- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
57-58

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arnold, Thomas - Arnold, Matthew - Arnold, Thomas - Arnold, William Delafield - Arnold, Hugh Oakeley. Se Arnold-Foster - Arnold, Jurij von - Arnold, Friedrich August - Arnold, Christian Friedrich - Arnold, Edwin - Arnold, Arthur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af lifvet i hans skola: "Tom Browns schooldays"
(1856, i svensk öfvers. 1878) samt "Arnold of
Rugby, his school life and contributions to
education", utg. af J. J. Findlay (1897). Öfver A.
finnes dessutom en god biografi af Stenbeck (Vasa
1851).
J. H—e.*


2. Matthew A., den föregåendes son, engelsk
skald och kritiker, f. 24 dec. 1822, uppfostrades
i Rugby af sin fader och fick vid universitetet i
Oxford pris för en dikt öfver Cromwell. Han var
skolinspektör 1851–86 och tillika professor i poesi
vid Oxfords universitet 1857–67. Död i Liverpool
15 april 1888. Med statsanslag studerade A. under
upprepade resor undervisningsväsendet på
kontinenten, och i sina tryckta redogörelser inskärpte han
vikten af att engelska staten toge hand om
sekundär-undervisningens organisering och ej längre öfverläte
denna åt det lokala eller privata initiativet. A:s
läsdrama Empedocles on Etna (1853) och några
diktsamlingar, senast New poems (1867; saml. 5:e
uppl. 1890), ställa honom på en ganska framskjuten
plats bland Viktoria-skedets engelske skalder, hvilkas
diktan och traktan var skönhet. A. är en typ af
findestillerad engelsk bildning. Likt Wordsworth
sammansmälter han tanke och stämning i sina dikter,
men är mera modernt anlagd; han eger betydande
skildringsförmåga, nobless, klarhet och en viss
stillsam värme, hvaremot han ej är utrustad med rytmisk
instinkt eller skaldeursprunglighetens språkliga
trollkraft. Som litterär kritiker (Essays on criticism, 2
serier, 1865–88, flera uppl.; On translating Homer,
1861, m. m.) utvecklade han fint behag,
kräsenhet och urbanitet i stilen samt verkade högeligen
väckande genom att öppna utsikter; enligt honom
bör kritikern sätta i omlopp det bästa, som tänks
i världen. A. lösgjorde sig efter hand från den
statskyrkliga ortodoxien och blef rationalist
(Literature and dogma, 1873, 6:e uppl. 1883; God and
the bible
, 1875; Last essays on church and religion,
1877; Irish essays, 1882, m. m.). Han kallades till
hedersdoktor i Edinburgh 1869, i Oxford 1870 och
i Cambridge 1883. Hans bref utgåfvos i 2 bd 1895
(ny uppl. 1901). Biogr. af Saintsbury (1899) och
H. Paul (1902).
E.F–t.

3. Thomas A., den föregåendes broder, engelsk
pedagog, f. 1823, d. 1900, emigrerade 1847 till
Nya Zeeland samt blef efter någon tids verksamhet
därstädes som nybyggare och skollärare 1850 utsedd
till inspektör för Tasmaniens skolväsen, en
befattning, som han 1856 lämnade, samtidigt med att
han öfvergick till katolicismen. Till 1865 verkade
han sedan som föreläsare i litteraturhistoria vid
Dublins universitet och skref därunder en mycket
använd litteraturhistorisk handbok, Manual of english
literature
(1862, 7:e uppl. 1896). 1865 lämnade
han den romerska kyrkan, men återvände 1876 i
dess sköte samt var från 1882 till sin död professor
i engelskt språk och litteratur vid University college
i S:t Stephen’s Green. Sitt orosfyllda lif skildrade
han i Passages of a wandering life (1900). Hans
äldsta dotter är den bekanta författarinnan mrs
Humphry Ward (se d. o.).
V. S–g.

