Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Améen. 2. Märta Augusta Karolina Emma Axelsdotter A., född Sparre - Ameiva, zool., ett ödlesläkte - Amelanchier Medic., Bär-mispel l. Blåhägg, bot. - Ameland, ö i Nordsjön - Amelia, stad i italienska prov. Umbrien (Perugia) - Amélie les Bains, badort i franska depart. Pyrenées orientales - Amelioration, detsamma som melioration (se d. o.) - Amelot de Chaillou, Jean Jacques - Amelungar. Se Amaler - Amen, "visserligen, så är det, det vare så, ske alltså" - Amendemang, egentl. "förbättring" - Amendement, fr. Se Amendemang - Amendivi. Se Lakkadiverna - Amenemha, konungar i Egypten. Se Egypten - Amenofis l. Amonhotep, konungar i Egypten. Se Egypten - Amenorre, felande menstruation - A mensa et toro (lat.), från bord och bädd - Amentaceæ, Amentacéer, Hängeträd l. Hängeväxter, bot. - Amentes, greciserad form af de gamle egypternas namn (Amenti) på västerlandet eller underjorden - Amentia, vansinne - Amentum (lat.), bot., hänge. Se Blomställning - Ameria, romarnas namn på staden Amelia - American federation of labour. Se Amerikanska arbetareförbundet - Amerighi, oriktig form för Amerigi - Amerigi, Michel Angelo, italiensk målare. Se Caravaggio - Amerigo Vespucci. Se Vespucci - Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstnärinna, f. 28 febr. 1871 i Wien, gift 1893 med
löjtnant J. G. G. Améen. Hon studerade målning i Paris
och utställde ett par hundstudier i Stockholm, slog
sig sedan på skulptur och har väckt uppmärksamhet
genom hästgrupper i litet format, utmärkta för god
karakteristik och liflig rörelse. Hon har utställt
sådana grupper i Stockholm och Paris sedan 1899.
G-G N.
Ameiva, zool., ett ödlesläkte af fam. Teiidae.
Till sitt yttre liknande våra inhemska ödlor (Lacerta),
kännetecknas det genom sin långa, smala, retraktila
tunga och sina två- eller trespetsade kindtänder. 19
arter lefva i det tropiska Amerika.
L-E.
Amelanchier Medic., Bär-mispel l. Blå-hägg,
bot., växtsläkte af nat. fam. Rosaceæ. Dit
höra buskar eller små träd, med hvita blommor i rika klasar samt
bär. Såsom prydnadsbuskar odlas hos oss A. canadensis,
en 3 till 4,5 meter hög buske, härstammande från
Nord-Amerika, och A. vulgaris Mönch., mindre än
föregående, inhemsk i södra och mellersta Europa.
(G. L-M.)
Ameland, ö i Nordsjön, 7 km. från kusten af
nederländska prov. Friesland. 49 kvkm. 2,261
inv. (1900), hvilka idka sjöfart och fiske.
Amelia, stad i italienska prov. Umbrien (Perugia),
på ett berg emellan Tibern och dess biflod Nera. 6,500
inv. (1901). Vinodling. - A. är romarnas Ameria, som
enligt sägnen grundlades omkr. 400 år förr än Rom.
Amélie les Bains [ameli lä bä’], badort i franska
depart. Pyrenées orientales, 10 km. v. om staden
Céret, 276 m. ö. h. Omkr. 1,400 inv. Romantiska
omgifningar. A. är berömdt för sina svafvelkällor
(temp. 32°-63° C.) och sina förträffliga
badinrättningar, hvilka besökas hela året. Vattnet
nyttjas dels till dryck, dels till dusch, bad och
inandningar såsom botemedel mot reumatism, gikt,
bronkit m. fl. sjukdomar.
Amelioration (fr., af lat. ad, till, och melior,
bättre), detsamma som melioration (se d. o.).
Amelot de Chaillou [amlå’ d* *ajo’], Jean
Jacques, f. 1689, d. 1749, var åren 1737-44 fransk
utrikesminister och använde därunder Sverige som
redskap i sin mot Ryssland fientliga politik. Han
gynnade Elisabets revolutionsplaner och sökte, för
att stödja dem, genom franska sändebudet i Stockholm
S:t Séverin underblåsa hattarnas krigsifver. Då
han efter Elisabets tronbestigning sökte stärka
det franska inflytandet i Petersburg genom att hota
henne med svenskarna och i samma syfte eggade Turkiet
till anfall, öfvergaf kejsarinnan helt och hållet
den franska vänskapen och anslöt sig i stället till
bröderna Bestusjevs politik med deras förkärlek för
Österrike och England.
