- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
681-682

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almquist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till ordningen, hvarjämte förberedelser för ett
förbättradt fängelsesystem vidtogos, nattceller och
arbetslokaler inrättades, ordnad skolundervisning
började införas vid centralfängelserna o. s. v. Hans
namn är mycket nära förenadt med den 1869 stiftade
"Fosterländska föreningen", den 1873 bildade
"Föreningen till minne af konung Oskar I och
drottning Josefina till stöd för värnlösa och
fallna" samt med åkerbrukskolonien Hall och Almska
stiftelsen. Förordnad att å Sveriges vägnar deltaga
i penitentiar-kongressen i London 1872, författade
A. en redogörelse för Sveriges brottmålslagstiftning
och fängelseväsende under titel: A perçu sur
la législation pénale et les établissements
pénitentiaires en Suède
(1872). Han utgaf för öfrigt
La Suède, ses progrès sociaux et ses institutions
pénitentiaires
(1879) och Résumé historique de la
réforme pénitentiaire en Suède depuis le commencement
du XIX siècle
(1885) m. m. – A:s son Viktor
Emanuel A
., f. i Stockholm 1860, student i
Upsala 1878, jur. kand. 1884, sedan 1897 byråchef
i fångvårdsstyrelsen, har under signaturen Hans Vik
offentliggjort tre diktsamlingar, Målerier (1889),
Rimlek och färgspel (1894) och Vågsvall (1898),
hvilka ega mycken formell förtjänst och en fin,
om också något blek stämning.

5. Erik Viktor A., den föregåendes broder,
ämbetsman, riksdagsman, f. på Antuna, Eds socken,
Uppland, 7 mars 1817, antogs 1834 till furir vid
Hälsinge regemente, utnämndes två år därefter
till underlöjtnant och 1862 till andre major vid
Upplands regemente. A. gjorde sig känd både som
skicklig militär och landtbrukare, men deltog jämväl i
mångartade kommunala bestyr. 1864 utnämndes
han till landshöfding i Västerbottens län och
verkade i denna egenskap rastlöst och nitiskt
för sitt läns utveckling. Tre gånger besökte
han lappmarkerna, oaktadt dessa färder voro högst
mödosamma, enär de till större delen måste göras
till fots. Som en af sitt läns ledamöter
af första kammaren bevistade han riksdagarna
1867–69, men inträdde 1870 i andra kammaren
såsom ombud för Härnösand, Umeå, Luleå och Piteå.
Bland hans riksdagsmotioner märkas två, näml. om
bestämmandet af en gräns för nybyggens anläggande
inom lappmarkerna, för att därigenom trygga lapparnas
besittningsrätt till renbetesland, hvilket förslag
vann riksdagens bifall, och om vidtagande af åtgärder
för en förbättrad skogshushållning i Norrland, ett
förslag, som föranledde tillsättandet af den s. k.
skogskommittén med A. som ordförande. A. dog i
Umeå 30 dec. 1872, innan kommitténs betänkande hunnit
behandlas på riksdagen.

