- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1345-1346

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetets riddare (eng. The noble order of the knights of labor) - Arbetsafstängning. Se Lockout - Arbetsaftal - Arbetsanstalt. Se Arbetshus och Fattigvård - Arbetsanvisning, dets. som arbetsförmedling (se d. o.) - Arbets-axel, maskinb. Se Axel - Arbetsbeting, jur. - Arbetsbetyg. Se Betyg. Jfr Arbetsbok - Arbetsbok är en af polismyndigheten i vissa länder utfärdad bok - Arbetsboskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under "Riddarnas" fanor, är af hufvudsakligen
praktisk natur och innefattar i sig, utom några
allmänna yrkanden rörande statens myntsystem m. m.,
den moderna arbetarfrågans flesta kraf på
lagstiftningens ingripande samt kunde lika väl hafva
utfärdats af fackföreningarna. Skillnaden ligger
egentligen i den för alla slag af arbetare, äfven
ickekroppsarbetare, öppnade organisationen. "Riddarna"
fingo därför redan från början att kämpa å ena sidan
mot fackföreningarna, hvilka fruktade för sin
maktställning, å den andra mot de rent socialistiska
föreningarna. Vid den stora strejk, som 1886 utbröt bland
unionens järnvägsarbetare, invecklades visserligen
"Arbetets riddare", men drog sig tack vare sin dåv.
kraftfulle chef, Terence V. Powderley, ifrån
de anarkistiska elementen, som brände bangårdarna
i S:t Louis och Chicago och anställde stor förödelse
på flere andra ställen. "Riddarna" synas från den
tiden mera hafva aflägsnat från sig tyska och andra
främmande medlemmar och ställt sig på nationell
grund. Powderley afgick 1893. Redan under de
senare åren af hans förvaltning hade ordens ekonomi
råkat i lägervall och antalet medlemmar nedgått;
år 1900 hade det sjunkit till 130,000.
E. BN.

Arbetsafstängning. Se Lockout.

Arbetsaftal, i allmänhet hvarje mellan
arbetsgifvare och arbetstagare gjord öfverenskommelse
rörande arbetet; särskildt sådan öfverenskommelse
rörande kroppsarbete inom den egentliga produktionen
och främst inom industrien. Arbetsaftalet torde böra
skiljas från det s. k. arbetsbetinget, som är ett aftal
om en viss arbetsprodukt och således ej om själfva
arbetet. Genom den äldre näringslagstiftningens
afskaffande uppstod i alla länder mot slutet af 18:e
och under loppet af 19:e årh. (i Sverige 1846 och
1864) det s. k. fria arbetsaftalet, som i motsats till
den äldre personliga samhörigheten mellan olika
deltagare i produktionen gjorde arbetsförhållandet till
ett vanligt civilrättsligt aftal mellan två juridiskt fullt
likställda, fria och inbördes oberoende parter,
arbetsgifvaren och arbetaren. Men den rättsliga
likställigheten uteslöt icke, att den enskilde arbetaren
ekonomiskt blef så maktlös emot arbetsgifvaren, att han
i en mängd fall saknade hvarje inflytande på
aftalsvillkoren. Många omständigheter bidrogo härtill.
I industrien äro arbetsvillkoren alldeles öfvervägande
gemensamma för alla arbetare i samma företag och
därför omöjliga att rubba af en enskild bland dem;
äfven saknar den enskilde arbetaren den andra
partens öfverblick af ställningen och vet därför ej
hvilka anspråk han kan få uppfyllda; och slutligen
kan han ej hålla inne sitt utbud af varan arbetskraft,
ty han har då ingenting att lefva af (jfr
Arbetarfrågan). Nästan alla länders arbetare sträfva
därför efter att ersätta detta s. k. fria aftal
med det kollektiva arbetsaftalet, som ställer alla ett
yrkes arbetare såsom den ena parten mot
arbetsgifvaren såsom den andra; det afskaffar emellertid
ej de enskilda aftalen mellan den senare och hvarje
enskild arbetare, utan fastslår endast vissa
gemensamma bestämmelser för alla aftalen. I sin ordning
har kollektivaftalet för arbetarnas räkning framkallat
motsvarande sammanslutningar på arbetsgifvarnas
sida och slutligen ansatser (särskildt i England) att
göra fackföreningarna i stället för de enskilde
medlemmarna ansvariga för arbetsaftalets fullgörande.