Amelungar. Se Amaler.
Amen (hebr., säkerligen det i assyriska kilskrifter
förekommande amanu, hvilket som en bekräftelse nyttjas
i slutet af hymner), "visserligen, så är det, det vare
så, ske alltså", var urspr. en bekräftelseformel
(5 Moseb. 27: 15). Sedermera nyttjades det såsom
uttryck för en önskan att en bön måtte uppfyllas,
förbunden med vissheten om bönhörelse hos Gud
(Jer. 28: 6). Det användes äfven vid lofprisning
(Ps. 41: 14). Evangelisterna Matteus och Johannes
lägga det ofta i Kristi mun, och från honom öfvergick
ordet till den kristna kyrkan och nyttjades i den
första tiden hufvudsakligen efter Herrens bön
och efter instiftelseorden till nattvarden,
då det uttalades af hela menigheten. Äfven
muhammedanerna hafva antagit amen till
slutformel för sina böner. - I Upp. 3: 14 kallas
Kristus själf amen, d. ä. den tillförlitlige.
G. O. L.*
Amendemang (fr. amendement), egentl. "förbättring",
kallas enligt parlamentariskt språkbruk hvarje
äudring i ett till behandling föreliggande
förslag. Rättigheten att framställa amendemang är
egentligen att betrakta såsom en särskild form för
representantens rätt till initiativ och har också
i vissa författningar varit betydligt inskränkt.
J. H.*
Amendement [amãd*mã’], fr. Se Amendemang.
Amendivi. Se Lakkadiverna.
Amenemha, konungar i Egypten. Se Egypten.
Amenofis l. Amonhotep, konungar i Egypten. Se
Egypten.
Amenorre (af grek. nekande a samt men, månad, och
rhein, flyta), felande menstruation.
A mensa et toro (lat.), från bord och bädd,
d. v. s. till säng och säte (skiljas, om äkta makar).
Amentaceæ, Amentacéer, Hängeträd
l. Hängeväxter , bot., namn, gifvet af Linné
åt en af hans "ordines naturales", eller naturliga
växtfamiljer. Af senare forskare har denna blifvit
delad i en mängd familjer, bland hvilka de viktigaste
äro Cupuliferæ (t. ex. ek, bok), Juglandaceæ
(valnöt), Betulaceæ (björk, al, hassel) och Salicaceæ (pil,
asp, poppel). Alla dessa visa en stor
öfverensstämmelse såväl i sitt allmänna utseende som i enskilda
karaktärer. De äro träd eller buskar samt hafva i
de flesta fall enkla blad och blomma mycket tidigt,
ofta på bar kvist; blommorna äro små, enkönade, med
rudimentärt eller intet hylle, skyddade af läder- eller
hinnaktiga fjäll, och åtminstone hanblommorna äro ordnade
i långa, vanligen slaka ax (hängen); frukten
är vanligen enfröig, nötlik. Till följd af dessa
likheter hafva amentacéerna länge ansetts bilda en
synnerligen naturlig grupp. Likväl hafva de senaste
forskarna velat i denna likhet se endast analogi, ej
affinitet, hvarför amentacéernas grupp skulle vara att
betrakta som en sammanfattning af motsvarande
utvecklingsstadier af vidt skilda typer.
S. A.*
Amentes, greciserad form af de gamle egypternas
namn (Amenti) på västerlandet eller underjorden
(grekernas Hades), hvarest Osiris håller dom öfver
de döde, sedan Anubis fört dem fram inför hans tron.
(K. P.)
Amentia (af grek. nekande a och lat. mens, själ,
förstånd), vansinne.
Amentum (lat.), bot., hänge. Se Blomställning.
Ameria, romarnas namn på staden Amelia.
American federation of labour [*me’rikn fed*rei’*n
*v lei’b*]. Se Amerikanska arbetareförbundet.
Amerighi, oriktig form för Amerigi.
Amerigi [-ridji], Michel Angelo, italiensk målare. Se
Caravaggio.
Amerigo Vespucci. Se Vespucci.
Amerika, den västra kontinenten, "nya världen",
är till storleken den andra i ordningen af
världsdelarna. Sitt namn har det fått af den tyske
geografen Martin Waltzemüller (Hylacomylus), som
i en kosmografi, utgifven 1507, föreslog, att den
nya världsdelen skulle kallas Amerika, efter Amerigo
Vespucci, hvilken han antog vara dess upptäckare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