6. Sigfrid Oskar Immanuel A., skolman, botanist,
f. 15 febr. 1844 i Stockholm, blef student i Upsala
1862 och filos. doktor 1869. Han var lärare
vid Beskowska skolan 1870–80, utnämndes 1880
till lektor i naturalhistoria och kemi vid Högre
realläroverket i Stockholm och förordnades till rektor
därst. 1891. Han har därjämte 1875–92 varit lärare
vid Högre lärarinneseminarium. A. har gjort sig känd
genom mångsidiga och grundliga insikter, särskildt
i naturvetenskapens grenar, samt genom förmåga att
med klarhet och lif meddela dem. I diskussionen om
pedagogiska spörsmål har han deltagit med intresse.
Han har utarbetat bl. a. en allmänt nyttjad Lärobok
i naturkunnighet
(I. Läran om växterna och djuren,
skrifven tills. med N. G. V. Lagerstedt, 1878, 6:e uppl. 1902;
II. Läran om den oorganiska naturen, 1880, 5:e uppl. 1896),
Lärobok i botanik (1882–83, 3:e uppl. 1898), tills.
med T. O. B. N. Krok Svensk flora för skolor
(I. Fanerogamer, 1883; 9:e uppl. 1903), vidare
Geografi för folkskolan (1886; 5:e uppl. 8:e
aftr. 1900), Kurs af kemiska försök (tills. med
R. Nordenstam, 1886, 4:e uppl. 1898) m. m. Hans
botanisk-vetenskapliga verksamhet har varit riktad
på utredandet af de s. k. kritiska växtsläktena inom
svenska floran samt föreligger dels i bearbetningar
af flere växtsläkten, särskildt för Hartmans flora
(11:e och 12:e uppl.), dels i särskildt publicerade
smärre afhandlingar. A. har äfven omarbetat 4:e–6:e
uppl. af Torins "Grundlinier till zoologiens studium"
(1873–78). – A:s hustru, Lovisa Sofia A.,
född Hultén, f. 9 mars 1844 i Kila, Södermanland,
gift 1875, förestår en af henne 1892 öppnad samskola
i Stockholm och har haft mycken framgång med sina
arbeten Barnens andra läsebok (1877; 6:e uppl. 1900)
och Barnens första läsebok (1884; 3:e uppl. 1892) samt
vidare utgifvit Läsebok för småskolan (folkskolan)
I (1889), II (1890; 2:a uppl. 1891) m. m.

7. Ernst Bernhard A., den föregåendes broder,
läkare, f. 10 aug. 1852 i Tibble prästgård, blef
student i Upsala 1870 och med. kandidat 1875. Redan
i tidiga år hade han för naturvetenskapliga studier
företagit flera resor inom fäderneslandet. Under
Vega-expeditionen 1878–80 tjänstgjorde han dels
såsom läkare, dels såsom lichenolog samt meddelade
sedermera i särskilda afhandlingar resultaten af
sina botaniska och medicinska iakttagelser under
resan. 1881 aflade han licentiatexamen i Stockholm
samt promoverades 1882 till med. doktor på en
afhandling om Tyfoidfeberns bakterie. S. å. blef han
sundhetsinspektör i Stockholm, 1883 förste stadsläkare
i Göteborg och 1891 professor i allmän hälsovårdslära
vid Karolinska institutet. I många skrifter har
A. offentliggjort resultaten af sina teoretiska
och praktiska forskningar inom olika områden af
hygienen. "Hygiea" och "Eira" äfvensom Stockholms
och Göteborgs hälsovårdsnämnders årsberättelser
innehålla flera dithörande uppsatser. Sina
epidemiologiska undersökningar har A. sammanfattat
hufvudsakligen i skrifterna Wie entstehen unsere
masernepidemien, warum hören sie auf?
(i Göteborgs
vet. o. vitt. samh. handl. bd 20, 1885), Ueber die
ausbreitungsweise von diphtherie und croup
(s. å.) och
Thatsächliches und kritisches zur ausbreitungsweise
der cholera
(1886). Vidare har A. behandlat frågan
om tyfoidfeberns etiologi (Ueber die hauptmomente
der aetiologie des abdominaltyphus
, 1890, samt
flere uppsatser i "Zeitschrift für hygiene",
1887–91) äfvensom åtskilliga andra hygieniska och
bakteriologiska spörsmål. Dessutom har han utgifvit
Allmän helsovårdslära med särskildt afsende på
svenska förhållanden
(1894–97), Mikroorganismerna
i det praktiska lifvet
(1902, tills. med Gerda
Troili-Petersson) m. m. Slutligen har A. genom kurser
och läroböcker, afsedda för olika kategorier, sökt
höja den hygieniska undervisningen och därigenom
den praktiska hälsovården i det hela. Han har ock
tagit verksam del i tidens arbeten för nykterhet
och folkbildning.

Almquist, Bror Edvard (af värmländsk släkt), arkitekt,
tecknare, f. 9 aug. 1864 i Borgvik, Värmland,
studerade vid Chalmersska slöjdskolan i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free