Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arrun. Se Emys - Arrazzi. Se Arras - Arre. Se Al - Arrebo, Anders Kristensen - Arreforer - Arrendator - Arrende - Arrendeauktion. Se Auktion - Arreendekontrakt - Arrendemedel - Arrendera - Arreskov-Sö - Arrest - d'Arrest, Heinrich Ludwig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arraun, zool. Se Emys.
Arrazzi (rättare Arazzi). Se Arras.
Arre, bot., provinsnamn för gråalen. Se Al.
Arrebo, Anders Kristensen, dansk präst
och skald, f. 2 jan. 1587 på Ärö (däraf namnet),
blef redan 1608 slottspräst i Köpenhamn och 1618
biskop i Trondhjem, där han genom oförsiktighet
ådrog sig en anklagelse för anstötligt lefverne. Han
dömdes 1622 till afsättning från sitt ämbete, men blef
sedermera benådad och 1626 utnämnd till pastor i
Vordingborg, där han dog 12 mars 1637. A.
öfversatte Davids psalmer (1623, 5:e uppl. 1675) och
bearbetade den franske skalden Du Bartas’ lärodikt ”La
première semaine” under titeln Hexaemeron (tr. 1661).
Hans naturskildringar utmärka sig genom ganska
mycken friskhet och originalitet; hans språk däremot
är tämligen stelt och prosaiskt. Emellertid var han
den förste bland konstpoesiens idkare i Danmark och
har därför ej utan skäl blifvit kallad ”den danska
skaldekonstens fader”. Liksom Stiernhielm, om
hvilken A. i många afseenden påminner, nyttjade han
jämte alexandrinen ofta hexametern (dock med rim
vid cesuren och i slutet af hvarje vers). I lärdom
och mångsidigt inflytande kan han dock ej
jämföras med den svenske skalden. Däremot var A.
en förträfflig predikant. Hans ”Hexaemeron”
imiterades 1685 af Spegel i dennes ”Guds verk och
hvila”. A:s valda skrifter jämte biografi utgåfvos
1857 i 2 bd af H. F. Rördam.
C. R.*
Arreforer l. Erreforer kallades i Aten de
unga flickor från 7 till 11 års ålder, hvilka valdes
för att såsom gudinnan Athenes tjänarinnor vistas
i hennes helgedom på Akropolis. Till deras åliggande
hörde dels att biträda vid förfärdigandet af den
broderade, saffranfärgade mantel (peplos), som vid
panatenaiafesten hembars såsom helgeskänk åt gudinnan,
dels att vid samma festlighet utföra vissa religiöst
symboliska handlingar.
A. M. A.
Arrendator, person, som innehar ett arrende (se
d. o.); förpaktare.
Arrende (af lat. reddere, återgifva, afkasta),
dels det rättsförhållande, då en person genom kontrakt
(arrendekontrakt) öfverlåter till en annan
person, på vissa bestämda villkor och på viss tid,
nyttjanderätten till något (jord, jakträttighet,
ladugård e. d.), dels den ersättning (penningar, varor,
landtmannaprodukter o. s. v.), som enligt ett sådant
kontrakt bör erläggas. Förslag till svensk arrendelag
är f. n. (1904) under utarbetning inom
Lagberedningen. Se vidare Aftal, Arrendera och
Legoaftal.
Arrendeauktion. Se Auktion.
Arrendekontrakt, den (skriftliga)
öfverenskommelse, som vid ett arrendes uppgörande träffas mellan
två eller flere personer; själfva den skriftliga
handlingen. – Rörande statens till utarrendering
bestämda egendomar och lägenheter utfärdas kontrakt
å kronans vägnar af domänstyrelsen, hvarvid nyttjas
tryckta formulär.
Kbg.
Arrendemedel, förv., en af riksstatens
inkomsttitlar. En fullständig förteckning öfver samtliga för
statsverkets räkning utarrenderade egendomar finnes
intagen i 1900 års riksdagstryck (statsutskottets mem.
n:o 43).
