- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1021-1022

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Angiotomi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grek. stoma, mun), zool., "trångmynta", en afdelning
ormar, uppställd af Müller. Se Ormar.

Angiotomi (af grek. angeion, blodkärl, och temnein,
skära), ådersystemets anatomi.

Angiulli [-dju′lli], Andrea, italiensk filosof,
f. 1837 i prov. Bari, kallades 1876 till professor
i Neapel, efter att förut ha varit professor i
Bologna. På ett spirituellt och vinnande sätt, som
påminner om fransmannen Jules Simon, framställer A. de
positivistiska läror, till hvilka han bekänner sig. I
La filosofia e la ricerca positiva (1868) söker han
dock häfda, att filosofien, ehuru den städse skall
vara en empirisk vetenskap med experimentell metod,
därför ingalunda bör gå ur vägen för de metafysiska
spörsmålen, såsom Aug. Comte påstått. Vidare har
A. utgifvit Questioni di filosofia positiva (1873),
La pedagogia, lo stato e la famiglia (1876; 2:a
uppl. 1882) m. m. Han uppsatte 1881 halfmånadsskriften
"Rassegna critica di opere filosofiche, scientifiche
e letterarie" i Neapel.

Anglaise [ãgläṡ], fr., "engelsk". 1. En dans. Se
Angläs. – 2. Boktr. En bakåtlutad skrifstil för
accidenstryck.

d’Anglemont [dãgləmå′], Édouard Hubert
Scipion
, fransk skald, f. 1798, d. 1876, var en
af den romantiska skolans bättre förmågor. Han
skref bl. a. dramerna Paul I (1832) och Le duc
d’Enghien
(s. å.) samt flera diktsamlingar.

Angler, ett forngermanskt folknamn, som sannolikt
leder sitt ursprung från ett ord "angul" med
betydelsen "trång långsmal hafsvik" och sålunda
kan ha uppkommit på mer än ett ställe. De angler
(forneng. engle pl.), som eröfrade en stor del af
Britannien, kommo enligt Beda från det land, som
kallades Angul (lat. Angulus) och låg mellan jutarna
och sachsarna. Detta landsnamn Angul, yngre Angel,
var urspr. namnet på den långsmala hafsvik, som nu
heter Schlei, och blef sedan namnet på det därinvid
liggande landet. (Jfr Angelskog, gård belägen
nära Ronnebyåns utlopp vid en långsmal hafsvik,
som nu kallas Angelskogsviken; norska Hardanger,
ursprungligen namnet på fjorden, Hardangerfjorden,
nu på bygden; Ångermanland = de mäns land, som bo
vid Ånger, d. v. s. den djupt inskjutande hafsviken,
hvari älfven utmynnar; m. m.) Tacitus berättar, att
"anglii" jämte sex andra folk (bland dem "varini")
tillhörande den stora svebiska stammen hade på en ö
i oceanen en gemensam helgedom, invigd åt gudinnan
Nerthus. De nämnda sex folken synas då hafva haft sina
bostäder vid nedersta Elbe och i Mecklenburg. Under
folkvandringen undanträngdes de af antågande slaviska
stammar och uppgingo sannolikt med tiden i ett eller
flere af de stora folkförbunden. – En af de gamla
germanska lagböckerna, den minsta af dem alla, kallas
Lex angliorum et verinorum h. e. thuringorum. Frågan
om denna lagboks hem och tid bedömes olika. Enligt
den ena åsikten tillhörde den de angler och warner,
som bodde inom det forna Thuringer-rikets område
vid floderna Unstrut, Bode och Saale (Engilîn
"Lill-Angel" hette i medeltiden ett distrikt s. om
Unstrut, nära dess inflöde i Saale, Werinofeld
landet mellan Saale och Elster), och skrefs under den
karolingiska tiden. Enligt andra härstammar den från
6:e århundradet och från de angler och warner, som då
bodde i landskapet Thoringia på vänstra Rhenstranden
i södra Holland. Spår af det angliska namnet påträffas
för öfrigt
flerstädes i Tyskland under tiden efter
folkvandringen. Se vidare Angelsaxar. – Litt.: Zeuss,
"Die deutschen und die nachbarstämme" (1839, s. 495
ff.), Weiland, "Die angeln" (1889), A. Erdmann,
"Über die heimath und die namen der angeln"
(Upps. 1890), och O. Bremer i Pauls "Grundriss der
german. philol." (2:a uppl. 1900, III, s. 852 ff.).
A. E.

