Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arkiv-exemplar - Arkiv för nordisk filologi, tidskrift - Arkivolt, bygnk. - Arkiv-vetenskap - Arkli, fordom Archly l. Archli, urspr. benämning på ett förvaringsrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enligt § 1, mom. 11 Tryckfr.-förordn., är pliktig att
utan betalning aflämna till k. biblioteket samt till
rikets bägge universitet. Tryckfrihetsförordningens
ursprungliga stadgande, som tillerkände friexemplar
jämväl åt riksarkivet och Vetenskapsakademien,
ändrades vid 1865–66 års riksdag, hvaremot då
stadgades ovillkorlig skyldighet för boktryckare
att till de tre förstnämnda institutionerna aflämna
de ett verk möjligen tillhörande planscherna. För
sina leveranser af arkivexemplar till biblioteken
hafva boktryckarna erhållit portofrihet genom
k. förordningen af 13 juli 1875.
Namnet arkiv-exemplar kommer däraf att exemplar af
de tryckalster, som boktryckare var skyldig att
lämna, urspr. levererades till riksarkivet, som
1707–1866 hade befattningen med nämnda exemplars
fördelning till biblioteken. Genom lagen af 20 juni
1882 äro boktryckare i Norge skyldiga att aflämna ett
exemplar af allt tryck till universitetsbiblioteket
i Kristiania.
I Danmark är genom lagen af 2 maj 1902 föreskrifvet,
att af allt tryck fyra exemplar skola aflämnas,
däraf två till stora kungl. biblioteket, ett
till universitetsbiblioteket i Köpenhamn (utom af
tidningarna, som sändas till resp. provinsarkiv)
samt ett till statsbiblioteket i Aarhus. Liknande
stadganden äro numera gällande i andra civiliserade
länder, med undantag af Argentinska republiken,
Belgien, Bulgarien, Schweiz (utom Genève) samt
åtskilliga tyska stater, såsom Baden, Braunschweig,
Mecklenburg, Oldenburg, konungariket Sachsen, de
öfriga sachsiska och några smärre stater. Utan
rättighet för biblioteken att erhålla friexemplar
("pflichtexemplar", "exemplaire du droit") har det
visat sig vara omöjligt att bilda någon fullständig
samling af ett lands nationallitteratur. Jfr
J. Franke, "Die abgabe der pflichtexemplare von
druckererzeugnissen" (1869), och B. Lundstedt,
"Om aflämnandet af arkivexemplar utaf tryckalster
till biblioteken i Sverige" (1891), samt
Ehrencron-Müller, "Vejledende bemærkninger
om lov om offentlige bibliothekers ret til
frieksemplarer af tryksager m. m." (1902).
B. L.
Arkiv för nordisk filologi, tidskrift, hvars 4 första
årgångar utgåfvos i Kristiania under redaktion
af professor G. Storm, och som sedan redigerats i
Lund af prof. A. Kock. Hvarje årgång innehåller 4
häften. I tidskriften införas afhandlingar på alla
moderna språk, dels rent filologisk-lingvistiska
rörande både äldre och nyare språkperioder,
dels litteraturhistoriska och mytologiska,
vidare anmälningar, bibliografiska öfversikter,
nekrologer m. m. "Arkiv för nordisk filologi"
har lyckligt fyllt sin uppgift att vara ett för de
nordiska länderna gemensamt språkvetenskapligt organ
och intager en betydelsefull plats bland Europas
filologiska tidskrifter.
Arkivolt (trol. sammandragning af it. architrave
voltato, hvälfd arkitrav), bygnk., ett
omkring en bågöppning löpande listverk
med arkitrav-profilering. Tillhör romersk
byggnadskonst och renässansens alla arter.
