- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
787-788

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balkanhalfön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Winther, Atterbom, Geijer, Stagnelius. Man har ock
kallat de särskilda dikterna i samlingar som Fritjofs
saga och Fänrik Ståls sägner för "ballader" och
"romanser", ehuru detta är något oegentligt
beträffande flertalet af dem. – I musiken begagnas
uttrycket ballad för kompositioner, som motsvara
balladdikten, alltså för sångstycken, som äro hållna
i berättande ton och äfven för rena
instrumentalstycken af berättande karaktär. Såsom mönster
nämnes Schuberts tonsättning till Goethes
"Erlkönig". Litt.: Henze, "Romanze und ballade"
(1878–79), och Chevalier, "Zur poetik der ballade"
(1891).
K. W–g.

Ballad-opera [bä’l*d å’p*r*], eng., hos
engelsmännen ett slags sångspel med text till kända
melodier.

Ballagi (urspr. Bloch), Mór, ungersk
språkforskare, f. 1815 af judiska föräldrar, arbetade för
de ungerske judarnas emancipation och magyarisering,
öfvergick 1843 till protestantismen, tjänstgjorde under
revolutionsåren 1848–49 som sekreterare vid den
ungerska generalstaben, blef 1851 professor vid den
reformerta teologiska fakulteten i Kecskemét och var
1855–77 professor vid den reformerta teologiska
akademien i Budapest. Död 1891. Hans ungerska
grammatik samt ungersk-tyska och tysk-ungerska
ordböcker ha utgått i många upplagor. B.
redigerade flere protestantiska tidskrifter och utgaf många
religiösa och politiska skrifter. – Hans son B.
Aladár
, f. 1853, är professor i historia vid
Budapests universitet.
K. B. W.

Ballance [bä’l*ns], John, nyzeeländsk statsman,
f. 1839, var son af en farmare i Ulster på Irland
och började sin bana som biträde i en järnhandel.
Vid unga år emigrerade han till Nya Zeeland och
blef där snart utgifvare af en tidning ("Wanganni
herald"). I maorikriget 1867 kämpade B. med
utmärkelse, invaldes 1875 i representanternas hus och
deltog med ifver i kampen för provinsförfattningens
afskaffande. B. slöt sig till det af sir George Grey
1877 bildade liberala partiet, blef 1878 finansminister
i dennes kabinett, men afgick 1879 på grund af
en tvist med premiärministern. 1884–87 var B.
minister för statsjord och infödingsärenden under
sir Robert Stout. Han arbetade därunder med
framgång för att åt arbetslösa skaffa arrendejord i
statsunderstödda bysamhällen samt vann beaktansvärda
resultat genom sin försonliga politik gentemot
maoristammarna. 1889 blef han den liberala oppositionens
ledare och 1891 efter sir Harry Atkinsons nederlag
premiärminister och ledare för det regeringsparti,
som sedan dess innehar den politiska makten på
Nya Zeeland. Nu framlade B. ett synnerligen
genomgripande och djärft politiskt och socialt
reformprogram, hvars hufvudpunkter voro progressiv jord-
och inkomstbeskattning, allmän rösträtt för kvinnor
och införandet af sjuåriga valperioder i st. f.
lifstidsmandat till den öfre kammaren. Därjämte lyckades
han med maoris på Nordön träffa en uppgörelse,
enligt hvilken stora landsträckor, mot skälig
ersättning åt egarna, öppnades för odling under
statskontroll. B:s program tog landet med storm och
utgör grundvalen för Nya Zeelands raska politiska
utveckling i nyare tid. På höjden af popularitet
och inflytande afled B., som länge varit sjuklig, till
följd af en operation, 27 apr. 1893. Han var en
enkel, själflärd man med rik parlamentarisk
begåfning. En staty öfver B. är upprest framför
parlamentsbyggnaden i Wellington.
V. S–g.

