Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andrimner (isl. Andhrímnir), nord. myt., den kock som hvarje dag kokar galten Särimner - Andro, fordom Andros, den nordligaste och näst Naxos den största bland Cykladerna - Androad, mek. Se Android - Androclus, en slaf hvilken rymde och lefde en tid i samma håla som ett lejon - Androdioeci, bot., det förhållande, som eger rum hos androdioika växter (se d. o.) - Androdioika växter, bot., polygama växter af hvilka ega endast hanblommor, andra endast tvåkönade blommor - Androeceum, bot., sammanfattningen af ståndarna uti en blomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andro, fordom Andros, bergig ö i grekiska
arkipelagen, den nordligaste och näst Naxos den
största bland Cykladerna, skild från Eubea genom
Dorosundet. 405 kvkm. 18,809 inv. (1896). Odling
af silke och sydfrukter. Betydlig fårskötsel och
fågeljakt. En stor del af befolkningen utvandrar
till de större levantiska städerna för att söka
arbetsförtjänst. Hufvudorten, äfvenledes kallad Andro,
ligger vid östra kusten samt har en liten hamn och
omkr. 1,800 inv. – Öns första befolkning utgjordes
af pelasger och jonier. Redan 550 f. Kr. tyckes ön
hafva uppnått en viss makt och utsände vid denna tid
åtskilliga kolonier. Från atenarnas välde öfvergick
A. till romarnas och tillhörde sedan det östromerska
riket, men fick 1207, efter grundläggandet af det
latinska kejsardömet, en egen furste i den venezianske
adelsmannen Marino Dandolo. Det stod därefter
dels under egna furstar, dels under venezianska
ståthållare, till dess det 1566 kom under turkarnas
välde.
Androad, mek. Se Android.
Androclus (grek. Androklos), en slaf, om hvilken
Seneca, Ælianus och Gellius berätta såsom faktiskt
följande. Slaf hos en romersk prokonsul i Afrika,
rymde A. till öknen och lefde där en tid i samma
håla som ett lejon, hvars tillgifvenhet han med ens
förvärfvat genom att rycka ut en i dess tass fastnad
tagg och ansa om såret. När A. lämnade sitt gömställe,
greps han och dömdes att som förrymd slaf kämpa med de
vilda djuren på arenan i Rom, men där mötte han just
samma lejon, som han botat, och djuret lade sig med
hundlik smeksamhet vid hans fötter. Full af förundran,
skänkte kejsaren honom lif och frihet jämte lejonet
till ledsagare.
Androdioeci, bot., det förhållande, som eger rum [ligatur oe]
hos androdioika växter (se d. o.).
Androdioika växter (af grek. aner, man, dis,
dubbelt, och oikos, hem), bot., polygama växter,
af hvilka en del individer ega endast hanblommor,
andra endast tvåkönade blommor. Jfr Pollination.
Androeceum (af grek. aner, man, och oikeion, [ligatur oe]
hus), bot., sammanfattningen af ståndarna uti
en blomma. Är blomman tvåkönad, så har androeceum sin plats utanför [ligatur oe]
gynæceum (pistillen eller
[bildtext]
Fig. 1.
pistillerna) och innanför hyllebladen (se fig. 1). Eger
blomman inga andra könsorgan än ståndarna, intager
androeceum midtplatsen i blomman (se fig. 2). Blott [ligatur oe]
sällan utgöres androeceum af endast en ståndare, och [ligatur oe]
då detta är fallet, beror det vanligen därpå, att två
eller flere ståndare slagit fel. Så eger flertalet af
orchideerna blott en enda ståndare. Med anledning af
orchidéblommans byggnadsplan i sin helhet har man
dock rätt att där vänta sig 6; men af dessa felslå
3 helt och hållet, och af de återstående 3
utvecklas blott 1 (sällas 2) fullständigt,
under det att de bägge öfriga uppträda under
form af små staminodier. Vanligen är ståndarnas
antal i blomman 3, 4, 5 eller jämna mångfalder af
dessa tal. 3-taliga ståndare är det typiska hos
monokotyledonerna och 5- eller (mera sällan) 4-taliga
hos dikotyledonerna. Hos en del dikotyledoner äro
dock ståndarna till antalet obestämda, och de äro
då vanligen ganska många. Så hos Nymphæaceæ och
flertalet af Ranunculaceæ. Särdeles mångtaliga – ända
till 400 – äro ståndarna hos åtskilliga Acacia-arter,
och hos det afrikanska jätte-trädet Adansonia digitata
går, enligt uppgift, antalet af ståndarna i blomman
ända till 700. – Vidkommande ståndarnas ställning i
androeceum och deras förhållande till öfriga bladorgan [ligatur oe]
i blomman må nämnas, att de, då de hafva ett bestämdt
antal,
[bildtext]
Fig. 2.
Fig. 3
Fig. 4.
Fig. 5.
äro ordnade i kransar, hvilka efter regeln
omväxla (alternera) med hvarandra och med de öfriga
blombladen. Äro de åter af obestämdt antal, så äro de
oftast spiralställda. – I de flesta fall hafva alla
ståndarna i ett androeceum ungefär samma storlek [ligatur oe]
Från denna regel gifvas dock flere undantag, af
hvilka särskildt ett par äro nämnvärda. Hos Labiatæ
och Personatæ m. fl. familjer finnas normalt 4
ståndare, af hvilka 2 tydligen äro längre och 2
kortare (se fig. 3). På denna egendomlighet grundade
Linné sin 14:e klass, Didynamia. Hos Cruciferæ
(Linnés klass Tetradynamia) finnas 6 ståndare. Af
dessa äro 4 märkbart längre än de 2 öfriga (se
fig. 4). Hos Oxalideæ och en del Sedum-arter äro af
10 ståndare 5 längre och 5 kortare. Flere enskilda
växtarter finnas , därjämte, hvilka hafva en del
ståndare i blomman normalt längre än de öfriga. Så
fackelblomstret, Lythrum salicaria L., som har 6
längre och 6 kortare ståndare. – Ifrån början,
åtminstone i det tidigaste utvecklingsstadiet,
äro alltid ståndarna fria från hvarandra och från
blommans öfriga bladorgan. Men hos
Tryckt den 12/12 03
1 b. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
