- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1245-1246

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apperception, psyk. - Appert. 1. François A. - Appert. 2. Benjamin Nicolas Marie A. - Appertinens. Se Adpertinens - Appertska metoden. Se Appert 1 - Appetit. Se Aptit - Appian, Adolphe - Appianus, grekisk-romersk historieskrifvare - Appiska vägen (lat. Via appia), den berömda, 120 rom. mil långa väg - Appius Claudius. Se Claudius - Applaudera. Se Applådera - Applaudissement. Se Applåd - Applegathska maskiner, boktr. - Appleton, nordamerikansk bokförläggarfamilj - Applicera, tillpassa, anbringa - Applikabel, användbar, tillämplig - Applikation, tillpassning, anbringande, tillämpning - Applikationsskola, dets. som tillämpningsskola. Föga brukligt - Applikationssöm. Se Sömnad - Applikationstryck, text. - Applikatur, mus. - Appliqué, fr., påläggssöm. Se Sömnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillsammans med de föreställningar, som den
uppfattande förut eger. I Herbarts och Wundts
psykologiska teorier spelar apperceptionsbegreppet
stor roll. Den förre fattar apperceptionen såsom
ett led i föreställningarnas mekanism, i det att de
förut i medvetandet befintliga föreställningarna
appercipiera de nya. Den senare ser däremot i
apperceptionen en yttring af psykisk själf verksamhet.
S-E.

Appert [apär]. 1. François A., fransk kock,
d. 1840, uppfann den appertska metoden för
konservering af födoämnen, hvilken består däri, att
fullt färdigberedda födoämnen inneslutas i lufttäta
blecklådor och kokas i saltvatten vid en värmegrad
af något öfver 100° Celsius. Metoden användes af
A. redan 1804 och beskrefs i L’art de conserver les
substances animales et végétales
(1810).

2. Benjamin Nicolas Marie A., den föregåendes broder,
fransk filantrop, f. 1797 i Paris, d. 1891, verkade
som lärare först vid hospital och militärskolor, sedan
äfven vid ett franskt militärfängelse och egnade sig
från 1822 helt och hållet åt fångvårdsväsendet och
förmildrandet af fångarnas hårda belägenhet. Från
1825 genomreste han för studier i detta ändamål
hela Frankrike och grundade 1841 på egen bekostnad
en förbättringsanstalt för frigifna fångar,
hvilken han dock redan 1844 af penningbrist måste
nedlägga. 1846 började han en resa genom Belgien,
Preussen, Österrike, Sachsen och Bajern samt meddelade
i flere skrifter sina iakttagelser öfver fängelserna
i dessa länder. Hans frimodiga och skarpa yttranden
väckte stor uppmärksamhet.

Appertinens. Se Adpertinens.

Appertska metoden. Se Appert 1.

Appetit. Se Aptit.

Appian [appiã’], Adolphe, fransk landskapsmålare,
f. 1819, lärjunge af Corot och Daubigny, har målat
verksamma stämningsbilder från södra Frankrike samt
äfven utfört goda raderingar.

Appianus (grek. Appianos), grekisk-romersk
historieskrifvare, bördig från Alexandria, samtidig
med Antoninus Pius, skref på grekiska en romersk
historia, ordnad efter de romerska provinserna, i
det den innehåller en skildring af dessas öden från
det att de kommo i krigisk beröring med Rom och tills
de föllo under romerskt välde. Arbetet omfattade 24
böcker, af hvilka vi ega i behåll elfva, behandlande
Spaniens, hannibaliska krigets, Kartagos, Syriens,
Illyriens och mithridatiska krigets historia, vidare
(i fem böcker) de borgerliga krigen från Gracchernas
tid till S. Pompejus’ död samt dessutom åtskilliga
fragment af de förlorade böckerna. Hans arbete är en
förståndigt gjord och i mycket nykter stil skrifven
kompilation ur goda källor, som gått förlorade,
och utgör därför en viktig ersättning för dessa. Det
utgafs af bl. a. Schweighäuser (med kommentarer 3 bd,
1785) och Mendelssohn (2 bd, 1879–81) samt öfversattes
på tyska af Zeiss (2 bd, 1837–38).
F. W. H.*

Appiska vägen (lat. Via appia), den berömda,
120 rom. mil långa väg, som med otrolig möda och
kostnad anlades af censorn Appius Claudius den blinde
(312 f. Kr.). Den gick från Rom öfver pontinska
träsken till Capua, hvarifrån den sedan utsträcktes
till Brundisium. Af de många härvägar, som förbundo
aflägsna militärstationer med Rom, var denna "vägarnas
drottning" förnämst. Närmast Rom inramades denna väg
af två rader grafvar, hvilkas
stenar och stoder gjorde den till den yppersta
monumentala konstväg. Ännu äro, i synnerhet vid
Terracina, åtskilliga sträckor i ganska väl
bibehållet skick,

och genom arkitekten Caninas gräfningar i nyare tid
hafva flera mausoléer bragts i dagen.
(H. SGN.)

Appius Claudius. Se Claudius.

Applaudera [-plåd-]. Se Applådera.

Applaudissement [aplådismã’]. Se Applåd.

Applegathska maskiner, boktr., tryckpressar (en
komplettmaskin, en rotationsmaskin), konstruerade af
engelsmannen A. Applegath (d. 1871, firma Applegath &
Cowper i London). Se Tryckpress.

Appleton [ä’p*ltn], nordamerikansk
bokförläggarfamilj, som i New York drifver stor
förlagsaffär och i Brooklyn har ett boktryckeri
med bokbinderi, upptagande nästan ett helt
kvarter. Grundlagd som bokhandel 1825 af Daniel
A.
(f. 1785, d. 1849), utvidgades firman (som
fortfarande bär namnet Daniel A.) af hans söner
William Henry A. (f. 1814, d. 1899) och
John Adams A. (f. 1817, d. 1881), hvilka uppsatte
boktryckeriet 1853 och flyttade det från New York
till Brooklyn 1868. Ytterligare tre bröder blefvo
delegare i firman. Förlaget, som omfattar alla
litteraturgrenar, har blifvit vida kändt särskildt
genom två framstående lexikaliska verk: "American
cyclopædia" (16 bd, 1857–63; ny omarb. och illustr.
uppl. 1873–76), som fullständigas med ett årligt
supplement ("Annual cyclopædia") alltsedan 1861, samt
"Cyclopædia of american biography" (6 bd, 1887–89,
med en mängd porträtt).

Applicera (lat. applicare, af ad, till, och plicare,
vika, foga), tillpassa, anbringa; använda; tillämpa.

Applikabel (jfr Applicera), användbar, tilllämplig.

Applikation (jfr Applicera), tillpassning,
anbringande, tillämpning.

Applikationsskola, dets. som tillämpningsskola. Föga
brukligt.

Applikationssöm. Se Sömnad.

Applikationstryck, text., benämning på det slags
tygtryck, där betorna anbringas tillsammans med
färgämnena.
(G. A. W.)

Applikatur (jfr Applicera), mus.,
fingersättning. I violinspel kallas särskildt andra "läget"
half applikatur, tredje läget hel
applikatur
.

Appliqué [-ke], fr., påläggssöm. Se Sömnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free