Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Approximativ. Se Approximera - Approximera, komma nära - Appui (fr.), stödjepunkt (för trupper) - Appulejus (Apulejus), forntida filosof - Appuna, socken i Östergötlands län - Appunto (it.), hand. Se Appoint - a. pr., förkortning för anni præsentis (lat.), det innevarande året - a. præc., förkortning för anni præcedentis (lat.), det föregående året - Apraksin, förnäm rysk adelssläkt. 1. Maria Apraksina - Apraksin. 2. Peter Matvejevitj A. - Apraksin. 3. Fedor Matvejevitj A. - Apraksin. 4. Stepan Fedorovitj A. - Apraxi, patol. - Apraxin. Se Apraksin - a. p. R. c. (äfven endast p. R. c.), förkortning för anno post Romam conditam - À prendre, fr., att taga - À présentation, fr., hand. - Après la lettre, fr., de vanliga, billigaste, aftrycken från en koppargravyr eller etsning. Se Aftryck - Après nous le déluge, fr. Se Déluge - Apries, grekiskt namn på den egyptiske konungen Uahabra - Aprikosträd, bot. Se Prunus - April, i nyare tider den fjärde af årets månader - A prima vista (it.), mus., vid första påseendet - A priori, "från den förra"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Approximativ. Se Approximera.
Approximera (lat. approximare, af ad, till, och
proximus, närmast), komma nära, närma sig så
långt som möjligt; ungefärligen beräkna eller
uppskatta. – Approximera sig till, (vid en
beräkning) komma så nära som möjligt. Subst.:
Approximation. Adj. Approximativ.
Appui (fr.), stödjepunkt (för trupper).
Appulejus (Apulejus), forntida filosof
och retor, föddes omkr. 125 i Numidien, företog
vidsträckta resor och bosatte sig slutligen i Kartago,
där han snart vann stort anseende. Rikt begåfvad af
naturen och utrustad med mångsidig lärdom, lämnade han
i sin skrift Metamorphoses en satirisk sedemålning
af sin samtid med dess dårskaper och laster. Denna
s. k. "Milesiska novell" innehåller fantastiskt
äfventyrliga och humoristiska berättelser om en
yngling Lucius, som under ett besök i Tessalien,
trolleriets hembygd, förvandlas till en åsna –
däraf sedan "Den gyllene åsnan" som benämning på det
omtyckta arbetet – och först efter mångahanda missöden
återfår sin människoskapnad. Den intressantaste af
de många episoderna i denna bok är den täcka sagan
om Amor och Psyche. Bland öfriga skrifter af A.,
som behandlade de mest olikartade ämnen på vers
och prosa, grekiska och latin, märkas "Om magien",
hvari han försvarar sig mot anklagelse för trolldom,
samt åtskilliga filosofiska arbeten. A. är en bland
sin tids mest betydande litterära personligheter,
en latinsk afläggare af kejsartidens grekiska
sofistik, med en egendomlig, af olikartade element
hoparbetad och svulstig, men kraftig och målande stil.
J. F. J. (H. SGN.)
Appuna, socken i Östergötlands län, Göstrings
härad. 1,193 har. 374 inv. (1902). Annex till Hof,
Linköpings stift, Göstrings kontrakt.
Appunto (it.), hand. Se Appoint.
a. pr., förkortning för anni præsentis (lat.),
det innevarande årets.
a. præc., förkortning för anni præcedentis (lat.),
det föregående årets.
Apraksin, förnäm rysk adelssläkt af tatariskt
ursprung, omtalad redan under 1400-talet.
1. Marfa Apraksina blef 1682 gift med
tsar Fedor III och dog 1715.
2. Peter Matvejevitj A., den föregåendes broder,
grefve, f. 1659, d. 1728, följde tsar Peter på hans
holländska resa, deltog som generallöjtnant i kriget
mot Sverige och var därvid särskildt verksam vid
Östersjöprovinsernas eröfring. Han blef sedan
senator och president i justitiekollegiet (1722).
3. Fedor Matvejevitj A., de föregåendes
broder, grefve, f. 1661, d. 1728, var en af tsar
Peters förtrognaste vänner. Af tsaren utnämnd till
generalamiral, blef han den ryska örlogsflottans
skapare. 1710 eröfrade han Viborg från svenskarna,
1711 var han under turkiska kriget befälhafvare på
den ryska flottan i Svarta hafvet, och 1712–14
understödde han från sjösidan ryssarnas infall i
Finland. Jämte furst Golitsin förde han befälet öfver
den ryska mordbrännaref lotta, som härjade
Södermanlands och Östergötlands kuster sommaren 1719.
