- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1053-1054

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bastilj, urspr. benämning på slott med torn. Med tiden namnet på kastell i Paris. - Bastingering, (fr. skansklädsel), lårar för besättningens kojer - Bastion, försvarsverk - Bastionera - Bastionering - Bastionsbefästning - Bastionssystem. Se Befästningskonst och Fästning - Bastit. Se Skillerspat. - Bastnäsit. Se Hamartit. - Bastonad - Bastos, Victor, bildhuggare i Portugal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

största delen af dem offer för den politiska
despotismen och insattes där endast till följd af egenmäktiga
befallningar (s. k. lettres de cachet). Stundom hände
det, att en fånge, genom att insättas på bastiljen,

illustration placeholder
Bastiljen med porten Saint-Antoine.


för alltid uteslöts från världen och att hans tillvaro
helt och hållet glömdes. Ehuru bastiljen under
Ludvig XVI:s regering ej längre var skådeplatsen
för det elände, som dess murar fått bevittna under de
föregående regenterna, var den likväl fortfarande
ett föremål för folkets hat och betraktades allmänt
(äfven af dåtidens svenska författare) såsom en
despotismens symbol. När i juli 1789 ett folkupplopp
uppstod i Paris, vände sig raseriet främst mot
bastiljen, hvilken då äfven fruktades såsom en stödjepunkt
för det anfall, som man väntade från de kungliga
truppernas sida. 14 juli 1789 på morgonen omgafs
bastiljen af en väpnad folkhop, som började
underhandla med guvernören, Delaunay, hvilken endast
hade en besättning af 82 invalider och 32 schweizare.
Då underhandlingarna om slottets uppgifvande blefvo
fruktlösa, började den uppretade folkmassan storma
borgen. Sedan folket från kl. 10 f. m. till kl. 5
e. m. förgäfves och med betydlig mansspillan (98
döda och 60 sårade) sökt intaga bastiljen, tvangs
guvernören Delaunay af sina egne soldater att
kapitulera mot löfte om fritt aftåg för besättningen. Men
af talet respekterades ej, utan Delaunay, 4 officerare
och 3 schweizare mördades. I bastiljen fann man
endast 7 fångar och bland dem ingen politisk. Dagen
därpå började man, under kanonad och tedeum,
att rifva den gamla borgen. Stenarna nyttjades till
byggandet af Concordie-bron. På den plats, där
bastiljen stått, restes 1840 juli-kolonnen, till minne
af de frihetskämpar, som stupade 1830. Se vidare
Linguet, "Mémoire sur la Bastille" (London 1783),
och Funck-Brentano, "Légendes et archives de la
Bastille" (Paris 1898; "Bastiljen i sägnen och
verkligheten", 1900).
E. W.

Bastingering (af fr. bastingue, skansklädsel),
skpsb. På seglande örlogsfartyg utgöres
bastingeringen af de vid fartygets relingar inrättade lårar,
i hvilka besättningens kojer "stufvas" (nedläggas).
På skarndäcken äro klykor af järn uppsatta, och på
såväl ytter- som innersidorna af dessa klykor ligger
en brädbeklädnad, hvars öfverkanter både för styrkans
och utseendets skull äro täckta af tjockare trälister.
Vid den yttre af dessa lister är fäst ett "kapell"
(öfverdrag) af segelduk, med hvilket kojerna, sedan
de blifvit instufvade i bastingeringen, öfvertäckas, på
det de ej må blifva våta af regn eller sjöstänk. På
handelsfartyg består bastingeringen (fig. 1 b. art.
Balkvägare), då sådan finnes, endast af stöttor
med enkel brädklädsel. Å nyare örlogsfartyg
förekommer icke någon bastingering.
R. N.*

Bastion (it. bastione, af mlat. bastire, bygga),
krigsv., kallades det försvarsverk, som uppstod, då
bastejen (se d. o.) gjordes rätlinig med framskjutande
spets samt öppnades inåt. Två närliggande bastioner
förenades medelst en vanligen rak befästningslinje,
som kallades kurtin. Två halfva bastioner jämte
mellanliggande kurtin kallades en bastionerad front,
och denna utstakades i allmänhet från yttre
polygonsidan, den s. k. grundlinjen, på följande sätt: aa,
grundlinjen = 300–400 m., ae = 1/2 aa, ef,
lodlinjen = 1/4–1/6 aa, ab, faser = 1/3 aa, be, flanker,
bcb = 90°, bab, saillant l. bastionsvinkel, ej mindre
än 60°, cc, kurtin, cbabc, bastion, abccba,

illustration placeholder


bastionerad front, ac, défense- l. stryk-linjer = vall- l.
hand-gevärens skottvidd, acb, défense- l.
strykvinklar, abc, skuldervinklar, bcc, flank- l.
kurtin-vinklar, afa, tenaljvinkel, c, kurtinpunkter, cc,
bastionsgorge, dd, inre polygon l. inre grundlinje.
Till en början gjordes bastionen liten och
kurtinvinkeln rät, men småningom förstorades båda.
Skilldes bastionen genom en graf från den
sammanhängande hufvudvallen, kallades den
detacherad.
L. W:son M.

Bastionera, befästa efter bastionssystemet.

Bastionering, sjöv., fordom namn på hvad
numera kallas reling.

Bastionsbefästning, krigsv., en af fyra eller flera
bastionerade fronter bestående befästning. Detta
befästningssätt afsåg att borttaga alla s. k. döda
vinklar, åstadkomma korsande eld öfver anfallsfältet
och gifva samtliga linjer sidoförsvar. Från faser och
kurtiner (se Bastion) bestrykes sålunda
framförliggande terräng, och båda dessa linjer sidoförsvaras
från flankerna, hvilka i sin ordning sidoförsvaras
från kurtinerna. Den första bastionsbefästningen har
länge ansetts vara den, som uppfördes 1527 vid
Verona af San Michele, men på senare tid har
detta bestridts af tyskarna, som påstå att den första
bastionsbefästningen uppförts af Arn. von Sierck
redan 1428–49. I Sverige påbörjades de första
bastionsfästningarna under Johan III:s tid vid
Borgholms slott och Kalmar gamla stad af bröderna
Johannes Baptista och Dominicus Paar. Jfr
Befästningskonst och Fästning.
L. W:son M.

Bastionssystem. Se Befästningskonst
och Fästning.

Bastit Haid., miner. Se Skillerspat.

Bastnäsit. Se Hamartit.

Bastonad (sp. bastonada, käpprapp), afbasning,
prygel; ett turkiskt straff, bestående af slag med
läderremmar på ryggen eller fotsulorna.

Bastos, Victor, bildhuggare i Portugal, f.
1822, d. 1894, gjorde sig först känd genom
kritteckningar (Den samaritanska kvinnan,
Skattepenningen
m. fl.) och blef 1860 professor i bildhuggeri
vid akademien i Lissabon. Hans förnämsta verk äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free