- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
697-698

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bajern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(juli 1888), där en skrifvelse uppsattes till regenten
med begäran om en mängd reformer.
Prinsen-regentens svar var mycket tillmötesgående och
innehöll många medgifvanden, ehuru visserligen icke allt,
som biskoparna fordrat. Detta förmådde en och annan
af dem till att utfärda upphetsande herdabref, och
man sökte genom en stor "katolikdag" i München
ytterligare inverka på regeringen. Vid 1889 års
landtdag lyckades man också utverka sig ytterligare
medgifvanden, och 1890 tvangs regeringen t. o. m.
att godkänna de klerikales förklaring, att
gammalkatolikerna icke vore katoliker, hvarför deras
offentliga gudstjänst förbjöds. – De ekonomiska frågorna
hafva under de sista åren delvis trängt de kyrkliga
i bakgrunden. Socialismen har vunnit stor
utbredning och äfven fått representanter i
deputeradekammaren, delvis till följd af missnöjet med de stora
skatterna. Ett radikalt bondeförbund arbetade en
tid för jordbrukets bästa och biträdde de preussiske
agrarernas opposition mot Tysklands handelsfördrag
med Ryssland. Dess makt har emellertid på sista
tiden gått betydligt tillbaka. Statsministern von
Crailsheim (1890–1903) lyckades 1899 genomföra
en modifikation till B:s förmån i den gällande militära
rikslagskipningen. Under hans tid hafva också
landets finanser blifvit bragta i gynnsamt skick.
Samtidigt har dock missnöjet, i synnerhet med de alltmer
tryckande militärbördorna, i hög grad vuxit, så att
vid valen 1899 bland andra kammarens 159
medlemmar insattes 11 socialdemokrater. Med Preussen
har prinsen-regenten stått på god fot, om också ännu
ej alla spår af den bajerska partikularismen
försvunnit. 1903 afgick von Crailsheim och ersattes af
baron von Podewils-Durnitz som statsminister. Litt.:
Riezler, "Geschichte Bayerns" (4 bd, 1878–88), och
Schreiber, "Geschichte Bayerns in verbindung mit der
deutschen geschichte" (2 bd, 1889–91).
(E. A–t.)

Bajerska kalkalperna. Se Bajern, sp. 687.

Bajerska tronföljdskriget, det mellan Österrike
å ena, Preussen och Sachsen å andra sidan om
tronföljden i Bajern 1778–79 förda kriget. När
med kurfurst Maximilian Josef det wittelsbachska
huset utdog i Bajern 1777 och detta land tillföll
kurfurst Karl Teodor af Pfalz, förmåddes denne af
kejsar Josef II att till Österrike afträda hela Nedre
Bajern mot några personliga fördelar. Fruktande
Österrikes hotande makttillväxt i södra Tyskland,
uppeggade Fredrik II af Preussen såväl Karl Teodors
arfvinge, hertig Karl af Zweibrücken, som
kurfursten af Sachsen, Maximilian Josefs dotterson, att
opponera häremot. Då underhandlingarna strandade,
inryckte Fredrik juli 1778 i Böhmen, understödd af
sachsiska trupper. Kriget, som mest gick ut på
härarnas proviantering – det kallades på spe af
soldaterna "potatiskriget" – fördes utan eftertryck
å någondera sidan och afslutades genom freden
i Teschen 13 maj 1779. Under Rysslands och
Frankrikes medling bestämdes här, att Österrike
skulle få det lilla, men fruktbara området mellan
Donau, Inn och Salza (Innviertel), men afstå från
sina öfriga anspråk. Fredrik fick sina anspråk på
Ansbach och Baireuth erkända och Sachsen en
penningesumma. Freden garanterades af Frankrike
och Ryssland. Litt.: Reimann, "Geschichte des
bayrischen erbfolgekriegs" (1869).
E. A–t.

Bajesid, stad i Armenien. Se Bajaset.

