Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amfora, tvåöradt kärl - Amfoter, som uppträder dubbelt - Amhara, mellersta delen af Abessinien - Amhariska språket, det sydligaste af de semitiska språken och Abessiniens riksspråk - Amherst. 1. Distrikt i Nedre Burma - Amherst. 2. Stad i distriktet Amherst - Amherst. 3. Stad i staten Massachusetts - Amherst. 4. Stad i kolonien New Scotland - Amherst. 1. Jeffrey A., baron A., engelsk fältmarskalk - Amherst. 2. William Pitt A., earl A., generalguvernör i Ostindien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
midten och hastigt afsmalnande mot halsen samt
prydd med figurer. Dylika amforer med olja utgjorde
segerpris vid de panateneiska festtäflingarna (se
fig. 1). Den aflånga romerska vinamforan – många ha
påträffats bl. a. i Pompeji – var spetsig nedtill (se
fig. 2) och lutades därför mot väggen eller nedgräfdes
ett stycke i marken. Såsom mått var en romersk amfora
omkr. 26 l., ungefär 10 kbf.
H. SGN.
[bildtext]
Amfora (fig. 1).
Amfora (fig. 2).
Amfoter (grek. amfoteros, bäggedera,
ömsesidig), som uppträder dubbelt; indifferent. –
Amfotera bildningar, bergarter,
som uppstått under inverkan af eld och vatten. –
Amfotera elektrolyter, kroppar, som bilda
salter såväl med syror som med baser, t. ex.
aminosyror.
Amhara, mellersta delen af Abessinien, s. om floden
Takazze, rundt omkring bergsjön Tsana. Det omfattar
flere smärre landskap: Dembea, Begemeder, Lasta,
Maitsja, Godjam m. fl. Hufvudstaden är Gondar. Se
Abessinien, sp. 41.
Amhariska språket (inhemskt: Amhariña, jfr Amhara),
det sydligaste af de semitiska språken och Abessiniens
riksspråk, talas af största delen af befolkningen
i områdena mellan floderna Takazze och Abai samt
i Sjoa. Från sin närmaste släkting, etiopiskan,
skiljer detta språk sig hufvudsakligen genom
egendomlig ljudutveckling (alfabetet, detsamma som
det etiopiska, har ökat dess 30 konsonanttecken
med 7 nya), ännu större bortfall af gutturalerna,
muljering af flera konsonanter, utbildande af en
vidhängd artikel (som i svenskan) samt ytterligare
utveckling af den verbala stambildningen, redan i
etiopiskan rikare än i andra semitiska språk. Först på
1600-talet framträder amhariskan som skriftspråk, med
lofsånger öfver etiopiska furstar samt i filologiska
bearbetningar af Ludolf (se d. o.), och nyttjas
nu tämligen allmänt som sådant jämte etiopiskan,
hvilken fortfarande är det enda kyrkspråket. Den
helt obetydliga litteraturen består, utom kristna
missionärers skrifter, af historiska arbeten, sagor
och bref. Hela bibeln finnes öfversatt. Litt.:
Prætorius, "Die amhar. sprache" (1879),
d’Abbadie, "Dict. de la langue Amariñña"
(1881), Guidi, "Gramm. elem. della lingua
amariña (2:a uppl. 1892) och "Vocabulario
amarico-ital." (1901), samt Mondon-Vidailhet,
"Gramm. de la langue abyss." (1898).
H. A.
Amherst [ä’mh*ast]. 1. Distrikt i Nedre Burma,
divisionen Tenasserim, vid Martabanviken. Areal 39,340
kvkm. – 2. Stad i nämnda distrikt, var till en början
provinsen Tenasserims hufvudstad, men öfverflyglades
inom kort af Moulmein och är numera obetydlig. –
3. Stad i nordamerikanska staten Massachusetts, i
Connecticuts dal. Omkr. 5,000 inv. Amherstcollege
(öppnadt 1821), med observatorium och bibliotek
(omkr. 61,000 bd) samt landtbruksskola. – 4. Stad i
kolonien New Scotland. Omkr. 5,600 inv,
Amherst [ä’mh*st]. 1. Jeffrey A., baron A.,
engelsk fältmarskalk, f. 1717, d. 1797, inträdde
1731 i militärtjänst, deltog i slagen vid Roucoux,
Dettingen och Fontenoy samt hade avancerat till
öfverstelöjtnant, då Pitt 1758 gjorde honom till
generalmajor och befälhafvare öfver den expedition,
som afgick mot franska Nord-Amerika. A. intog
s. å. Louisbourg och fick därpå högsta ledningen
af hela den brittiska anfallsstyrkan, intog 1759
själf Fort Ticonderoga, medan Wolfe eröfrade Quebec,
samt framryckte 1760 mot Montreal, som kapitulerade
inför den förenade engelska hären. A. utnämndes
därefter omedelbart till generalguvernör öfver
brittiska Nord-Amerika. Under de följande årens
strider mot franskvänliga indianstammar ("Pontiacs
krig") underskattade A. sin fiende och förmådde
föga uträtta. Han återkallades 1763 och mottogs
i London, där hans motgångar i indiankriget ej
voro kända, med jubel som Canadas eröfrare samt
öfverhopades med titlar och äreställen. 1772 blef
han generallöjtnant, erhöll 1776 peers-värdigheten
och blef 1778 general. Lord A. blef 1793 ordinarie
högste befälhafvare öfver engelska hären, men visade
i denna befattning, som han förut på förordnande
skött sedan 1772, ringa duglighet och nödgades
1795 att afgå, hvarpå han följande år hugnades med
fältmarskalksvärdigheten.
2. William Pitt A., earl A., den
föregåendes brorson, generalguvernör i Ostindien, f. 1773,
d. 1857, ärfde 1797 farbroderns titel, tjänstgjorde
som hofman och diplomat samt utsändes 1816
såsom ambassadör till Kina för att utverka större
förmåner för brittisk-ostindiska kompaniets faktori i
Kanton. Af de kinesiska myndigheterna emottogs A. med
utstuderad högdragenhet och fick återvända utan att
ha erhållit audiens, enär han enständigt vägrade att
underkasta sig en förödmjukande hyllningsceremoni
(den s. k. "kotau") inför kejsaren. 1823 utsågs
A. till generalguvernör i Ostindien, hvilken
befattning han innehade till 1828. Den märkligaste
händelsen under hans ämbetstid var kriget med Burma
(1824–26), hvilket framkallades genom burmanernas
eröfringståg mot Assam och deras öfvermodiga kraf
på öfverhöghet öfver kompaniets besittningar i östra
Bengalen. Kriget, som till följd af det svåra klimatet
och otillfredsställande anordningar för truppernas
utrustning och proviantering kräfde stora offer i
människolif och kostnader, slöts 1826 med att konungen
af Ava genom fördraget i Yandabu nödgades afträda
Assam, Arakan och Tenasserim. S. å. upphöjdes lord
A. till earl. En tronstrid i Bhartpur förmådde A. att
(1827) ditsända en truppstyrka, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