Arrendera, öfvertaga eller innehafva ett arrende
(se d. o.). Att öfverlämna något åt en annan på
arrende kallas att bortarrendera eller
utarrendera. – Utarrendering af kronoegendomar
började taga fart under frihetstiden. 1720 utfärdades
en förordning i ämnet. En mängd kungsgårdar
utarrenderades då mot spannmål, oxar, fisk och andra
natura-persedlar. Arrendatorerna af kungsgårdar i
hufvudstadens grannskap ålades att leverera gödda
kalfvar, kalkoner, kycklingar, ägg m. m. ”till
Håfförtäringen in natura” samt hafre och halm till
kungl. stallet. 1766 förbjödos perpetuella (ständiga)
arrenden af kungsgårdar. Sedan dess har arrendet
gällt vissa år: i början 15, sedan 30 och – efter
1860 – 20 år i sänder. Penningearrenden
påbjödos 1871.
Utarrenderingen tillgår för närvarande på följande
sätt. Först hålles besiktning å egendomen af
domänintendent eller vederbörande kronobetjäning i samråd
med två sakkunnige förtroendemän. Denna nämnd
beräknar egendomens afkastning och föreslår
arrendeafgiften, hvarefter domänstyrelsen bestämmer
arrendevillkoren. Eger den förre arrendatorn optionsrätt
för sig och sina arfvingar, får han öfvertaga
det nya arrendet mot den fastställda afgiften.
Begagnas ej optionsrätten eller finnes ej sådan, anställes
arrendeauktion samtidigt i landskontoret och
af kronofogden. De stadganden, som härvid tillämpas,
finnas i Sv. förf. saml. n:o 59 år 1882, n:o 38 år
1887 och n:o 117 år 1892.
Kbg.
Arreskov-sö, Fyns största insjö, 370 har, n. ö.
om Faaborg, med aflopp genom Odense-å.
Arrest (fr. arrêt, af lat. prep. ad och restare, stå
kvar), jur. 1. En lindrigare art af s. k. frihetsstraff,
som, i disciplinmål, af vederbörande befälhafvare och,
vid ringare förbrytelser mot strafflagen för
krigsmakten, af krigsdomstol ådömes. Enligt strafflagen för
krigsmakten 7 okt. 1881 förekommer arreststraffet i
olika grader, nämligen: arrest utan bevakning,
som användes för officerare och underofficerare,
verkställes i eget rum eller tält och kan skärpas
genom tillagdt förbud att mottaga besök;
vakt-arrest, som ådömes såväl befäl som manskap
och försiggår till lands under bevakning i ljust rum
eller i tält samt å fartyg i läst hytt eller, om lämpligt [låst?]
rum ej finnes, under bevakning – för den som
undergår vaktarrest är det förbjudet att emottaga
besök, där det ej för särskildt fall medgifves; –
slutligen förekommer sträng arrest, hvilken
kan åläggas underbefäl och manskap och verkställes
i mörkt enrum. – För manskap kan vaktarrest eller
sträng arrest skärpas genom mistning af sängkläder.
– 2. Den lokal, som användes till militärhäkte.
– 3. I främmande processlagar det exekutiva
förfarande, hvarigenom, till säkerhet för den, som begärt
åtgärden, en person antingen underkastas inskränkningar
i sin personliga frihet: personal-arrest,
eller ock beröfvas den fria dispositionen öfver sin
egendom: real-arrest, vare sig med afseende
på hela sin förmögenhet: general-arrest, eller
med afseende på någon del däraf: special-arrest.
Genom personal-arrest förhindras den,
mot hvilken arresten är riktad, att begifva sig från
en bestämd ort; genom real-arresten hindras han att
bortföra eller själf disponera öfver den med arrest
belagda egendomen. Jfr Kvarstad och
Sekvester.
L. A.
d’Arrest [darä’], Heinrich Ludwig,
astronom, f. i Berlin 1822 (1823), af en fransk
emigrantfamilj, d. i Köpenhamn 1875. Såsom lärjunge till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