I. G. C.
Arkiv-vetenskap är den systematiska framställningen
af de för arkivs inrättning, ordnande och förvaltning
gällande grundsatserna. För utbredandet af sådana
insikter och danandet af dugliga arkivtjänstemän har
Frankrike en förträfflig inrättning i den s. k. "École
des chartes", som stiftades 1821,
återupprättades 1829 samt omorganiserades 1846 och
sedermera. Undervisningsministern har högsta uppsikten
öfver skolan, som förestås af en af honom utnämnd
direktör och flera lärare, vid hvilkas sida står ett
"conseil de perfectionnement". Undervisningen, som är
offentlig och kostnadsfri, omfattar bl. a. paleografi,
diplomatik eller urkundslära, sigill- och myntkunskap,
konsthistoria, språkvetenskap, grunderna af den
kanoniska och den feodala rätten, geografi och
historia, i synnerhet medeltidens, kronologi och
förvaltningsrätt.
Äfven i Preussen har man på senare tid organiserat
förbildningen för arkivtjänsten. För inträde i
densamma fordras numera en arkivexamen, som aflägges
inför en pröfningskommission i Marburg, bestående af
arkivdirektören därstädes jämte fyra professorer vid
Marburgs universitet. Ämnena äro af likartadt slag
med dem, som förekomma i "l’école des chartes".
I afseende på handlingarnas ordnande i offentliga
arkiv har en grundsats efter hand mer och mer
gjort sig gällande, som betecknats med växlande
namn, "le respect des fonds" (man menar på
franska med "fonds" den kring en institution
eller myndighet under dess tillväxt uppkomna
samlingen af urkunder och aktstycken, som vittna
om dess verksamhet), "proveniensprincipen" eller
"ursprungsprincipen". Därmed menas, att man
ordnar och sammanhåller som ett organiskt helt de
handlingar, som uppstått eller samlats på grund
af en offentlig myndighets funktioner. De större
arkiven äro depåer för ett större eller mindre antal
dylika småarkiv, hvilka förtecknas hvart och ett
för sig. I äldre tider åter brukade man efter ett
mer eller mindre godtyckligt antal ämnesrubriker
sammanföra handlingar ur olika småarkiv utan
att fästa sig vid härkomsten. Man har emellertid
småningom funnit, att härigenom åstadkoms mera
förvirring än reda, och ersatt denna ordningsprincip
med den ofvan omnämnda. I Sverige tillämpas den
senare numera konsekvent vid den verksamhet som
riksarkivet de tre sista åren utvecklat för det
offentliga arkivväsendets ordnande. Jfr i fråga
om principen S. Muller, J. A. Feith och R. Fruin,
"Handleiding voor het ordenen en beschrijven van
archieven" (Groningen 1898), samt E. Hildebrand,
"Om den s. k. ursprungsprincipens tillämpning vid
ordnande af offentliga arkiv" (i Meddelanden från
svenska riksarkivet. Ny följd, 1, 3–5). I afseende
på det utländska arkivväsendet i allmänhet jfr
S. Clason, "Studier öfver arkivväsendet i utlandet"
(i Medd. fr. sv. riksarkivet. Ny följd. 2, 1902). Jfr
Arkiv.
EHD.
Arkli, fordom Archly l. Archli (sannolikt
en på 1500-talet gjord tysk ombildning af det
franska artillerie), urspr. benämning på ett
förvaringsrum för bågar och armborst, sedermera
för vapen och krigsförråd i allmänhet; ordet nu
föråldradt. På Gustaf I:s och hans söners tid
skilde man mellan "Stora arkliet", som omfattade
alla tunga eldvapen med tillhörande ammunition,
och "Lilla arkliet", eller förrådet af handvapen
med hvad därtill hörde. Arkliet stod under vård af
arklimästare, hvaraf funnos fält-, fästnings- och
skeppsarklimästare. I midten af 1500-talet tillkom en
öfverstearklimästare, senare kallad rikstygmästare.
W. G. B.
(C. O. N.)
Inom flottan betecknade arkli fordom aktersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