Ballanche [ballã’*], Pierre Simon, fransk
skald och filosof, f. 1776 i Lyon, d. 1847 i Paris,
arbetade först i sin faders tryckeri och bokhandel,
men egnade sig sedermera uteslutande åt
författarskap. B:s skrifter innehålla en blandning af
världshistorie-filosofi och mystik samt framställa en teori
om social nydaning, som på sin tid väckte
uppseende i Frankrike. Hans hufvudarbete, Essai de
palingénésie sociale
(1827–28), är ofullbordadt. B.
utgaf själf sina Oeuvres (4 dlr, 1831). Se Frainnet,
"Essai sur la philosophie de P. S. B." (1902).

Ballantyne [bä’l*ntain], James Robert, skotsk
språkforskare, f. 1813 i Kelso, blef 1841 direktor
för Benares College i Indien och 1856 tillika
professor i moralfilosofi därstädes. 1861 återvände han
till Europa och blef bibliotekarie vid East India
office’s bibliotek. Död 1864. B. var en framstående
kännare såväl af ny-indiska språk som af sanskrit
och dess litteratur, företrädesvis den filosofiska.
Förutom en del grammatiska läroböcker öfver indiska
språk har han utgifvit arbeten rörande
sanskritlitteraturen: "Laghu-Kaumudi" (en grammatik, med
öfvers. och kommentar; 3 bd, Mirzapur, 1849–52;
2:a uppl. 1864); 1:a boken af Patanjalis’
"Mahabhashya" (en kommentar till Panini’s grammatik)
m. m. B. har utgifvit och öfversatt filosofiska verk
från Nyaya-, Samkhya- och Vedanta-systemen, t. ex.
"The aphorisms of the Nyaya philosophy by
Gautama, with illustrating extracts from the commentary
by Viçvanatha" (Allahabad, 1850), "The aphorisms
of Çandilya with the commentary of Svapneçvara"
(Calcutta, 1861; Bibliotheca indica; öfvers. af E.
B. Cowell 1878) o. a. B. sökte också förmedla indisk
och europeisk filosofi genom arbeten sådana som
Synopsis of science, in sanskrit and english (Benares,
1856) och Christianity contrasted with Hindu
philosophy
(Benares, 1859).
K. F. J.

Ballarat [bäl*rä’t], stad i en af de rikaste
guldtrakterna i Victoria, Australien, v. om
Melbourne. B. består af B.-East och B.-West med
tillsammans 43,710 inv. (1901). Det ligger vid 6
järnvägslinjer, är säte för en anglikansk och en katolsk
biskop, har en bergsskola, 3 colleges, 4 realskolor,
kloster, ett 40-tal kyrkor, 2 offentliga bibliotek med
omkr. 30,000 bd samt åtskilliga industrier
(yllemanufakturer, mekanisk verkstad) och 11 banker.
Staden anlades 1851 efter upptäckten af de rika
guldfyndigheterna i trakten; guldproduktionen där
aftager dock alltmer, men ännu 1899 sysselsattes
6,734 grufarbetare och vunnos 208,920 uns guld.
Omgifningen har rikt åkerbruk och utmärkt
fårafvel.

Ballas l. Ballas-rubin kallas af juvelerare
en blekröd, ofta i violett skiftande spinell. Namnet
möjligen af distriktet Ballaksj (Badaksjan), där
ballas-rubinen påträffats.
A. Hng.

Ballas-rubin. Se Ballas.

Ballast l. Barlast. 1. Sjöv. En last,
bestående af något billigt och lätt tillgängligt material,
som intages i ett fartyg för att gifva det tillräcklig
styfhet eller förmåga att motstå krängning. Utan
last eller ballast skulle de flesta segelfartyg i hårdt
väder kantra. Ångfartyg hafva däremot icke så
stort behof af ballast. Då lätt last skall intagas och
ballast är behöflig, utjämnas dennas yta och lasten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free