- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
605-606

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Back ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

filos. magister 1832. Redan under sin studenttid hade
han i följd af medellöshet måst använda en stor
del af sin tid på informerande och antog nu en
särdeles förmånlig kondition hos en rysk furste. Af
sin femåriga vistelse i Ryssland hade han fördelen
att få lära sig flere främmande språk. Återkommen
till fosterlandet, blef han lektor i tyska vid
universitetet och öfvertog därjämte ledningen af Hälsingfors
privata lyceum. Som föreståndare för detta läroverk
förvärfvade han sig anseende som en af Finlands
utmärktaste pedagoger. Ehuru öfvertygad om de
gamla språkens, i synnerhet latinets, oumbärlighet
såsom formellt bildningsmedel, ville B. dock vid sidan
af dem gifva en långt större utsträckning än
tillförene åt de moderna språkens studium, bland hvilka
han äfven upptog engelskan. En annan mycket
fruktbringande reform var ordnandet af den första
undervisningen genom inrättandet vid läroverket af en
förberedande klass, hvilken snart af fackmän framhölls
såsom ett föredöme och i hög grad tillvann sig
allmänhetens förtroende. B. dog 1856 och hade
dessförinnan genom testamentarisk disposition till
universitetet öfverlåtit hela sin icke obetydliga
förmögenhet, af hvars räntemedel hvarje år utgår ett
resestipendium för yngre pedagoger, f. n. 2,400
mark.
A. O. F.

Backmann, Karl Johan, litteratör, f. 1825
i Stockholm, blef 1844 student i Uppsala och 1851
filos. doktor samt var därefter nästan uteslutande
verksam som litteratör och dog 1874 i Stockholm.
B. var en synnerligen flitig och skicklig öfversättare,
som lämnat omsorgsfulla tolkningar af en mängd
moderna utländska skriftställare, såsom H. C.
Andersen, Bulwer, Dickens, Paul Heyse, Fritz Reuter
och Thackeray. Han redigerade 1855–57 tidningen
"Upsalabiet" och var sedan medarbetare i flera
Stockholmstidningar. 1867–70 utgaf han "Idun,
tidning för utländsk romanlitteratur i svensk
öfversättning".

Backmansson, Anders. Se Nordencrantz.

Backmyr, torfbildningar på sluttande mark.
Sådana hafva ofta en rik växtlighet af örter, gräs, starr
och ris, men äro stundom bevuxna blott af lafvar.
Dessa i Norrland förekommande myrar hafva vanligen
en god och odlingsvärd jord.
H. J. Dft.

Backnang, gammal stad i Württemberg, n. ö.
om Stuttgart, vid floden Murr. 7,650 inv. (1900).
Liflig industri.

Backning, skpsb., det underlag af trä, på hvilket
pansarplåtarna å ett fartyg fästas. Till backning
användes något hårdt träslag, i regeln teak.
Backningen och sidopansaret ligga vanligen så djupt
inuti fartygssidan, att sidopansarets yttersida
kommer i plan med den öfver och under pansaret
liggande delen af bordläggningen. Den plåt, som
uppbär backningen och sidopansaret, kallas
pansarhylla.
R. N.*

Backningskista. Se Pansar.

Back-river [bä’k-riv*], flod i Canada, upptäckt
af G. Back 1831. Se Stora fiskfloden.

Backsgast, sjöv. Se Back 3.

Backsippa, bot. Se Pulsatilla.

Backskorporal, sjöv. Se Back 3.

Backsmultron, bot. Se Fragaria.

Backsofficer, sjöv. Se Back 3.

Backsspir, sjöv. Se Back 3.

Backstuga. Se Torp.

Backsvala, zool. Se Hirundinidæ.

Backsyra, bot. Se Rumex.

Backsöta, bot. Se Astragalus.

Backtimjan, bot. Se Thymus.

Backtorf, ältad torf, utlagd i jämntjockt lager
på torkbacken och där uppdelad i torfstycken.
Denna torfberedningsmetod användes rätt allmänt i
Bleking.

Backus (Bacchus). Se Dionysos.

Backwardation [bäk**dei’s*n], eng., en i Norden
sällan bruklig term, hvilken betecknar den
skillnadsafgift (äfven kallad deport), som i terminshandeln
med värdepapper erlägges af baisse-spekulanten, då
han för att undvika en ögonblicklig förlust träffar
aftal med en innehafvare af sådana värdepapper,
att dessa levereras honom till dagens kurs med
förbindelse för honom att vid nästa likvidationstermin
återställa ett motsvarande kvantum enligt viss lägre
kursberäkning.
I. Hkr.*

Backwoods [bä’k-*u’ds], "de aflägset liggande
skogarna", ett namn, hvarmed de förste nybyggarna
i Nord-Amerika betecknade skogstrakterna v. om
Alleghany-bergen. Sedermera har namnet, ju längre
odlingen framskridit mot v., öfverflyttats på de stora
skogssträckorna i västern, där endast enstaka
nybyggare ("squatters") slagit sig ned.

Bacler d’Albe [bakle dalb], Louis Albert
Guillain, baron de B.
, fransk målare och
kartograf, f. 1762, d. 1824, brigadgeneral under
Napoleon I, var företrädesvis landskapsmålare, men
framställde äfven bataljscener. Bland hans förnämsta
taflor må nämnas Slaget vid Arcole och Slaget vid
Lodi
. Om hans verksamhet som kopparstickare och
litograf vittna Souvenirs pittoresques de la Suisse,
Promenades pittoresques dans Paris et ses environs

och hans förträffliga kartverk öfver Italien (1802).

Bacninh, stad i Tonkin, n. ö. om Hanoï, vid
vägen till Langson och Kina (Kvang-si), med starkt
citadell, grafvar och jordvall. Omkr. 7,000 inv.
Säte för en fransk resident och för biskopen af
Tonkin. B. togs 12 mars 1884 af fransmännen,
som där gjorde stort byte.

Baco af Verulam [bei’kåu *v ve’rjuläm]. Se
Bacon, F.

Bacon [bei’kn], Roger, engelsk naturforskare
och filosof, f. 1214, d. 1292 (1294), blef teologie
doktor i Paris, återvände sedan till England,
inträdde omkr. 1250 i franciskan-orden och höll vid
universitetet i Oxford talrikt besökta föreläsningar
såväl i matematik, fysik, astronomi och kemi som i
grekiska, hebreiska och arabiska. Genom sina
upptäckter (af förstoringsglaset, luftpumpen m. m.) samt
genom sina hemlighetsfulla experiment ådrog han
sig hos sina okunniga samtida misstankar för
trolldom och blef, då han i sin oförfärade sträfvan efter
sanning dessutom vågade uppträda mot all annan
auktoritet än erfarenhetens samt äfven angripa
munkarnas okunnighet och sedeslöshet, förvisad till ett
minorit-kloster i Paris, där han under 10 år måste
vistas under ständig uppsikt och strängt förbjuden
att sysselsätta sig med skriftställen. Då emellertid
Klemens IV, hvilken såsom påflig legat i England
gjort B:s bekantskap, 1265 bestigit påfvestolen, blef
B. frigifven samt författade, därtill uppmanad af
påfven, sitt stora verk Opus majus (1267) och kort
därefter Opus minus (en förklaring af det förra) samt
Opus tertium (en inledning till båda föregående).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:27:03 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free