- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1271-1272

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellamy, Edward, nordamerikansk skriftställare - Bellangé, Hippolyte, fransk bataljmålare - Bellarmin (Bellarmino), Robert, teolog - Bellarmino. Se Bellarmin. - Bellary l. Balhari, Valahary - Bellas - Bella Visat - Bellavitis, Giusto italinsk matematiker - Bellay, Joachim du, fransk skald - Belle-Alliance - Belleau, Remy, fransk skald - Belledonne. Se Beldonne. - Bellefors - Bellegarde - Bellegarde, Heinrich von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att söka bidraga till förverkligande af B:s idéer om
egendomens "nationalisering" och om den fria
konkurrensens ersättande med en socialistisk ledning af
produktion och distribution. Själf utvecklade han
dem vidare i Equality (1897). Han skref äfven rent
novellistiska arbeten.

Bellangé [bällãʃe’], Hippolyte, fransk
bataljmålare, Gros’ lärjunge, f. 1800, d. 1866,
värderad för sina genrebilder ur soldatlifvet. Bland
hans större arbeten äro Slaget vid Wagram,
Napoleons återkomst från Elba, Det gamla gardet vid
Waterloo, Slaget vid Alma
.

Bellarmin (Bellarmino), Robert, en af
den romerska kyrkans berömdaste teologer, f. 1542
i Montepulciano i Toscana,
d. 1621, ingick 1560 i
jesuitorden och blef efter
teologiska studier i Padova
1569 professor i Louvain,
hvarifrån han 1576
kallades till Collegium
romanum. Ur de föreläsningar
han där höll framgick
hans förnämsta verk:
Disputationes de controversiis
christianæ fidei adversus
hujus temporis hæreticos,
I–III
(1586–93). Detta
arbete är på det

illustration placeholder


dogmatiska området ett motstycke till Baronius’
"Annales" på det kyrkohistoriska och förskaffade med
ens sin författare rykte som den katolska
kyrkans utmärktaste polemiker. B. blef 1592 rektor
vid Collegium romanum, 1599 kardinal, 1602
ärkebiskop af Capua och var 1605 nära att blifva påfve.
Under påfvemaktens strider mot Venezia och England
uppträdde han med stridsskrifter i kurians tjänst.
I en mot England riktad stridsskrift, Tractatus de
potestate summi pontificis in rebus temporalibus
,
gjorde han sig till tolk för åsikter, som stå den
moderna ultramontanismen nära. Hans år 1613
författade själfbiografi har flera gånger utgifvits, senast
af Döllinger och Reusch (Bonn 1887).
T. H–r.

Bellarmino. Se Bellarmin.

Bellary [bela’ri] l. Balhari, Valahary.
1. Distrikt i brittisk-indiska presidentskapet Madras,
genom floden Tungabhadra skildt från Haidarabad,
har tillsammans med den lilla staten Sandur en areal
af 15,291 kvkm. och 900,126 inv. (1901), däribland
85,770 muhammedaner och 5,283 kristna. De tala
telugu- och kanaraspråken. Klimatet är hett, osundt
och ytterligt torrt. Missväxt och däraf alstrad
hungersnöd hemsöka tidtals landet; vid
hungersnöden 1876–78 förlorade B. 380,000 inv.
Hufvudprodukter äro spannmål, bomull, socker, olja och
kryddor. Boskapsskötseln är ansenlig. Rätt liflig
industri och betydande handel, som befrämjas genom
två järnvägslinjer. I det stora hela består landet af
torra slätter; af mineral finnas järn, koppar, bly,
antimon, mangan, salt och salpeter. I östra delen
ligger militärstationen Gooty med ett fort. – 2.
Hufvudstaden B., vid en bibana till Bombay–Madras-
järnvägen. 58,247 inv. (1901). Protestantisk och
katolsk mission. Viktig militärstation (2,800 man).
Många hindutempel och moskéer. I närheten ligger
ruinstaden Bisnagur (se d. o.).
J. F. N.

