Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anabios, bot., växter som skenbart torra kunna bibehålla sin vitalitet - Anabiotisk, bot. Se Anabios - Anableps, zool., ett amerikanskt släkte af färskvattensfiskar - Anacahuite-te, ett af veden af Cordia Boissieri beredt te - Anacanthini, zool., mjukfeniga fiskar utan luftgång till simblåsan - Anacapri. Se Capri - Anacardiaceæ K. Br., bot., naturlig växtfamilj - Anacardium, bot. Se Acajou - Anacharis Rich., bot. Se Helodea - Anacharsis, en skyt af kunglig börd - Anacharsis, politisk svärmare. Se Cloots - Anacletus l. Anencletus, namn på tvenne påfvar - Anacletus. 1. A. I. Hans historia är höljd i dunkel - Anacletus. 2. A. II, egentl. Petrus, var först munk - Anaconda, zool., en jätteorm af fam. Boidae - Anacreon, grekisk skald. Se Anakreon - Anacyclus L., bot., växtsläkte - Anadiplos, ret., början af en sats utgör upprepning af slutet i föregående sats - Anadoli, turkarnas namn på Mindre Asien - Anadyomene, grek. myt. binamn till Afrodite (se d. o.) - Anadyr, flod i nordöstra Sibirien - Anaërob, som utvecklas och verkar utan tillträde af luft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Exempel äro Selaginella lepidophylla och
andra ormbunkartade växter, mossor, lafvar o. s. v.
G. L-M.
Anabiotisk, bot. Se Anabios.
Anableps, zool., ett syd- och centralamerikanskt
släkte af färskvattensfiskar, tillhörande
tandkarparnas (cyprinodontidernas) familj. Utom
det att Anableps, liksom de flesta släkten inom
denna familj, föder lefvande ungar, är denna fisk
särskildt märkvärdig för sitt lefnadssätt och den
därefter lämpade byggnaden af sina ögon. Den lefver
nämligen hufvudsakligast af de insekter, som springa
på vattenytan, där den själf, under jakt efter dessa,
tillbringar största delen af sitt lif, simmande som
en hund, säger Agassiz, med hälften af hufvudet ofvan
vattnet. Öfre hälften af hvartdera ögat använder
den därvid för synen i luften, och med den nedre
hälften urskiljer den föremålen i vattnet. Ögonen
äro också delade i två delar genom horisontella,
mörkfärgade band i hornhinnan; likaledes är pupillen
delad genom två i densamma inskjutande utskott från
regnbågshinnan. Den päronformiga linsen ligger med
sin bredare del bakom den öfre ögonhälften. Ordet
"anableps" betyder "uppåtskådaren". Den ena arten
har fått namnet "fyröga" (A. tetrophthalmus).
F. A. S.*
Anacahuite-te, ett af veden af Cordia Boissieri
L. beredt te, hvilket i början af 1860-talet väckte
mycket uppseende öfver hela världen på grund af sin
föregifna egenskap att bota lungsot och öfver hufvud
lungsjukdomar.
G. A.
Anacanthini, zool., mjukfeniga fiskar utan luftgång
till simblåsan. Afdelningen infördes i systemet af
Joh. Möller, som dock från de dithörande fiskarna
afskilde de med sammanvuxna nedre svalgben försedda
näbbgäddorna och flygfiskarna. Bland vår faunas
fiskar höra dit: näbbgädd-, tobis-, torsk-, skoläst-
och flundre-familjerna.
F. A. S.*
Anacapri. Se Capri.
Anacardiaceæ K. Br., bot., naturlig växtfamilj,
hvars arter (träd eller buskar) tillhöra nästan
uteslutande de heta jordbältena på båda halfklotet
De äro ofta rika på hartser eller garfämne. Flera
arter äro högst giftiga; andras frukter äro däremot
synnerligen välsmakande. Af flera hithörande arter
erhålles mycket värdefullt, hårdt virke. Jfr
Acajou, Cotinus,
Mangifera, Pistacia, Rhus,
Schinus, Semecarpus och Spondias.
G. L-M.
Anacardium, bot. Se Acajou.
Anacharis Rich., bot. Se Helodea.
