- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
69-70

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arppe, August Fredrik - Arqua Petrarca - Arques - Arrabidaea - Arracacha. Se Arracacia - Arracacia - Arrack. Se Arrak - Arragonit. Se Aragonit - Arrah - Arrak - Arran - Arrangemang - Arrangera - Arrangör. Se Arrangera - Arraroba. Se Krysarobin - Arras - Arrantel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hälsingfors. Sedan A. ett år studerat scenisk regi
i utlandet, förestod han 1888–90 ett af honom bildadt
inhemskt operasällskap i Hälsingfors och 1890–94
med framgång ett svenskspråkigt skådespelarsällskap,
hvarefter han på egen risk öfvertog ledningen af
Svenska teatern i Hälsingfors, där han kvarstod till
1899. Under åren 1898–1903 ledde han den
svenska inhemska teatern i Finland, och 1898–1901
skötte han tillika dess ekonomi. I Sverige spelade
han som gäst med eget sällskap 1893–94 och 1903.
Hans mest kända roll är adjunktens i ”Bakom
Kuopio”, som han återger mycket genuint. Bland
hans öfriga uppgifter må framhållas Morten Kiil i
”En folkfiende”, Snickar Engstrand i ”Gengångare”,
Hjalmar Ekdahl i ”Vildanden” samt Tartuffe.

Arqua Petrarca, italiensk by, s. v. om Padova,
var Petrarcas hem under sista delen af hans lif.
Skaldens hus och andra tillhörigheter förevisas där
ännu, och hans grafvård befinner sig framför kyrkan.

Arques [ark], liten stad i Normandie, depart.
Nedre Seine, s. ö. om Dieppe, bekant genom Henrik
IV:s seger öfver ligisterna (21 sept. 1589).

Arrabidæa P. DC., bot., växtsläkte af fam.
Bignoniaceæ, tillhörande Syd-Amerikas flora. Mest
bekant är A. chica Bur. (Bignonia chica Humb.),
hvars blad innehålla ett rödt färgämne, chica l.
carucru, hvarmed indianerna färga icke blott
väfnader och redskap, utan äfven sin egen kropp,
som därigenom blir okänslig för myggbett.
G. L–m.

Arracacha, bot. Se Arracacia.

Arracacia Bancr. l. Arracacha, bot. farm.,
ett växtsläkte af nat. fam. Umbelliferæ, besläktadt
med Conium L., men till inre egenskaper betydligt
skildt från detta giftiga släkte. De palsternackor
liknande rötterna hos A. xanthoriza Bancr.
(Arracacha esculenta DC.) äro rika på stärkelse och
nyttjas därför i Ecuador och Columbia (där arten är
inhemsk), kokta, på samma sätt som potatis. Af de
välsmakande, lättsmälta och närande rötterna beredes
stärkelse, som användes såsom ett slags arrowmjöl.
Försöken att i södra Europa odla A. hafva hittills
misslyckats.
O. T. S. (G. L–m.)

Arrack. Se Arrak.

Arragonit, petrogr. Se Aragonit.

Arrah, hufvudstad i distriktet Shahabad, Bengalen,
vid East-India-järnvägen. Omkr. 50,000 inv. Platsen
är ryktbar genom en handfull engelsmäns tappra
försvar af densamma mot tusentals upproriska
seapoys 27 juli.–3 aug. 1857.

