- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
395-396

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Augsburg - Augsburger-interim

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilket består af 53 hus med 106 bostäder, för lågt
pris uthyrda åt fattiga katolska borgare. Det utgör
liksom en särskild stad för sig, har egen kyrka, 6
gator och 3 portar. Anstalten inrättades 1519 af
tre bröder Fugger. De rika vattenkrafter, som A.
eger i ett system staden korsande kanaler, hafva varit
af stor betydelse för dess industri (särskildt i bomulls-,
ylle- och metallvaror). Bland boktryckerier är i
synnerhet det, som tillhör familjen Cotta, vidtberömdt.
Den bekanta "Allgemeine zeitung" (se d. o.)
utgafs 1810–82 i Augsburg.

illustration placeholder
Hyllningsgravyr med anledning af Gustaf II Adolfs,
"befriarens", intåg i Augsburg 1632. Öfverst
två sköldar med Augsburgs stadsvapen och svenska
riksvapnet.


Det nuv. A. har uppstått ur den romerska kolonien
Augusta vindelicorum, som anlades af kejsar
Augustus 12 f. Kr., efter Vindeliciens eröfring, och
redan af Tacitus omtalas såsom en betydande ort.
1268 förklarades A. för en fri riksstad och
uppblomstrade sedan genom handel och industri, konst
och vetenskap. Det egde sin högsta glans från midten
af 15:e till midten af 17:e årh. samt var då
berömdt genom sina rika patricierfamiijer (Fugger,
Welser, Höchstetter, Herwart, Manlich m. fl.).
1488–1534 var det hufvudort för det schwabiska
stadsförbundet. A. är ganska märkvärdigt i
reformationshistorien. 1518 hade Luther där ett
religionssamtal med kardinal Cajetanus; 1530 hölls där den
riksdag, på hvilken Augsburgiska bekännelsen
framlämnades; 1548 utfärdade kejsar Karl V därifrån på
ny riksdag det s. k. Augsburgiska interim; äfven
slöts där religionsfreden 26 sept. 1555, genom
hvilken det gjordes slut på det schmalkaldiska kriget.
Under trettioåriga kriget besattes A. 1632 af
svenskarna, men förlorades åter 1635 efter ett af öfverste
Winckel ledt hjältemodigt försvar. I A. ingicks
1686 ett förbund mellan Österrike, Spanien, Sverige
samt de bajerska, franska och öfverrenska kretsarna
med anledning af Ludvig XIV:s Tyskland hotande
planer (se härom R. Fester, "Die augsburger-allianz
vom 1686", 1893, och R. Fåhræus, "Sverige och
förbundet i A. år 1686", i Hist. tidskr. 1896). A.
införlifvades med Bajern genom freden i Pressburg
1805. – Ej långt s. ö. om staden ligger
Lech-fältet, bekant genom tyske kejsaren Otto I:s seger
öfver ungrarna 955.

2. Biskopsstift med staden Augsburg till
biskopssäte. Det sekulariserades 1803. Stiftet, som skall
hafva upprättats redan i 6:e årh., lydde förut under
ärkebiskopsstolen i Mainz. Dess besittningar utgjorde
2,540 kvkm, Sedan 15:e årh. residerade biskopen
i Dillingen, men hade katedralkyrka och palats i
staden A.

Augsburger-interim (Augsburgiska
interim
) kallar man den af kejsar Karl V vid riksdagen
i Augsburg 1548 framlagda religionsstadgan, genom
hvilken han hoppades att kunna på fredlig väg slita
den mellan katoliker och protestanter uppkomna
strida. Oaktadt detta interim fordrade en nära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free