- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
433-434

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aurelianus, Lucius Domitius - Aurelius, MArcur. Se Marcus Aurelius - Aurelius , Aegidius - Aurelius, Victor - d'Aurelle de Paladines - Auren, Johan August - Aurengzeb. Se Aurangzip - Aureola - Aureus - Au revoir - Aurich - Auricula - Auriflamma - Auriga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Claudius’ arbete för återställandet af rikets yttre makt och
inre lugn. Han måste uppgifva Dacien åt goterna,
men tillbakaslog vandaler, alemanner m. fl. samt
började befästa Rom med en väldig mur (sedan
fulländad af Probus). Därefter vände
han sig mot Zenobia, ståthållaren
Odænathus’ sköna änka, som
härskade oberoende i Palmyra, samt
intog och förstörde hennes residens
(273). Medkejsarna Firmus i
Egypten och Tetricus i Gallien
öfvervunnos. Då A. därjämte med
stränghet arbetade på den inre ordningens
upprätthållande, var titeln

illustration placeholder


"restitutor orbis", hvarmed senaten hälsade honom,
förtjänt. På ett tåg mot Persien, 275, dödades han
nära Byzantium af några sammansvurna.

Aurelius, Marcus, romersk kejsare. Se
Marcus Aurelius.

Aurelius, Ægidius, svensk läroboksförfattare i
slutet af 16:e och början af 17:e årh. Han var född
i Uppsala, var någon tid rector scholæ därstädes
och blef sedan syndicus i Stockholm. Bland hans
många arbeten är en aritmetisk lärobok, som under
minst ett århundrade begagnades i de svenska
skolorna.

Aurelius Victor, romersk historiker. Se Victor.

d’Aurelle de Paladines [dårä’ll d* paladi’nn],
Louis Jean Baptiste, fransk officer, f. 1804,
tjänstgjorde några år i Afrika, deltog 1848 i
expeditionen till Rom och bevistade Krimkriget, under
hvilket han blef divisionsgeneral. I 1859 års italienska
krig deltog han icke aktivt och ingick 1869 på
reserv-stat. Efter de stora motgångarna 1870 inträdde
han åter i tjänst såsom chef för 15:e armékåren
vid Loire och ställdes strax därefter i spetsen för
den nybildade Loire-armén. Han sökte kraftigt
upprätta ordning och manstukt och vann också fördelar
öfver fienden, t. ex. vid Coulmiers 9 nov., men förlorade
hufvudsakligen genom Gambettas ingripande flere
träffningar, såsom vid Dreux, Ladon, Maizière,
Beaune la Rolande och slutligen Orléans 2–4 dec.,
genom hvilka Loire-armén sprängdes. Den 6 s. m.
fråntogs honom armé-befälet, och han beskylldes för
oskicklighet. Såsom medlem af femtonmanna-utskottet
deltog han i fredsunderhandlingarna. Efter
fredsslutet försattes han i disponibilitet, valdes till medlem
af nationalförsamlingen och insattes 1875 i senaten.
Död i Versailles 1877. d’A. utgaf 1872 i Bruxelles:
Campagne de 1870–71; la première armée de la
Loire
.
C. O. N.

Aurén, Johan August, språkforskare,
skolman, f. 3 febr. 1843 i Kristbergs församling,
Östergötlands län, blef student i Uppsala 1862 och
tjänstgjorde 1864–83 dels såsom vikarie, dels såsom
extralärare vid Linköpings och Norrköpings allmänna
läroverk. 1870–77 var han därjämte ord. lärare vid
Norrköpings Tekniska skola, och 1883 tillträdde han
kollegabefattning vid Söderköpings läroverk. A. har
utvecklat en ganska rik språkvetenskaplig och
pedagogisk författarverksamhet. Bidrag till svenska
språkets ljudlära
(1869) hade stort inflytande på den
samtida svenska forskningen genom den noggranna
observationen och förträffliga framställningen.
Betydelsefulla voro äfven Bidrag till svenska språkets
qvantitetslära
(1874), där A., liksom sedermera Ad.
Lindgren, gentemot Spongbergs metriska principer
framhöll, att alla svenska ord kunna stå både
"betonade" och "obetonade" i vers, och stridsskriften
De klusila konsonantljuden (1876). Däremot har
hans uppfattning af accenten, uttalad i Bidrag till
svenska språkets akcentlära
(1880), icke vunnit
synnerlig anklang. A. har vidare skrifvit Svensk
språklära
(1877; 2:a uppl. 1880) samt arbeten i svensk
rättstafning. För språkliga arbeten erhöll han 1875
och 1880 honorar af Svenska akademien.
(R–n B.)

Aurengzeb. Se Aurangzib.

Aureola (mlat., af lat. aureus, gyllene,
strålande), strålkrona, helgongloria.

1. Meteor. Dimbild (ty. gegensonne),
regnbågsfärgad ring, som stundom visar sig för en person
omkring skuggan af hans eget hufvud, när han
befinner sig i dimma, som belyses af solen. Detta
fenomen beror på en böjning, s. k. diffraktion,
af ljusstrålarna i de dimpartiklar, som närmast
omgifva hufvudet. Det observeras företrädesvis i
bergstrakter samt vid luftballongfärder.

2. Fys. Om man med en induktionsapparat låter
en elektrisk gnista i luften öfverhoppa från en kula
eller metallspets till en annan, så finner man vid
närmare undersökning gnistan vara sammansatt af tvenne
helt olika beståndsdelar. Den utgöres nämligen dels
af ett smalt, glänsande ljusknippe, som sträcker sig
mellan de båda polspetsarna, dels af ett det förra
omgifvande rödaktigt ljussken, som utgår från den
positiva polen. Detta ljussken har fått namn af
aureola l. ljushölje. Om man med en pust
framkallar en stark luftström mot den elektriska
gnistan, så följer ljushöljet luftströmmen åt, medan
den inre, egentliga gnistan förblir orörlig. Äfven
den elektriska ljusbågen är omgifven af en svagare
lysande, tämligen starkt utbredd aureola.
R. R.*

Aureus (lat., "gyllene", underförstådt nummus,
"penning") kallades guldmyntet i Rom under den
äldre kejsartiden. Sedermera blef solidus den vanliga
beteckningen. Af aurei hafva i skandinavisk jord
funnits 6, af hvilka 3 i Sverige.

Au revoir [å r*v*ar], fr., "till återseende",
farväl till härnäst! vi återses!

Aurich. 1. Regeringsområde
i preussiska prov. Hannover,
motsvarande det forna
furstendömet Ostfriesland och
Harlingerland. 3,107 kvkm.
240,058 inv. (1900). – 2.
Stad i nämnda regeringsområde.
6,013 inv. (1900). Staden eger
ett furstligt slott och statsarkiv.
Berömd hästmarknad. I s. v.
ligger Upstallsboom, där de
frisiske deputerade ända in i
14:e årh. höllo sina årliga
sammankomster.

Auricula (lat.), ytteröra. Se Öra.

Auriflamma (lat.), namn på
en fordom i Frankrike nyttjad
riksfana. Se Oriflamme.

Auriga (lat.), "körsven",
särskildt kusken vid
kappkörningarna i de fornromerska
circensiska spelen; astron., en

illustration placeholder
Romersk auriga.

stjärnbild, mellan Taurus och den norra polen. Se
Kusken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free