4. Stepan Fedorovitj A., grefve, f. 1702,
d. 1758 (enligt andra uppgifter 1760), fick vid
sjuåriga krigets utbrott som fältmarskalk befälet
öfver den här, som inbröt i Ostpreussen. Han slog
den preussiske generalen Lehwaldt vid
Grossjägerndorf (30 aug. 1757), men drog sig efter
segern oförmodadt tillbaka till Kurland, i afsikt
att medverka i en af Bestusjev ledd hofintrig,
som åsyftade att efter den då farligt sjuka kejsarinnan
Elisabets väntade död genast sätta storfurst Paul på
tronen. Kejsarinnan tillfrisknade emellertid oväntadt,
intrigen upptäcktes, och A. ställdes inför krigsrätt,
men afled i fängelset, innan dom hunnit fällas.
Apraxi (af grek. nekande a och praxis, handling),
patol., förlust af förmågan att uppfatta föremålens
form. Den sjuke har intelligensen i behåll, han
kan se föremålen, uppfatta deras färg, men han kan
ej igenkänna en knif, en sked o. s. v. Tillståndet
faller nära den s. k. själsblindheten.
J. E. J-N.
Apraxin. Se Apraksin.
a. p. R. c. (äfven endast p. R. c.), förkortning för
anno post Romam conditam (lat.), året (det och det)
efter Roms grundläggning.
À prendre [aprã’dr], fr., att taga.
À présentation [apresãtasiå’], fr., hand., vid
uppvisandet (om växlar), vid sikt, a vista.
Après la lettre [aprä la lä’ttr], fr., de vanliga,
billigaste, aftrycken från en koppargravyr eller
etsning. Se Aftryck.
Après nous le déluge [aprä no l* dely’*], fr. Se
Déluge.
Apries, grekiskt namn på den egyptiske konungen
Uahabra (595–570 f. Kr.), hvilken störtades
och afrättades på anstiftan af sin efterträdare,
Amasis. I bibeln kallas han Hofra och uppträder där
såsom hjälpare åt Judeens siste konung, Zedekia.
Aprikosträd, bot. Se Prunus.
April (lat. aprilis, af aperire, öppna), i nyare
tider den fjärde (hos romarna den andra) af årets
månader, har sitt namn sannolikt däraf, att jorden
då "öppnar sig" för att frambringa sina alster.
Dess svenska namn är gräsmånad. På danska
kallas den fåremåned. Dagarnas antal är 30.
Medeltemp. för april varierar i Sverige mellan -5°
(Karesuando) och + 5,2° C. (Göteborg), enligt
observationer 1859–89, och medelnederbörden mellan
8 mm. (Karesuando) och 45 mm. (Vänersborg),
enligt observationer 1860–90. Det vanligen mycket
ostadiga vädret har gifvit upphof till uttrycken
aprilväder, aprillynne, aprilsolsken
o. d. – Bruket att narra april, som är tämligen
allmänt öfver hela Europa, tros vara en kvarlefva
af en gammal hednisk fest, som stod i samband med
vårens återkomst.
A prima vista (it.), mus., vid första påseendet,
från bladet, utan föregående inöfning. Jfr A vista.
A priori (lat.), "från den förra" (delen), "från
grunden", och dess motsats A posteriori,
filosofiska konsttermer, som beteckna de olika källor,
hvarur den mänskliga kunskapen ansetts härflyta.
Enligt Kant betecknar den första af dessa termer
den kunskap, som hämtas ur medvetandet eller
kunskapsförmågan själf och som just därför är
allmängiltig och nödvändig; hvaremot all aposteriorisk
kunskap är hämtad blott ur erfarenheten och till
följd af detta sitt ursprung allenast eger faktisk eller
assertorisk giltighet. Kants antagande, att
erfarenheten och kunskapsförmågan skulle utgöra olika och
motsatta källor till vår kunskap, är dock icke
riktigt. I dagligt tal betecknar a priori: på
förhand, ur blotta förståndsgrunder. – Adj.
Apriorisk.
G. S.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
