- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
979-980

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

senare genom Lagrimas e sorrisos (1847) samt dramen
Januario Garcia (1849).

Andrade, Ignacio, venezuelansk president, f. 1839,
inträdde 1871 i den venezianska hären och avancerade
efter hand till general. A. deltog äfven som
kongressledamot i förbundsrepublikens politiska
lif, beklädde en tid presidentbefattningen i sin
födelsestat Merida, deltog verksamt i revolutionen
1892 samt utsågs af Crespo först till guvernör i
Carácas och sedan till president i förbundsstaten
Miranda. 1898 valdes han till republiken Venezuelas
president, men störtades redan hösten 1899 genom
en af Castro ledd revolution. – A:s broder, José
A.
, f. 1838, diplomat, undertecknade bl. a. å
Venezuelas vägnar skiljedomsfördraget med England
1897, hvarigenom gränstvisten mellan Venezuela och
British Guyana fredligt uppgjordes.

d’Andrade, Francesco, portugisisk sångare, f. i
Lissabon omkr. 1860, debuterade 1882 i San Remo, sjöng
därefter i Italien, Spanien, Portugal och Ryssland
samt engagerades 1885 vid Coventgarden i London,
hvarifrån han tid efter annan gjorde utflykter åt
olika håll, såsom till Berlin och Stockholm. Här
gjorde han med utomordentlig framgång Don Juan,
Figaro, Tell, Tonio, Jago
m. m. Hans största
egenskap är en sällsynt sammansmältning af sång och
spel.
A. L.

Andræ, Karl Kristoffer Georg, dansk statsman och
matematiker, f. 14 okt. 1812, blef 1825 kadett och
1829 löjtnant vid "Vejcorpset". Efter en längre
utrikes resa blef han 1839 kapten och 1842 anställd
vid generalstaben samt lärare vid krigshögskolan, där
han utöfvade ett stort inflytande på undervisningens
vetenskapliga grundlighet. 1848 blef han kungavald
medlem af den grundlagsstiftande riksförsamlingen
och fördes därigenom in i det politiska lifvet. Han
kämpade för ett enkammarsystem (men med två
slags val) och visade i allmänhet starkt liberala
tänkesätt. Han blef 1849 medlem af folketinget
och var i tre år dettas talman samt utbildade
normerna för dess arbetsordning; 1853 valdes han
till medlem af landstinget, men som han där hörde
till oppositionen, blef han 1854 afskedad från sin
lärareplats vid krigshögskolan. I dec. s. å. ingick
han som finansminister i Bangs ministär och blef nu
den egentlige upphofsmannen till helstatsförfattningen
af 2 okt. 1855, i hvilken han lät införa ett
proportionellt valsätt vid utseende af representanter
till riksrådet. A. visade sig nu för öfrigt som
en afgjordt doktrinär byråkrat. Från okt. 1856
till maj 1857 var han tillika konseljpresident,
därefter ensamt finansminister till juli 1858, då
han utträdde ur ministären, därför att han ej ville
gå in på Holsteins skiljande från helstaten. Såsom
medlem af riksdagen och riksrådet (sedan 1856)
fortfor han emellertid att deltaga i det politiska
lifvet, men afslog dec. 1863 anbudet att öfvertaga
regeringen. 1866, efter grundlagsrevisionen, blef
han af konungen kallad till medlem af landstinget
för lifstiden. Hans verksamhet
var där mera negativt kritisk, utan egentlig sträfvan
efter praktiska resultat. A. utgaf flere förträffliga
afhandlingar i matematik och blef 1853 direktör
för den danska gradmätningen. Efter att på ett
utmärkt sätt hafva fullbordat Den danske gradmaaling
(4 bd, 1867–84) tog han afsked och erhöll titel
geheimekonferensråd. Död 2 febr. 1893. År 1894
utgafs "En brevvexling mellem Andræ og Krieger
fra Londonkonferencen 1864", i hvilken A. framstår
såsom afgjord anhängare af helstaten och motståndare
till skandinavismen. 1897 utgaf P. Andræ första
delen af en omfattande lefnadsskildring, 1902 ett
särskildt afsnitt, "Andræ og Hall overfor den
politiske situation i efteraaret 1863", och 1903
ytterligare "Andræ og fællesforfatningen af 2
okt. 1855".
E. EBG.

Andragsknapp, mus. Se Orgel.

Andragsregering, mus. Se Orgel.

Andra Göta artilleriregemente (n:r 6), ett
enligt 1892 års urtima riksdags beslut nybildadt
fältartilleriregemente, hvars uppsättning
började 1895, hufvudsakligen ur det förra Göta
artilleriregemente med bidrag från Vendes. Regementet
är förlagdt till Jönköping och tillhör 2:a
arméfördelningen.
C. O. N.

Andra Göta trängkår (n:r 6), en enligt 1901 års
riksdags beslut nybildad trängkår, hvars uppsättning
började 1902, hufvudsakligen ur Vendes trängkår. Kåren
tillhör 2:a arméfördelningen, men dess förläggningsort
är ännu icke (1903) bestämd.
C. O. N.

Andra kammaren, benämning på den ena af
nationalrepresentationens afdelningar i Sverige
(se Riksdag), Nederländerna och några tyska stater
(Baden, Hessen, Sachsen).

Andrake, zool. Se Anka.

Andraki, hamnstad till Myra (se d. o.).

Andral [ãdra’l], Gabriel, berömd fransk läkare,
f. 1797 i Paris, blef professor vid universitetet
därstädes 1828 och dog i Châteauvieux 1876. Bland hans
i synnerhet för den patologiska medicinen viktiga
arbeten märkas: Clinique médicale (1823–30), Précis
d’anatomie pathologique
(1829), den första allmänt
patologiska anatomi, Cours de pathologie interne
(1836) och Essai d’hématologie pathologique (1843).

Andra lifgardet. Se Göta lifgarde.

Andra lifgrenadjär-regementet härstammar från
Östgöta kavalleriregemente, som 1791 förändrades till
infanteri och under namn af "Lifgrenadier-regementets
rusthållsdivision" förenades med "Östgöta fotfolk", som
kallades "Lifgrenadier-regementets rotehållsdivision". Båda
divisionerna bildade till år 1816 "Lifgrenadier-brigaden",
hvilken då delades i två regementen, hvarvid rusthållsdivisionen
bildade "Andra lifgrenadier-regementet", som indelades på
8 kompanier med 917 nummer i Linköpings och 23 i
Kalmar län. Sedan 1894 har regementet 965 nummer
i Östergötlands och 91 i Kalmar län. Det erhåller
sitt värnpliktiga manskap från Östergötlands östra
inskrifningsområde, hvilket utom östra delen af
Östergötland utgöres af Tjusts härad i Kalmar
län och af staden Västervik. Dess chefsstation är
Linköping, dess öfningsplats Malmen, nära Linköping.
C. O. N.

Andrarum. 1. Socken i Kristianstads län, Albo
härad. 4,874 har. 1,222 inv. (1902). A. bildar med
Äljaröd ett regalt pastorat, i Lunds stift, Albo och
Järrestads kontrakt.

2. Sveriges äldsta alunbruk, i socknen af samma
namn. Det anlades 1637. Tillverkningen, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free