpade efter
hvars och ens lefnadsvillkor. Efter statshvälfningen
1809 gjorde sig genast behofvet af ett ordnadt
bevillningsväsen gällande. Den personella bevillningen
blef 1812 en personell skatt i egentlig
mening, lika för alla utan afseende på stånd eller
lefnadsvillkor. Med afseende å inkomstbevillningen
försöktes 1810 det s. k. progressiva systemet, hvilket
dock vid tillämpningen mötte stora svårigheter,
hvarför man 1812 öfvergick från progressivafgift å
inkomst till additionell progressivafgift å själfva
afgiften; men 1815 öfvergafs jämväl detta system,
och jämlik beskattning af all fastighet och all
inkomst af kapital eller arbete uppställdes såsom
grundregel Sistnämnda system har sedermera alltjämt
varit rådande, men under den fortsatta tillämpningen
uppkommo en mängd utväxter på systemet, och efter
fyratio år kvarstod grundtanken knappast annat än på
papperet. Rikets ständer begärde då en utredning,
som verkställdes af en kommitté, hvars betänkande
(tr. 1859) innehåller historik och förslag till
ny författning i ämnet, uteslutande grundad
på jämlikhetsprincipen. Bevillningsstadgarna
från och med 1861 äro uppgjorda i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med nämnda kommittéförslag.

Den för 1903 gällande bevillningsstadgan (af 3
dec. 1897, med ändringar 3 dec. 1898, 15 dec. 1899,
14 juni 1901 och 31 mars 1903) fastställer bevillning
af fastighet med 6 öre per 100 kr. taxeringsvärde
å jordbruksfastighet och 5 öre af annan fastighet,
att betalas af egaren. Men för jordegendomar, upplåtna
under åborätt, å lön anslagna boställen, ofria tomter,
afsöndrade lägenheter och - under vissa förhållanden
- skogsområden betalar innehafvaren. Statens
fastigheter äro befriade, liksom äfven allmänna
stiftelser, kanal- och väganläggningar, bönehus
o. d., såframt de icke lämna någon inkomst. För
inkomst af kapital och arbete erlägges bevillning
med en för hundra af inkomstbeloppet, dock så att,
när den skattskyldiges sammanräknade årsinkomst,
däri inbegripen äfven hustruns, understiger 500 kr.,
denna årsinkomst är bevillningsfri, att när den
icke uppgår till 1,200 kr. 450 kr. äro fria och
att när den icke uppgår till fullt 1,800 kr. 300
kr. äro fria. Sådan befrielse åtnjutes icke af
enskild för inkomst, som beskattas inom annan
kommun än den, där han är skrifven, ej heller
af bolag. Till ledning för taxeringen skola vissa
uppgifter lämnas af stadsdomstolar, domare på landet,
hypoteksinrättningar,
brandförsäkringsverk, personer, som handhafva
tillsyn öfver förmynderskap, agenter för utländska
försäkringsverk, bolag och rederi, så ock af en hvar
annan, som nästföregående år varit taxerad för inkomst
af rörelse eller yrke till belopp af minst 5,000 kr.

De i äldre bevillningsförordningar intagna
bestämmelser ang. bevillningsafgifter för vissa
rättigheter och förmåner - utländska handlandes och
konstnärers verksamhet i Sverige (med undantag för
norrmän, som idka handel med norska produkter),
skogsfång och kolningsfrihet å allmänningar,
bankers sedelutgifningsrätt - hafva sammanförts
i en särskild förordning af 2 dec. 1892 med
ändringar 10 juli 1893, 21 maj 1897 och 14 juni
1901. Däremot lämnas i bevillningsförordningarna
fortfarande föreskrifter om taxeringsmyndigheternas
sammansättning och befogenhet samt om debitering,
uppbörd, afkortning och redovisning, hvarjämte
instruktion för taxeringsmyndigheterna är vidfogad.
KBG.

Allmän farled. Se Farled.

Allmän flottled. Se Flottled.

Allmän klagodag. Se Klagodag.

Allmänna arbeten, gemensamt namn på sådana
ingenjörsarbeten, som utföras för det allmännas
eller statens räkning eller ock med understöd
af statsmedel. För svenska statens järnvägs-,
telegraf- och telefonbyggnader m. m. anslås medel
i vanlig ordning till beslutade nybyggnader,
men dessutom lämnar staten årliga bidrag:
till vägbyggnader 1,000,000 kr., till hamnar,
broar och farleder 300,000 kr., till utdikning af
frostförande mark 300,000 kr. samt låneunderstöd
till sänka markers torrläggning och odling 1,000,000
kr. och till enskilda järnvägsanläggningar 1,500,000
kr. (Siffrorna gälla början af 1900-talet.) Jfr
Allmänt arbete.
FR. E.

Allmänna barnbördshuset, en 1775 i Stockholm,
under ledning af professor David v. Schulzenheim
upprättad anstalt, som har till bestämmelse
dels att, såsom välgörenhetsinrättning, till
vård emottaga barnaföderskor under deras
barnsängstid, dels att, såsom läroanstalt,
lämna tillfälle till praktisk undervisning i
barnförlossningskonsten såväl för medicine studerande
som för barnmorskelärlingar. Anstalten står öppen
för hvarje barnaföderska utan afseende på stånd
eller villkor, äfven om anmälningen skulle ske med
förseglad namnsedel. Enligt gällande reglemente,
utfärdadt 28 jan. 1898, besörjes anstaltens ekonomi
af en direktion med fem ledamöter under ledning
af öfverståthållaren. Inseendet öfver sjukvården
vid anstalten åligger ofverläkaren, professorn i
obstetrik vid Karolinska institutet, som därvid
biträdes af institutets medicine studerande,
bland hvilka 12 i sänder under 4 månader erhålla
fri bostad i anstaltens egendom, Handtverkaregatan
n:r 19.
KBG.

Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm. Det
"orphanotrophium", till hvars anläggning drottning
Kristinas lärare, Johannes Matthiæ, år 1633
fick tillstånd jämte lämplig kronotomt, "inemot"
(i närheten af) Rörstrand, och rättighet att för
köpta tomter däromkring njuta lika frihet som för den
donerade tomten, utvidgades 1637 till ett allmänt
barnhus, hvilket genom privilegier, som sedermera
flera gånger utvidgats, tillförsäkrades vissa förmåner
och inkomster, däribland den s. k. barnhustunnan.
I en mängd testamenten har anstalten dessutom
blifvit ihågkommen med penninggåfvor. Den var intill
1666 upplåten åt ett bolag och stod därefter under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free