Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 331-332 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Athenais - Athene. Se Athena - Athene - Athenodoros - Athens - Atheos - Atheroma. Se Aterom - Atherton - Atherura. Se Piggsvinen - Athislus. Se Adils - Athlone - Athlone. Se Ginkel - Atholl - At home - Athor - Athos - Athy - Athyrium - Ati. Se Naucle - Atil - Atitlan - Atjeh

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Athenais, dotter till sofisten Leontios i Aten, f.
401 e. Kr., kom efter faderns död till hofvet i
Konstantinopel, där hon antog kristendomen och 421
blef kejsar Theodosius II:s gemål under namnet
Eudokia. Sedermera föll hon i onåd hos kejsaren och
drog sig tillbaka till Jerusalem, där hon afled 460.
Skön och snillrik, gjorde hon sig älskad genom
välgörenhet mot kyrkor och fattiga. A. författade
religiösa dikter och ett epos till sin gemåls ära. Se
Gregorovius, ”Athenais” (3:e uppl. 1892).

Athene, grek. myt. Se Athena.

Athene, zool., ett ugglesläkte. Se Ugglor.

Athenodoros, bildhuggare från Rhodos. Se
Agesandros.

Athens [ä′thenṡ], stad i nordamerikanska staten
Georgia, vid floden Oconee. 10,245 inv. (1900).
Säte för statsuniversitetet (sedan 1802), med filial,
Georgia school of technology, i Atlanta.

Atheos (grek., ”gudsförnekaren”), tillnamn på
filosofen Theodoros (se denne).

Atheroma. Se Aterom.

Atherton [ä′thətn], fabriksstad i eng. grefsk.
Lancaster, 7 km. s. v. om Bolton. 16,211 inv.
(1901). Bomullsindustri.

Atherura, zool. Se Piggsvinen.

Athislus. Se Adils.

Athlone [äthlo′n], stad i irländska grefsk.
Westmeath, på ömse sidor om Shannon. Omkr. 7,000
inv. (1901). Det är en strategiskt viktig plats, försedd
med militärförråd, stora kaserner och ett fast slott.

Athlone [äthlō′n], earl-titel. Se Ginkel.

Atholl [ä′thəl] l. Athole, earl-, markis- och
hertigtitel inom den skotska höglandsätten Murray
(se d. o.).

At home [ət hå′m], eng. (eg. ”hemma”), bestämd
mottagningsafton i en familj; förr benämning på ett
slags små solokomedier med satirisk härmning af kända
personer. Efter skådespelaren Footes tidigare
föredöme höllos sådana föreställningar från 1818 af
komikern Ch. Mathews på Lyceum-teatern i London.

Athor (Hathor), egyptisk gudinna. Se Hathor.

Ett af klostren på berget Athos.
Athos (nygrek. Hagion oros, it. Monte Santo,
”det heliga berget”), ett 1,935 m. högt berg ytterst
på den nordligaste af de tre halföar, som utgå
från Chalkidike. Halfön är täckt af en frodig skog
af löfträd, afbruten genom vin-, oliv- och
fruktplanteringar, samt höjer sig sakta från det låga näs, som
förenar den med Chalkidike, till A.-berget, som
är dess högsta punkt. A. är i gamla historien
bekant genom det skeppsbrott, som den persiska flottan
under Mardonios där utanför led 493 f. Kr. och
hvilket sedan föranledde konung Xerxes att
genomgräfva det näs, som förbinder A. med fasta landet.
– A. är märkligt såsom bostad för omkr. 6,000
grekiska munkar, hvilka bilda ett slags republik under
turkisk öfverhöghet. Detta samfunds historia går
tillbaka till omkr. år 900. Munkarna bo antingen i
stora kloster, af hvilka det finnes 20, eller i
eremithyddor. Samfundet eger ock tio byar, af hvilka
den förnämsta är Kariais, där den ”heliga synoden”
samlas och den turkiska regeringens ombud har sitt
säte. Hvar nation, som hör till den grekiska kyrkan,
har sina kloster, ehuru majoriteten af munkarna är
ryssar. Hvarje år anlända i mängd pilgrimsskaror
från de olika länderna. Under medeltiden var A.
hufvudsätet för grekisk lärdom och grekisk kyrklig
konst; nu sysselsätta sig munkarna med jordbruk och
fabrikation af helgonbilder. Men i klostren förvaras
omkr. 13,000 mest teologiska manuskript sedan
gamla tider. Där finnas ock dyrbara skatter af
kyrkliga konstsaker.
J. F. N.

Athy [äthai′], hufvudstad i det irländska grefskapet
Kildare, vid den segelbara floden Barrow, s. v.
om Dublin. Omkr. 5,500 inv. Spannmålshandel och
hatt-tillverkning.

Athyrium Roth, bot., växtsläkte af nat. fam.
Polypodiaceæ. I Skandinavien finnas 2 arter, af
hvilka den allmännaste, A. filix femina (Asplenium
f. f.), är utbredd öfver hela landet.
G. L–m.

Ati, bot. Se Nauclea.

Atil, arabernas namn på Volga.

Atitlan [ātitlā′n], bergsjö i centralamerikanska
staten Guatemala. 1,500 m. ö. h. Saknar aflopp.
På vänstra stranden ligger en vulkan af samma
namn, 3,525 m., bestående af tre käglor, af hvilka
en ännu är verksam.

Atjeh (Atjih, Atjin, Atsjin, holl. Atchin),
”fredens ort”, nederländskt guvernement, omfattande
nordligaste delen af Sumatra. 53,222 kvkm. 553,400
inv. Landets inre är fylldt af berg; den bebodda
kuststräckan är ett fruktbart land med sundt klimat.
Invånarna (atjeher, äfven kallade atsjineser)
äro af malajisk stam och hafva i äldre tider varit
påverkade af hinduisk kultur, såsom både tradition
och vissa indiska ord visa, men antogo senare islam,
hvilken dock ej i högre grad ändrat de sociala
förhållandena. Så finnas inga harem, polygami
förekommer sällan, och kvinnorna bära icke slöja. I
flera afseenden är kulturen icke ringa. Atjeherna
förfärdiga vackra tyger och guldsmedsarbeten; äfven
skeppsbyggeriet är högt utveckladt. På 1600-talet
var riket A. mäktigt och utbredt öfver halfva
Sumatra. England och Nederländerna sträfvade sedan
växelvis att vinna inflytande där, ända till 1870,
då Nederländerna afstodo till England sina
besittningar vid Guinea mot villkor att erhålla fria händer
på Sumatra. Ovänskapen mellan Atjeh och
Nederländerna bröt därpå (1873) ut i ett krig, som fördes
af invånarna med stor tapperhet och vållade
holländarna stora bekymmer. Det slutade därmed, att
kustområdet (1878) underkufvades, men landets inre
delar betvingades ej förr än 1901–02, och ännu
fortsättes striden i de allra otillgängligaste
bergstrakterna af små band infödingar. Hufvudstaden i det
nederländska guvernementet är A. l. Kota Radja,
som ligger vid floden A., 7 km. från öns nordspets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>