- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
967-968

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andfåglar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

större delen af Europa och i de tempererade delarna
af Asien, i Sverige finnes den mer eller mindre
allmänt vid Skånes och Hallands kuster, i Bohus län,
på Gottland och Öland samt å östkusten från och med
Södermanlandsskären söderut. Grafanden flyger och
simmar väl och kan dyka, hvarvid den äfven använder
vingarna. Dess föda består af små hafsdjur samt af
frön, knoppar och späda skott. Grafanden gräfver i
jord- eller sandbankar en gång för att använda den
till häckplats, eller ock väljer den därtill ett hål i
en trädstam; stundom häckar den i något stenrös e. d.
Äggen (12–15) äro rent hvita. – Rödgula
grafanden
(rostanden), T. casarca
(Vulpanser rutilus), har sitt hem i södra Europa, norra Afrika
och mellersta Asien; i Sverige hafva endast några få
exemplar anträffats. (Se pl. Andfåglar.)

Till familjen Plectropteridæ hör praktgås-släktet,
Aix (Aex), hvars arter hafva hufvudets fjädrar
förlängda och bildande ett slags kam. Hannarnas
dräkt är sällsynt lysande. Planschen visar en art,
brudanden, A. sponsa. I Sverige har anträffats ett
exemplar af mandarinanden, A. galericulata, hvars
hemland är östra Asien.

Litt.: Kolthoff och Jägerskiöld, "Nordens fåglar"
(1898), samt Evans, "Birds" (1899).
L-E.

Andjakten har till sitt hufvudsakliga föremål
gräsanden. Vid jakttidens inträdande skjutes anden
dels från en i vassen framstakad båt, dels utmed sanka
stränder med tillhjälp af stående fågelhund. Skyttet
från stakad båt kan företagas äfven om hösten, då
änderna ligga samlade i vassarna, men denna årstid
skjuter jägaren hellre "på drag" eller "på sträck",
då änderna passera från ett vattendrag till ett
annat. Dylika skott, antingen de göras mot den
stjärnbelysta aftonhimlen eller månskifvan såsom
bakgrund, kräfva en öfvad jägare, och hönshund måste
medföras för att apportera de skjutna änderna. Änder
af andra slag än dykänder äro fridlysta i Norr- och
Västerbottens samt Jämtlands län 1 jan.–31 juli,
i Malmöhus, Kristianstads, Hallands och Blekinge
län 1 jan.–10 juli samt i öfriga delar af riket
1 jan.–20 juli.
H. SZS.

Andhåla, bot. Se Blad.

Andidsjan. Se Andishan.

Andier, en afdelning af lesgerna (se d. o.).

Andira Lam., bot., växtsläkte inom
nat. fam. Leguminosæ, afd. Papilionacæ, med nästan
rund, hård, enfröig baljfrukt. Släktet omfattar
flere arter i Västindien och Syd-Amerikas varmaste
länder. Andira-träden äro högväxta och utmärka
sig genom bittra, vidrigt smakande beståndsdelar,
dels i barken och dels i fröen, hvarigenom dessa
verka kraftigt maskdödande och ofta våldsamt
afförande. A. inermis H. B. K. ger drogisternas Cortex
Geoffroyæ jamaicencis
, i England kallad Cabbage-bark, och
A. retusa H. B. K. (var. [beta]. surinamensis
DC.) lämnar C. Geoffr. surinamensis (se Geoffroya-bark).
A. Aubletii Benth., A. rosea Benth. m. fl.
brasilianska arter lämna ett värderadt virke till möbler.
A. araroba lämnar Bahia- l. Goapulver (se
Krys-arobin).
O. T. S.*

Andiroba-olja, tekn., en bittert smakande, fet
olja ur fröen af s. k. andiroba, Carapa guayanensis
Aubl. Oljan, som af infödingarna i Guyana användes
till att insmörja hästar för att skydda dem mot
insektstyng, begagnas äfven till att insmörja
järnföremål, för att hindra dessa från att rosta. Den
bittra smaken
härrör från en alkaloid, karapin, som lär vara
verksam mot frossa.

