- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
275-276

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astor, William Backhouse - Astoret. Se Astarte - Astorga - d'Astorga - d'Astorga, Emanuele - Astoria - Astrabad. Se Asterabad - Astrachan - Astraea - Astraeus. Se Astraios - Astrafobi - Astragal - Astragalus. Se Språngben - Astragalus - Astrahan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tomtinköp invid New York den fäderneärfda
förmögenheten. Han ledde Astor-bibliotekets upprättande och
utvidgade det genom nya stora donationer.

3. John Jacob A., den föregåendes son, f.
1822, d. 1890, idkade vid Harvard college och i
Göttingen grundliga studier samt deltog som öfverste
under Mac Clellan i inbördeskriget, egnade sig sedan
åt skötseln af familjens stora egendomar och
omhuldade frikostigt Astor-biblioteket, till hvilket
familjedonationerna under honom nådde ett belopp
af 1 1/2 mill. dollars. Efter A:s död öfvergick hans
ofantliga förmögenhet (100 mill. dollars) till sonen
William Waldorf A., f. 1848, hvilken 1882
–85 var Förenta staternas minister i Rom och sedan
1890 är bosatt i England.
V. S–g.

Astoret. Se Astarte.

Astorga, gammal befäst stad i spanska prov.
Leon, vid floden Tuerto. 5,573 inv. (1900).
Biskopssäte. Staden är berömd för sitt tappra försvar mot
fransmännen 1810.

d’Astorga, J. L. S. Se Alexandersagan,
sp. 540.

d’Astorga, Emanuele, italiensk tonsättare,
f. 1681 på Sicilien, var son af en riksbaron, hvars
namn man icke känner, men som på grund af
deltagande i en sammansvärjning mot spanska regeringen
1701 afrättades i Palermo, i sin makas och sin sons
närvaro. Den förra dog af fasa, den senare blef
slösint. Genom en prinsessa Ursinis bemedling
bereddes åt sonen en tillflyktsort i ett kloster i den
spanska staden Astorga, hvaraf han sedan tog sitt
namn. Där hämtade han sig från sin försoffning och
studerade musik. Snart fick han anseende såsom en
förträfflig sångare och komponist vid hertigens af
Parma hof. Till följd af en misstanke, som hertigen
hyste om ett förhållande mellan sin dotter och
musikern, blef den senare skickad till kejsar Leopold I,
hos hvilken han stannade till dennes död. Sedan
1705 genomreste han, understödd af spanska hofvet,
nästan hela Europa, med undantag af sitt fosterland,
öfverallt gärna sedd för sitt ädla, fina och
tillbakadragna väsende, men ingenstädes uppträdande
offentligt, utom i Breslau, där han 1726 uppförde sin
opera Dafne. Slutligen hamnade han i ett kloster
i Prag och dog 1736. – En själfull innerlighet, närd
af hans tidiga lidanden, och en viss aristokratisk
återhållsamhet äro de utmärkande egenskaper, hvilka
stämpla hans kyrkmusik såsom mindre strängt kyrklig
och objektiv än hans samtidas, men just därför göra
den mera tilltalande för nutidens sinnen. Framför
allt gäller det sagda om hans Stabat mater, ett verk,
som värdigt ställer sig vid sidan af de yppersta
kompositioner till samma text. För öfrigt
komponerade A. en mängd en- och flerstämmiga sånger samt
ett Requiem, som blott finnes i fragment.
A. L.

Astoria [ästå’ri*], stad i nordamerikanska staten
Oregon, vid södra stranden af Columbia, 15 km.
från mynningen. 8,381 inv. (1900). Export af
spannmål och lax. Staden anlades 1811 af
pälshandlaren Astors agenter.

Astrabad, geogr. Se Asterabad.

Astrachan, dets. som Astrahan (se d. o.).

Astræa. 1. Grek. myt. Se Astraia. – 2.
Astron. En asteroid. – 3. Zool. Se
Coelenterater.

Astræus. Se Astraios.

Astrafobi (af grek. astrape, blixt, och fobos,
fruktan), med., en nervsjukdom, som yttrar sig i en
utomordentlig skräck för åskväder.

Astragal (af grek. astragalos, benkota), bygnk.,
den list, som skiljer kapitalet från skaftet å en
kolonn, pelare eller pilaster. Med undantag af den
grekisk-doriska förekommer astragalen normalt å alla
antikens kolonnordningar samt å alla medeltidens,
renässansens och senare tiders med kapitäl försedda,
fristående eller engagerade stöd. Astragalen bildas
fortfarande enligt grekisk-romerska traditioner af
en rundstaf med därunder löpande platt och
hålkäl. Rundstafven utbildas stundom till ett
pärlband.
I. G. C.

Astragalus, anat. Se Språngben.

Astragalus L., bot. farm., växtsläkte af nat.
fam. Leguminosæ. Det utmärker sig genom
parbladiga blad med uddblad, trubbig kronköl och
antydan till skiljevägg i baljan. Släktet har bortåt
1,200 arter, i synnerhet i de varmare trakterna
af gamla världens norra hemisfär. Flere bland
dem lämna den drog, som kallas dragant (se
d. o.). I Sverige finnas fem arter, bland hvilka
A. glycyphyllus L., backsöta, är mest
utbredd i de södra och mellersta landskapen och
A. alpinus L. är allmän i fjälltrakterna.
Astragalus-arterna äro värdefulla foderväxter.
G. L–m.
illustration placeholder

Astragalus glycyphyllus.

Astrahan (Astrakan). 1. Guvernement i
östra Ryssland, gränsar i n. till guvern. Saratov och
Samara, i ö. till prov. Uralsk, i v. till donske
kosackernas land, i s. till Kaspiska hafvet och
guvern. Stavropol. 236,531 kvkm. 1,003,542 inv.
(1897), sålunda blott 4 på 1 kvkm. Ungefär en
tredjedel är nomader af olika mongoliska stammar,
såsom kirgiser, kalmucker, tatarer, turkmener m. fl.;
dessutom finnas här kosacker. Alla västra Asiens
och Europas religioner mötas här. Landet, som
indelas i 5 kretsar, består nästan uteslutande af
saltstäpper, fyllda af saltsjöar, bland hvilka Elton och
Baskuntsjak äro de största, samt af vidsträckta
saltträsk. Från dessa fås landets behof af salt. Endast
längst i väster finnas höjder (Ergeni-höjderna), eljest är
hela området en lägre än hafsytan liggande depression,
som en gång varit hafsbotten. I följd af markens
salthalt är jordbruket obetydligt, 80 proc. äro
improduktiv mark, och endast omkr. 2,500 kvkm. äro
odlade, mest i Volgadeltat. Däremot är stäppen
liksom skapad för boskapsskötsel. En annan viktig
näring är fisket dels i Kaspiska hafvet, dels i Volga
(se d. o.); det sysselsätter 50,000 personer. –
Klimatet är strängt kontinentalt. I staden A. är
medeltemperaturen för januari -7,1°, för juli + 25,5°,
för år + 9,4, och medelextremerna äro + 36,3°
och -26°.

2. Hufvudstad i ofvannämnda guvernement, på
ön Zajasjii Bugor i Volgas delta, 66 km.
ofvanför flodens utlopp i Kaspiska hafvet och 20 m
under Svarta hafvets yta. 112,880 inv. (1897), af
mycket olika nationaliteter. A. består af fästningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free