Anglerboskap, dets. som angelboskap (se d. o.).

Anglerius. Se Anghiera.

Anglesea. Se Anglesey.

Anglesey l. Anglesea [äŋgəlsi], ö och
grefskap i Irländska sjön. Tillhör Wales och
skiljes från fastlandet genom Menaisundet. 783
kvkm. 34,799 inv. (1901). Ön är till största
delen flack och skoglös och jorden endast måttligt
fruktbar. Kusterna äro branta och klippiga. Klimatet
är mildt. Hufvudstaden är Beaumaris. Ön förbindes
med fastlandet genom tvenne broar: en kedjebro (byggd
1826) och den berömda rörformiga Britanniabron (byggd
1850). – A. är Tacitus’ Mona och var fordom hufvudsäte
för den brittiska druidkulten, som romarna efter ett
förtvifladt motstånd lyckades utrota 61 e. Kr. En
del druidiska fornlämningar finnas ännu bevarade.

Anglesey [äŋgəlsi] l. Anglesea, engelsk adelstitel
inom släkterna Annesley (earl of A.) och Paget
(markis of A.).

Anglesit Beudant (efter ön Anglesea), miner.,
en ganska vanlig förvittringsprodukt af
blyglans. Formrika kristaller efter rombiska
systemet, isomorfa med tungspat, af brun- eller
grågul färg, stundom vattenklara, med diamant-
eller fettglans. Kemisk sammansättning PbSO4 =
73,6 % blyoxid och 26,4 % svafvel. Dekrepiterar
vid upphettning, löses trögt i syror, lättare i
kalilut. Förekommer på Anglesea, Sardinien, vid
Zellerfeld (Harz), i Kärnten, Ural, Pennsylvania
m. fl. st. Användes, där den förekommer i större
mängder, såsom blymalm. Kallas också blysulfat,
blyvitriol.
A. HNG.

Angleterre [ãglətä′r], fr., England.

Anglia (af lat. angli, angelsaxar), en tidskrift
för engelsk filologi, utgifven sedan 1877 i
tyska universitetsstaden Halle, sedan 1879 med 4
häften om året. Sedan 1889 utkommer månatligen ett
tilläggsblad med kortare meddelanden. Utgifvare
hafva, varit Rich. Wülker 1877–87, Ew. Flügel
och Gust. Schirmer 1888–91 och Eug. Einenkel sedan
1892. Tidskriften intager på sitt område en ganska
central ställning. Jfr Dania, Norvegia och
Romania.

Anglicism (af lat. angli, angler, angelsaxar),
idiomatiskt engelskt ord eller uttryckssätt, i
synnerhet då det nyttjas i ett annat språk.

Anglikanismen l. Anglo-katolicismen.
Se Pusey.

Anglikanska kyrkan. Se Episkopalkyrkan.

Anglikanska nationen. Se Dacia.

Anglisera (af lat. angli, angler, angelsaxar), göra
till engelsk, bilda efter engelskt bruk; efter ett
ursprungligen engelskt förfaringssätt stubbsvansa
hästar och afskära fällmusklerna på svansen, för att
den skall hållas upprätt.

Anglist (jfr Angler), person, som gjort engelskt
språk, engelsk fornkunskap eller engelsk
rättsvetenskap till hufvudföremål för sina studier.

Anglo-amerikaner, de Nord-Amerikas inbyggare, som
äro af engelsk (anglisk) härkomst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free