Andishan (Andidsjan), förut stad i ryska
central-asiatiska prov. Ferghana, nära Syr
Darja. Staden, som 1897 hade 46,680 inv., blef
16 och 17 dec. 1902 förstörd af en jordbäfning,
som gjorde hela den rika trakten till en öken. Den
utgjorde ändpunkten för transkaspiska järnvägen, hade
många trädgårdar och betydlig industri samt försåg
Ryssland med större delen af den inhemska bomull,
som användes i riket. I trakten idkades betydlig
silkes- och sädesodling äfvensom trädgårdsskötsel,
hvilken i hög grad främjades genom konstgjorda
bevattningskanaler. A. var till 16:e årh. hufvudstad
i Ferghana och blef 1875 rysk besittning.

Andjakt. Se Andfåglar, sp. 967.

Andlau [ãdlå], Gaston Hardouin Joseph,
grefve d’A., fransk officer, f. 1824, blef som öfverste vid
Rhenarméns generalstab fången vid Metz och förd till
Tyskland. Efter återkomsten till Frankrike författade
han ett par arbeten, Lettre d’un colonel d’état
major sur la capitulation de Metz
(1871) och Metz,
campagne et négociations
(s. å.; 9:e uppl. 1873),
som framställde Bazaine i en mycket dålig dager och
bidrogo till hans fällande. A. blef 1876 senator
och 1879 brigadgeneral. På grund af dåliga affärer
slog han sig på ordensschackreri, dömdes 1887 in
contumaciam till 5 års fängelse och böter samt
uteslöts ur senaten. Död i Buenos Aires 1894.

Andlaw [a’ndlå], urspr. Andlau, gammal adlig
ätt från Elsass, bland hvars medlemmar märkas:
1. Peter von A., professor i kanonisk rätt vid
universitetet i Basel, d. 1480. Omkr. 1460 författade
han ett verk, Libellus de cæsarea monarchia (utg. af
J. Hürbin i "Zeitschr. der Savignystiftung für
rechtsgeschichte", 1891–92), hvilket anses som det första
försöket till en teori om tyska statsrätten. Jfr Hürbin,
"Peter von A." (1897). – 2. Franz Xaver
von A.-Birseck
, friherre, diplomat och politisk
författare, f. 1799, d. 1876, badensisk minister vid
hofven i München, Paris och Wien, utgaf skrifter af
historiskt, mest memoarartadt innehåll:
Erinnerungsblätter aus den papieren eines diplomaten (1857),
Mein tagebuch (1862) m. fl. – 3. Heinrich
Bernhard von A.-Birseck
, den föregåendes
broder, friherre, politiker, f. 1802, d. 1871, en af
de badensiske ultramontanernas ledare efter den
liberala nya erans inbrott 1860, ifrigt verksam som
talare och skriftställare i kyrkligt konservativ anda.

Andliga förbehållet (lat. Reservatum ecclesiasticum,
ty. Geistlicher vorbehalt), den, till katolska
kyrkans förmån, i Augsburgsfredsslutet 1555 införda
bestämmelsen att hvarje andlig furste inom Tyska
riket, hvilken öfvergaf ofvannämnda kyrka, skulle
vara förlustig sitt stånd och sitt ämbete. Det var
för att till katolicismen återföra alla de landområden
(ärkebiskops- och biskopsstift o. d.), hvilka i strid
mot denna bestämmelse indragits och kommit under
protestantiska landsfurstar, som restitutionsediktet
1629 utfärdades af kejsar Ferdinand II.

Andliga riddarordnar. Se Riddarordnar.

Andliga skådespel. Se Mysterier.

Andliga ståndet. Se Prästeståndet.

Andlig domsrätt. Se Domsrätt.

Andlig lekamen. Se Förklaring.

Andlig släktskap finnes enligt katolska kyrkans lära
dels emellan dopbarn å ena sidan och den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:44:33 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free