4. William Delafield A., den
föregåendes broder, engelsk pedagog, f. 1828, d. 1859, kom
1848 som ung officer till Indien, ställdes 1856 af
sir John Lawrence i spetsen för Punjabs
undervisningsväsen, som han under tre års uppslitande
arbete fullständigt nyorganiserade, och afled på
hemresan till England i Gibraltar.

5. Hugh Oakeley A., den föregåendes son.
Se Arnold-Forster.

Arnold, Jurij von, rysk kompositör, f. 1811,
d. 1898, deltog på 1830-talet med utmärkelse såsom
fanjunkare i polska fälttåget, efter hvars slut han
trädde i civil tjänst. Hans framstående musikaliska
anlag förmådde honom att studera musik för J. L.
Fuchs. De första frukterna af detta studium blefvo
en opera, Zigenerskan, och musik till en ballad af
Sjukovsky, för hvilket sistnämnda stycke han fick
ett pris af filharmoniska sällskapet i Petersburg.
Åren 1863–68 verkade han i Leipzig såsom
musikalisk skriftställare (särskildt i "Neue zeitschrift für
musik") och fäktade fanatiskt för den s. k. nytyska
skolan (Wagner, Liszt). 1870 blef A. professor
vid konservatoriet i Moskva. Hans kompositioner
utgöras af operor, uvertyrer, ballader, fyrstämmiga
sånger, visor m. m. Stort erkännande vunno hans
offentliga föreläsningar i Petersburg och Moskva
öfver musikens historia och akustik.
A. L.

Arnold, Friedrich August, tysk arabist,
f. 1812 i Halle, d. 1869, e. o. professor vid
universitetet i nämnda stad, var sekreterare i tyska
orientaliska sällskapet samt utgaf bl. a. en god
kritisk textupplaga af de sju "Moallakat" (1850)
och en "Chrestomathia arabica" med förträfflig
ordbok (1853).

Arnold, Christian Friedrich, tysk
arkitekt, f. 1823 i Drebach, Sachsen, d. 1890 i
Dresden, studerade under Sempers ledning och var 1861
–85 professor vid akademien i Dresden. Utom
flera landskyrkor i Sachsen byggde han Villa
Souchay vid Elbe (1858–60), Kreuzschule och ett
gymnasium i Dresden samt ombyggde 1865–69
Sofiakyrkan i samma stad i gotisk stil. A. utgaf
ett praktverk öfver hertigliga palatset i Urbino
(1856–57).

Arnold [a’nəld]. 1. Sir Edwin A., engelsk
skald och orientalist, f. 1832, erhöll filos. grad i
Oxford 1854 och var därefter föreståndare för
sanskritkollegiet i Puna, Indien, till 1861, då han blef
redaktör vid London-tidningen "Daily telegraph". A.
uppträdde 1853 som skald med Poems, narrative and
lyrical
och 1879 med The light of Asia (mer än
60 uppl. i England och 80 i Amerika; "Asiens ljus
eller den stora försakelsen", öfvers. af V. Pfeiff,
med inledning af Viktor Rydberg, 1888), ett på
skönhet rikt episkt poem öfver Buddhas lif och lära.
Den upphöjde religionsstiftarens utveckling
framställes där troget och med djup i uppfattningen; ton
och stämning äro sant österländska, bildspråket
vackert och genuint, blankversen talangfullt
behandlad. Ett motstycke därtill, med kristendomen
som ämne, bildar lärodikten The light of the
world
(1891). A. har vidare författat poemet The
book of love
(1888), prosaskriften Education in
India, A summer in Scandinavia
(1877), Seas and
lands
(1892, från en världsomsegling), Japonica,
Adzuma
(1893), Wandering words (1894) m. m.
samt öfversatt några indiska, persiska och grekiska
diktverk. Han har rönt många hedersbevisningar
af asiatiska suveräner och adlades 1888.

2. Sir Arthur A., den förres broder, engelsk
skriftställare och politiker, f. 1833, var 1863–66
medlem af kommissionen för bekämpande af nöden bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free