Bellas, stad och badort i portugis. distriktet
Lissabon, 10 km. n. v. om Lissabon. 3,612 inv. (1900).
Präktigt slott, villor, järnhaltiga mineralkällor.
Därifrån utgår Lissabons berömda vattenledning.

Bella Vista (Bellavista), stad i argentinska
provinsen Corrientes, vid Paraná, ångbåtsstation.
Betydlig handel med trä, oranger, socker och tobak.
Omkr. 3,000 inv.

Bellavitis, Giusto, grefve, italiensk
matematiker, f. 1803 i Bassano, d. 1880 såsom professor
i högre algebra och analytisk geometri vid Padovas
universitet, uppfann 1832 ekvipollenskalkylen, ett
på geometrisk addition och multiplikation grundadt
förfaringssätt att lösa geometriska problem. B.
författade läroböcker i sitt ämne.

Bellay [bälä], Joachim du, fransk skald, f.
1524, d. 1560, var en af medlemmarna i "La pléiade
française" och utgaf Défense et illustration de la
langue française
(1549), den ronsardska skolans
program, som ogillar de gamla formerna för fransk
poesi och uppställer de klassiske författarna som
mönster. Hans dikter visa mer naturlighet än
Ronsards.

Belle-Alliance [bälalliã’s], by i belgiska prov.
Brabant, s. om Bruxelles. Efter B. benämna
preussarna slaget vid Waterloo 18 juni 1815.

Belleau [bälå], Remy, fransk skald, f. 1528 i
Nogent-le-Routrou, d. 1577 i Paris, var informator
för hertig Karl af Lothringen och stod i
vänskapsförhållande till Ronsard och Jodelle, i likhet med
hvilka han tillhörde skaldegruppen Plejaden (se
Franska litteraturen). B:s poetiska stil
var smidig, flödande och mindre konstlad än hans
fleste samtidas. Han riktade litteraturen med en
för sin tid lyckad öfversättning af Anakreon (1556) och
författade bl. a. diktverken Petites inventions (1557,
med trogna skildringar af naturföremål), La bergerie
(1572, den första franska herdedikt, i en redan alltför
söt stil, på blandad vers och prosa), Amours et
échanges des pierres précieuses
(1576), som beskrifver
ädelstenar och de vid dem knutna vidskepelserna,
vidare det makaroniska poemet Dictamen metrificum
de bello huguenotico
och femaktskomedien La
reconnue
(på 8-stafvig rimmad vers). Hans arbeten
utgåfvos i 2 bd 1578 och 1604 och i 3 bd 1867.

Belledonne. Se Beldonne.

Bellefors, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad.
4,923 har. 950 inv. (1903). B. bildar med
Ekeskog och Beateberg ett konsistoriellt pastorat i Skara
stift, Södra Vadsbo kontrakt.

Bellegarde [bälga’rd]. 1. Stad i franska dep.
Ain, vid Valserines förening med Rhône och vid
järnvägen Mâcon–Genève, som där går öfver
Valserine på en väldig viadukt. 3,066 inv. (1901).
B. är utgångspunkt för flodfarten på Rhône, hvars
mekaniska kraft drifver åtskilliga fabriker. – 2. En
gränsfästning af andra rangen i franska dep.
Pyrénées-Orientales, vid den stora väg, som leder från
Perpignan genom Perthuspasset till staden Figueras
i Katalonien. Den byggdes af Ludvig XIV 1679,
underhölls länge, förföll sedan, men har i senare tid
iståndsatts och förstärkts med flera i klippan
insprängda batterier. B. eröfrades af spanjorerna 1674
och 1793, men återtogs af fransmännen 1675 och
1794.
J. F. N.
L. W:son M.

Bellegarde [bälga’rd], Heinrich, grefve von
B., österrikisk militär och statsman, f. 1756 i
Dresden, d. 1845 i Wien, trädde först i sachsisk, sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0678.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free