Arrak (Arak, af arab. árak, rak, raki, svett,
saft, sprit), risbrännvin eller palmsaftbrännvin, en
hufvudsakligen på Java och Ceylon samt i Madras
och Malabar tillverkad sprithaltig dryck med
egendomlig fin lukt, företrädesvis beredd af ris med
eller utan tillsats af melass och palmsaft, men äfven
af den sistnämnda ensamt. Ris underkastas mältning
och jäsning, och den därunder bildade alkoholen
afdestilleras. Den bästa arrak, från Goa och Ceylon,
erhålles genom jäsning och destillering af den
sockerrika saft (”toddy”), som afsöndras inom blomhölstren
af kokospalmen och palmyrapalmen. Batavia-arrak,
som är beredd af ris, i regeln med tillsats
af palmsaft och melass från sockerfabrikerna, skattas
i Europa vanligen högst. Af det lägre folket uti
Indien begagnas s. k. paria-arrak, hvilken är
bemängd med hasjisj (hartset af den indiska
hampan) och saft af en art spikklubba, hvarigenom
en sådan arrak blir högeligen bedöfvande. – Ren,
god arrak har en svag gul (stundom ingen) färg
samt stark spritsmak med en egendomlig, något
sötaktig och bitter bismak. Arrak förfalskas i Europa
mycket ofta genom utspädning med sprit och vatten
eller därigenom att renad sprit försättes med
”arrak-eter” och andra ämnen. Arrak förbrukas mest i
Sverige, där den nyttjas till beredning af punsch.
Den hitföres dels direkt från Batavia, dels öfver
Rotterdam, till ett värde af omkr. 900,000 kr.
årligen. Jfr E. Sell, ”Über cognak, rum und arak”
(1891).
O. T. S.

Arran [ä’rən]. 1. En till skotska grefsk. Bute
hörande ö i Clyde-viken. Arealen 465 kvkm. 7,712
inv. (1901). A. är i n. bergigt (Goatfell 876 m.), dess
kuster äro till största delen klippiga, men utgöras
dock äfven här och där af bördig slättbygd. Den
geologiska bildningen visar en stor mångfald, i norr
granit och glimmerskiffer, i söder sandsten,
genombruten af porfyr eller basalt. Hela ön är rik på
vattenfall och natursköna partier. Många lämningar
från druidernas tid finnas. Enligt sagan var A.
Ossians sista uppehållsort. Befolkningen, som är
gaelisk, idkar åkerbruk, boskapsskötsel och fiske.
Hufvudort Lamlash. – 2. Nord-Arran, en grupp
småöar på Irlands västra kust, hörande till
grefskapet Donegal. – 3. Syd-Arran, tre småöar
äfvenledes vid Irlands västkust, utanför Galway-bukten.

Arrangemang [-raŋʃe-; fr. arrangement],
anordning; uppgörelse. Se Arrangera.

Arrangera [-raŋʃera; fr. arranger], anordna,
iordningställa, ombestyra; mus., anordna l. bearbeta
(sätta) ett tonstycke för andra instrument eller
stämmor än dem, för hvilka det ursprungligen skrifvits,
t. ex. klaverutdrag ur operor och oratorier, eller
symfoniers och uvertyrers omsättande för piano, eller
omvändt pianokompositioners sättande instrumentering)
för orkester o. s. v.

Arrangör [-raŋʃör], anordnare. Se Arrangera.

Arraroba (Araroba), bot. farm. Se
Krysarobin.

Arras [arā l. ara’ss], befäst hufvudstad i franska
depart. Pas de Calais, vid den segelbara floden
Scarpe. 25,552 inv. (1901). Staden är väl byggd.
Katedralen, rådhuset och benediktinklostret S:t
Vaast äro alla i gotisk stil. Biskopssäte, bibliotek och
en botanisk trädgård. Betydlig spannmålshandel och
sockerindustri. A. var på 1300- och 1400-talen
hufvudorten för tillverkning af väfda tapeter, och
benämningen arras-tapeter var den tiden nästan
liktydig med dyrbara tapisserier i allmänhet. Ännu
i dag betecknar i Italien ordet ”arazzi” allehanda
slag af väfda tapeter. A. var Damiens’ och
Robespierres födelseort. Ej långt därifrån ligger byn S:t
Laurent et Blangy med stor maskintillverkning. –
A., som af romarna kallades Nemetacum, var först
hufvudstad i atrebaternas rike, därpå i Artois och
slutligen för de burgundiske hertigarna. Det
öfvergick till Frankrike 1482, men kom redan 1493 till
habsburgska huset, i hvars ego det förblef till dess
Ludvig XIII efter en långvarig belägring intog
detsamma 1640.

Arratel (plur. arrateis) l. Libra
(”skålpund”), fordom portugisisk och brasiliansk
handelsvikt, = 2 marcos = 16 onças = 128 oitavas =
1/32 arroba = 1/128 quintal (centner), motsvarande
459 gr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free