Utom i de australiska kolonierna har lagstiftningen
hittills stått nästan alldeles främmande för denna
utveckling. Dess roll på arbetsaftalets område har
framför allt bestått i allmänna föreskrifter om
arbetarskydd (se Fabrikslagstiftning), men
dessa föreskrifter ha stundom förbundits med
allmänna regler för arbetsaftalets innehåll; och flera
länder (särskildt Tyskland, Österrike, Belgien, Norge
och Finland) ha utförliga bestämmelser om aftalets
varaktighet och uppsägningstid, straff för aftalsbrott
m. m., dels ovillkorligt, dels under förutsättning af
att de särskilda aftalen ej annorlunda bestämma.
Frånsedt sjöfarten, som öfverallt är underkastad sin
egen lagstiftning, gäller för arbetsaftalet i Sverige
endast ett fåtal, numera dessutom ganska
betydelselösa bestämmelser (i förordn. ang. utvidgad
näringsfrihet af 18 juni 1864). Dock föreligger f. n. ett
kommittéförslag (af 19 okt. 1901) till lag om
arbetsaftal i jordbruk, handel och annat näringsyrke, hvilket
förslag går ut på en fullständig reglering af
rättsförhållandet mellan arbetsgifvare och arbetare, men
har till hufvuduppgift att förekomma aftalsbrott,
egentligen från arbetarnas sida, och lämnar i detta
syfte arbetsgifvaren rätt att innehålla en viss del af
aflöningen samt föreskrifver kriminellt ansvar, om
skadestånd för brottet ej erlägges. Se vidare
Fackförening och där meddelad litteratur.
E. HKR.

Arbetsanstalt. Se Arbetshus och
Fattigvård.

Arbetsanvisning, dets. som arbetsförmedling (se d.o.).

Arbets-axel, maskinb. Se Axel.

Arbetsbeting, jur., det aftal, genom hvilket en
person förbinder sig att åt en annan mot
öfverenskommen ersättning utföra ett visst bestämdt arbete.
Erfordras till arbetets utförande äfven material, skulle
detta, enligt den romerska rättens bestämmelse,
lämnas af den, för hvars räkning arbetet utfördes
(arbetsgifvaren). Numera räknas till arbetsbeting
äfven sådana aftal om utförande af ett visst arbete,
enligt hvilka den, som åtagit sig arbetets utförande
(entreprenören), själf tillsläpper materialet, ehuru
ett dylikt aftal har mycken likhet med köpeaftalet.
Jfr Arbetsaftal.

Arbetsbetyg. Se Betyg. Jfr Arbetsbok.

Arbetsbok är en af polismyndigheten i vissa länder
utfärdad bok, ställd på arbetarens person och afsedd
att för honom utgöra legitimation. Arbetsgifvaren
eger att i arbetsboken införa uppgift om tiden, då
arbetaren inträdde i arbetet och då han utträdde ur
detsamma, samt arten af hans sysselsättning. På vissa
håll, särskildt i Tyskland, innehåller lagen om
arbetsböcker särskildt förbud för arbetsgifvaren att
jämte föreskrifna anteckningar på ett eller annat
sätt "märka" boken, så att en misshaglig arbetare
med svårighet skulle kunna erhålla plats hos annan
arbetsgifvare. Obligatoriska äro arbetsböcker i
Österrike, Ungern och Ryssland samt för arbetare under
21 år i Tyskland, hvaremot de där äro fakultativa
för äldre arbetare. I Frankrike afskaffades
obligatorisk arbetsbok ("livret d’ouvrier") 1890. Numera
äro såväl i Frankrike som i Belgien och Italien
arbetsböcker endast fakultativa, dock så att arbetaren
har rätt att fordra införandet i arbetsbok af tiden för
hans inträde i och utträde ur arbetet.
E. BN.

Arbetsboskap. I den mån jordbruket förbättras
genom täckdikningar och planeringar, så att större
sammanhängande åkerfält erhållas samt tillika
vägarna blifva jämnade, har nötkreaturens användning

Tryckt den 2/2 04

1 b. 43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0741.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free