Bajesid, turkiska sultaner. Se Bajasid.

Baj-is. Se Baj.

Bajkal (Baikal), sjö i Asien. Se Baikal.

Bajocchi. Se Bajocco.

Bajocco, plur. bajocchi [-jåkki], ett i
Kyrkostaten till 1867 gängse kopparmynt, = 1/100 scudo
= 1/10 paolo (= 3,6 öre). Äfven dubbla och halfva
bajocchi samt 1/5 bajocco (quattrino) funnos.

Bajoire [ba**ar], fr., mynt eller medalj med två
bröstbilder, hvilka antingen äro ställda ansikte mot
ansikte, eller ock bakom hvarandra på så sätt att den
ena nästan täckes af den andra. Präglas i synnerhet
med anledning af furstliga förmälningar. Ordet bajoire
är en förvrängning af baisoire (af baiser, kyssa).

Bajonett är ett vapen, som aldrig nyttjas ensamt,
utan alltid i förening med infanteriets eldhandvapen,
på hvilket det fästes för att göra det användbart till
strid på nära håll. Bajonetten består af
klinga (a), arm (b) och hylsa (c). Klingan
är stukatformad, 3- eller 4-kantig. Armen
är vinkelrät mot klingan och så lång, att
denna kommer omkr. 4,5 cm. från pipan.
Hylsan är så inrättad, att den kan omfatta
pipan vid mynningen och fastlåsa bajonetten
kring en därtill afsedd klack. Den vanliga
bajonetten är rak och afsedd att användas
till stöt. Bajonetten kan äfven hafva en sådan
form, att den kan nyttjas till både hugg och
stöt och kallas då sabelbajonett.
Då bajonetten ej är fastsatt vid geväret,
bäres den medelst lifremmen i ett fodral af
läder, bajonettbalja. – Bajonetten
uppfanns 1640 och har sin benämning efter
första tillverkningsorten, staden Bayonne i
Frankrike. De först begagnade bajonetterna
fästes vid eldhandvapnet genom att inträdas
i mynningen; men som man ej kunde gifva

illustration placeholder


eld, då bajonetterna voro sålunda påsatta,
undanträngdes de snart af sådana, som fästes på det sätt,
som är beskrifvet här ofvan. – I forna tiders krig,
då eldstriden ej ännu trängts så i förgrunden, som
sedermera skett, spelade bajonett-anfallet
en långt viktigare roll än nu.
W. G. B. (E. N.)

Bajonettbalja. Se Bajonett.

Bajonettfäktning. Se Fäktkonst.

Bajonettram, maskinb., en vid liggande
kolfmaskiner ofta använd, bajonettlikt utlagd form af
maskinram, tjänande som fäste för cylinder,
tvärstyckets styrplan, lager m. m.
G. Y. S.

Bajonett-tång, tandläk., ett slags tandtång med
smala, bajonettformigt krökta käftar.

Bajrut, stad i Syrien. Se Beirut.

Bajuda, ökenlik stäpp i egyptiska Sudan, mellan
14° och 18° n. br., på tre sidor omsluten af Nilen.
Nordöstra delen, El-Gezire, är bergig, bestående af
kala urberg af ända till 1,100 m. höjd. S. v.
därom går i nordlig riktning till Nilen Vadi
Mokattem, och till denna, som själf merendels är
vattenlös, stöta flere andra torra flodbäddar. Här
och där finnas dalar, som efter regn, hvilket i
dessa trakter är sällsynt, kläda sig i rik grönska och
tjäna den nomadiserande arabiska befolkningen med
dess kamel-, får- och gethjordar till betesplatser.
Genom B. gå karavanvägar från Ed-Dabbe på vänstra
Nilstranden till El-Obeïd och Chartum.

Bajus (de Bay), Mikael, katolsk teolog, f.
1513 i Melin i Hainaut, blef 1552 professor och
1575 universitetskansler i Louvain samt dog 1589.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free