Anacharsis (grek. Anacharsis), en skyt af kunglig
börd, hvilken jämte sin vän Toxaris besökte Aten på
Solons tid och där väckte mycket uppseende genom
sina framstående snillegåfvor. Efter återkomsten
till sitt hemland skall han hafva mördats på
befallning af konungen, som ville hindra hans
helleniserings-försök. – Den franske historikern
J. J. Barthélemy låter sin hjälte i "Voyage du jeuno
Anacharsis en Grèce" (1788) besöka Grekland några år
före Alexander den stores födelse.
Anacharsis, politisk svärmare. Se Cloots.
Anacletus l. Anencletus, namn på tvenne
påfvar. 1. A. I. Hans historia är höljd i dunkel.
Enligt den antagligaste traditionen är han densamme
som Cletus och således den andre biskopen i Rom efter
Petrus samt led martyrdöden under kejsar Domitianus
i slutet af 1:a årh. 13 juli är hans åminnelsedag. –
2. A. II, egentl. Petrus, var först munk, sedan
kardinal och vid flere tillfällen påflig legat i
Frankrike och England. Efter Honorius II:s död,
1130, utsågs han af det italienska partiet till
påfve, ehuru han såsom sådan egentligen aldrig blef
erkänd utom Rom. Han lyckades dock att gentemot
sin motpåfve, Innocentius II, bibehålla sin påfliga
värdighet till sin död, 1138. Se Langen, "Gesch. der
röm. kirche bis Leo I" (1881) och "Gesch. der
röm. kirche von Gregor VII bis Innocenz III" (1893).
J. H. B. (J. HDR.)
Anaconda, zool., äfven kallad Cucuriubu
(Eunectes murinus), en jätteorm af fam. Boidae. Hans
egentliga hemland är Syd-Amerika. Han uppnår en längd af minst
8,29 m. Är ofvan mörkgrön, med stora, ovala svarta
fläckar; på buksidan gul, med fyrkantiga fläckar af
svart. På båda tinningarna har han ett snedt, gult
band, kantadt af svart. Hans zoologiska karaktär
är ett uttryck af hans lefnadssätt: näsborrarna äro
riktade rätt uppåt, mynna ut på ryggsidan af nosen
och kunna tillslutas hårdt, hvilket allt kommer
honom väl till pass, enär han hufvudsakligen lefver
och söker sin föda i vatten eller i närheten af
sådant. Han är ypperlig dykare och simmare. Fiskar
uppgifvas vara hans egentliga föda. Han ligger ofta
stilla på någon bank, med endast hufvudet höjdt
öfver vattnet, eller ringlad omkring ett träd vid
stranden, där han tåligt väntar till dess en aguti,
ett alpackadjur eller ett vattensvin kommer i hans
närhet, då han omslingrar, ihjälkramar och slukar
det. Berättelserna om hans angrepp på människor
äro betviflade. Han dödas ofta med käppslag, pilar
eller kula, i synnerhet af indianerna, hvilka
äta hans kött, nyttja hans fett till hvarjehanda
bruk samt göra skodon och säckar af hans hud.
F. A. S.*
Anacreon, grekisk skald. Se Anakreon.
Anacyclus L., bot., växtsläkte af
nat. fam. Synanthereæ. Arter förekomma
i Medelhafstrakterna. Mest bekanta äro
A. Pyrethrum DC. (Anthemis Pyrethrum L.), som
lämnar den romerska bertramroten (Radix Pyrethri
romani), och A. officinarum Hayne, en i Tyskland
odlad ettårig art, hvars rot varit upptagen i
svenska farmakopén under namn af Radix Pyrethri
(germanici) eller (tysk) bertramrot.
O. T. S.*
Anadiplos (grek. anadiplosis, återfördubbling), ret.,
en talfigur, som består däri, att början af en sats
utgör upprepning af slutet i föregående sats.
Anadoli (af grek. anatole, uppgång [solens], öster,
österland), turkarnas namn på Mindre Asien. Däraf de
stundom brukliga namnen Anatolien och
Natolien.
Anadyomene (grek. Anadyomene), grek. myt.
binamn till Afrodite (se d. o.).
Anadyr, flod i nordöstra Sibirien. Den rinner upp
ur bergsjön Ivasjka och mynnar ut i Anadyrviken,
s. om Berings sund. Längd 740 km.
Anaërob (af grek. nekande an och aer, luft),
som utvecklas och verkar utan tillträde af luft.
Säges om vissa bakterier (se Anaerobionter och
Bakteriologi). Om de anaeroba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
