- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
995-996

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andrews ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den fullt utvecklade blomman finner man ofta
ståndarna förenade antingen med hvarandra eller med
pistillbladen eller med blomhyllet (krona eller kalk).
Det första af dessa fall eger rum hos Malvaceæ, i det
att alla ståndarna med sina strängar här sammanväxa
till ett rör omkring pistillerna (se fig. 5). Växter
med dylikt androeceum [ligatur oe] förde Linné till sin 16:e klass,
Monadelphia. – Det andra fallet inträffar hos
Orchideæ, i det de 3 ståndarna (staminodierna)
sammanväxa med pistillbladen till den af pistillens fruktämne uppburna
s. k. könspelaren, gynostemium. För växter med dylika
befruktningsorgan bildade Linné sin 20:e klass, Gynandria. – Det
tredje fallet eger rum hos de flesta växter med sambladig blomkrona
(undantag Ericaceæ, Campanulacæ m. fl.). Ståndarna visa sig
hos dem, då blomman är fullfärdig, sitta fästa ett stycke upp på blomkronan.
Nyare morfologer förklara detta förhållande så, att det stycke af den
skenbara blomkronan, som befinner sig nedom ståndarnas vidfästningspunkter,
egentligen ej tillhör blomkronan, utan är ett efter ståndarnas och den
verkliga (ofvanför ståndarnas vidfästningspunkter befintliga) blomkronans
färdigbildning utveckladt organ, som väl har utseende och struktur af
blomkrona, men dock egentligen tillhör blombottnen (blommans
stamdel). – Med sammanväxning af ståndare har ofta förblandats det
fall, då ståndarna ej, såsom vanligt, äro enkla, utan sammansatta (på
samma sätt som örtbladen ofta äro det). Så ansåg
Linné, att arterna af släktet Hypericum hade
ståndarna sammanvuxna med strängarna i 3 eller 5
stammar (Linné förde därför släktet till 18:e klassen,
Polyadelphia), under det att rätta förhållandet är,
att nämnda växter ega i hvarje blomma 3–5
sammansatta, greniga ståndare (se fig. 1). På samma
sätt eger ricinoljeväxten, Ricinus communis, i sina
hanblommor flere sammansatta ståndare (se fig. 2),
organ, hvilka dock länge betraktats såsom grupper af
talrika ståndare, sammanvuxna med sina strängar.
Ståndarnas förening med knapparna hos Synanthereæ
(se fig. 6) med flere till Linnés klass Syngenesia
hörande växter har ofta blifvit betecknad såsom en
verklig sammanväxning, men den är dock något helt
annat. Den är nämligen alldeles ej någon organisk
förening, utan blott en mer eller mindre stark
sammanhäftning genom yttre medel. Jfr Sexualsystem
och Ståndare.
V. W. (G. O. R.)

Fig. 6.

Androfag (af grek. aner, man, och fagein, äta),
människoätare. Kallas merendels antropofag.
Androfagi, människoätning.

Androfobi (af grek. aner, man, och fobos, fruktan),
skygghet för män.

Androgeni (af grek. aner, man, och genea,
härkomst, släkt), mannens eller människans uppkomst
(skapelse); manlig släktföljd.

Androgeos (grek. Androgeos), grek. sag., son af
konung Minos på Kreta, kom till Aten vid den
då nyinrättade panateneiska festen och tillkämpade
sig priset i alla täflingarna, men blef sedan dödad
af de afundsjuke atenarna. Till hämnd därför
utkräfde Minos af atenarna en neslig tribut (se
Minos).
V. K.

Androgyn (af grek. aner, man, och gyne, kvinna),
anat., varelse med både manliga och kvinnliga
könsorgan. – Androgyni, egenskapen att vara
androgyn. Jfr Hermafrodit.

Android l. Androad (af grek. aner, man,
människa, och eidos, utseende), mek., sådan automat,
som har människoskapnad och genom en i det inre
dold mekanism förrättar något arbete. Bekanta äro
de båda af Vaucanson 1738 förfärdigade akustiska
automaterna, som utförde fullständiga arior med
den största konstfärdighet. – Droz, fader och son,
förfärdigade 1777 automater, föreställande gossar,
soin skrefvo sammanhängande meningar och ritade
landskap. – v. Kempelens berömde schackspelare,
hvilken spelade med de närvarande, var troligen ingen
verklig automat, utan dolde sannolikt inom sig en
människa, som utförde spelet, ehuru man aldrig
fick reda på, hvar denna var placerad.
R. R.*

Andromache (grek. Andromache), grek. sag., Hektors
maka, dotter af konung Eétion i det ciliciska Tebe,
en af de ädlaste kvinnobilder, som den homeriska
dikten, ja, hela den antika poesien skapat. Sorg
skördade hon i rikt mått. För Akilles’ hand föllo
hennes fader och hennes sju bröder, kort därefter
bortryckte en sjukdom hennes moder, därpå stupade
jämväl för Akilles’ hand hennes make. Vid denne är
hon fäst med den renaste, ömmaste kärlek. Innerligt
rörande är hennes afsked från Hektor, då han ilar till
sin sista strid; djupt gripande är hennes klagan vid
hans död och vid mottagandet af hans lik. De trogna
makarnas afsked från hvarandra har städse räknats
bland Iliadens glanspunkter. Efter Trojas intagande
förde Akilles’ son Neoptolemos A. med sig till Epirus,
där hon skall hafva födt honom tre söner. Sedermera
blef hon maka till Priamos’ son Helenos.
V. K.

Andromachos (grek. Andromachos, lat. Andromachus),
från Kreta, Neros lifmedikus, uppfann läkemedlet
teriak.

Andromani (af grek. aner, man, och mania, galenskap),
"mangalenskap", detsamma som nymfomani (se d. o.).

Andromeda (grek. Andromeda), grek. myt., dotter
af den etiopiske konungen Kefeus. Då dennes gemål,
Kassiopeia, hade skrutit öfver att hon var skönare
än nereiderna, skickade Poseidon ett hafsvidunder,
som hotade att ödelägga Kefeus’ land. På grund af ett
orakels utsago måste A. prisgifvas åt vidundret, och
hon fjättrades vid en klippa invid hafsstranden. Men
i sin nöd räddades hon af Perseus, åt hvilken fadern
lofvade gifva henne till maka. Vid bröllopsfesten
uppstod en häftig strid mellan Fineus, hennes
förre trolofvade, och Perseus, som förstenade sin
motståndare medelst Medusahufvudet (se Gorgoner).
A. följde Perseus till Argos och blef stammoder
för en frejdad hjälteätt, persiderna. Athena gaf
henne en plats bland stjärnbilderna. Jfr illustr.
sp. 997.
V. K.

Andromeda, astron., en på norra stjärnhimmelen belägen
stjärnbild, hvars tre klaraste stjärnor äro af 2:a
storleken och heta: Sirrah, Mirach och Alamach

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free