- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
9-10

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergsvalan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

koloniguvernör, och man har ofta citerat hans svar
till en utsänd undersökningskommission: ”här finnas,
Gud vare tack, inga fria skolor eller tryckpressar,
och jag hoppas sådana ej skola komma hit på hundra
år, ty lärdom har bragt olydnad, kätteri och sekter
i världen, och sedan har boktryckerikonsten spridt
dessa och andra skandaler”. B. utgaf 1638 en tragedi,
The lost lady, och 1663 det topografiska arbetet A
description of Virginia
. V. S-g.

illustration placeholder

Berkeley [bə′kli l. bā′kli]. 1. George B., engelsk
filosof, f. 1685, blef 1721 hofpredikant hos hertigen
af Grafton, men lämnade 1728 denna befattning
och begaf sig till Amerika för att upprätta en
läroanstalt till hedningarnas omvändelse. Efter
trenne års bortovaro måste han dock vända tillbaka
med oförrättadt ärende, efter att hafva uppoffrat
större delen af sin förmögenhet. 1734 blef han biskop
i Cloyne på Irland. Död 1753. I sitt första arbete,
en af de snillrikaste psykologiska skrifter, som
någonsin skrifvits, undersöker B. uppkomsten af vår
rumsuppfattning och uppställer en teori om denna
såsom resultat af förening mellan synsensationer,
muskelsensationer och minnen, hvilken teori
väsentligt öfverensstämmer med den nutida psykologiens
åskådningssätt. Redan härigenom förberedes hans
metafysiska idealism, då denna synteori visar,
att rummet icke är en själfständig verklighet. I
inledningen till sitt andra arbete kritiserar han
antagandet af abstrakta allmänbegrepp och uppställer
den moderna nominalistiska åsikt (se Begrepp och
Nominalism), som utöfvat starkt inflytande
på flertalet nutida psykologer. Därmed ansluter han
sig till Lockes sensualism, men mera kritiskt och
konsekvent genomförd, i det han förnekar dennes
åtskiljande mellan tingens primära och sekundära
kvaliteter. Alla egenskaper hos tingen äro sekundära,
d. v. s. bero på vår uppfattning. Men då blir själfva
antagandet af en yttre verklighet, som har dessa
egenskaper, grundlöst. Tingen äro då intet annat än
våra förnimmelser: ”deras esse är percipi”. Därmed
upphäfves dock ej skillnaden mellan verklighet och
inbillning. Vissa våra förnimmelser tränga sig
nämligen på oss med en nödvändighet, som visar,
att de ej hafva sin grund i oss. Dessa förnimmelser
är det vi kalla erfarenhet; de äro den för oss
gifna verkligheten. Och denna har sin omedelbara
grund i Gud, som inlägger dessa förnimmelser i vår
själ. På det sättet mynnar B:s kunskapsteori ut i en
from religiositet, som slutligen hos honom antog en
mystisk, halft panteistisk form. Äfven såsom stilist
är B. en af den filosofiska litteraturens främste,
liksom han är en af alla tiders originellaste
och djärfvaste tänkare. Hans förnämsta skrifter
äro Essay towards a new theory of vision (1709), A
treatise concerning the principles of human knowledge

(1710) och The dialogues between Hylas and Philonous
(1713). Se A. C. Fraser, ”Life and letters of George
Berkeley” (1871).
S–e.

2. Elisabeth B., engelsk författarinna.
Se Craven.

3. Miles Joseph B., engelsk botanist, f. 1803,
d. 1889. Sedan 1833 kyrkoherde på landet, studerade
han med ifver kryptogamerna och har betydligt bidragit
till kännedomen om desamma genom åtskilliga arbeten,
såsom British fungi (1836-43), Introduction to
cryptogamic botany
(1857), Handbook of british mosses
(1863) m. fl.
(T. K.)

Berkhampstead [bə′kamsted], Great, l.
Hampstead, stad i engelska grefskapet Hertford, vid
Grand Junction kanalen. 3,600 inv. (1901). Fordom
residens för konungarna af Mercia. Skalden Cowper
föddes i B. 1731.

Berkovets, rysk handelsvikt = 10 pud = 163,8 kg.

Berks [bə′ks] l. Berkshire, grefskap i södra England,
på högra stranden af mellersta Thames. 1,870
kvkm. 180,366 inv. (1901) eller, med inberäkning
af den 1888 såsom ett särskildt grefskap (county
borough
) frånskilda staden Reading, 254,931 inv. Detta
grefskap är i s. skogbevuxet (Windsors park); den
mellersta delen består af vidsträckta betesmarker med
kritkullar, som nå omkr. 267 m. höjd; den norra delen,
”Hvita hästens dal”, är en af Englands fruktbaraste
nejder. Hufvudstad är Reading.

Berkshire [bə′kʃiə]. Se Berks.

Berkshire-svin, berömd engelsk svinras. De moderna
Berkshiresvinen, som äro korsade med kinesisk ras, äro
medelstora eller små samt svarta, med hvita fläckar,
företrädesvis i pannan och vid fötterna. De lämna ett
fint fläsk, med magert och fett i blandning. Rasen
är f. n. icke använd i Sverige.

Bêrlad (Bîrlad, Bârlad, i forntiden Palloda),
hufvudstad i rumänska kretsen Tutova, i nedre Moldau,
vid floden Bêrlad, som utmynnar i Sereth. 24,484
inv. (1899). Spannmålshandel och brännvinsproduktion.

Berleburg, baroni (”standesherrschaft”) i
preussiska regeringsomr. Arnsberg (Westfalen),
tillhörigt furst Sayn-Wittgenstein-Berleburg, har
en areal af 225 kvkm., däraf nära hälften skog, och
öfver 8,000 inv. Det var till 1806 riksomedelbart
furstendöme. Staden B., furstens residens, har
omkr. 2,200 inv.

Berleburg-bibeln, en i Berleburg i 8 folioband
1726–42 utkommen, under ledning af mag. Haug författad
öfversättning af gamla och nya testamentet med
inledningar och förklaringar. Arbetet betecknar intet
framsteg i bibelns förstående; det är ett uttryck
för den vid 18:e årh:s början mäktigt frambrytande
mystiska strömningen, som förberedde rationalismen,
ja kan betecknas som ”det afslutande dokumentet på
den mystiska radikalismen” (Ritschl). Öfversättningen
är egendomligt nog pedantiskt ordagrannt gjord,
med hjälp af engelska och franska öfversättningar,
men trivialt poesilös. Förklaringarnas grundtanke
är den, att människan kan fullkomligt uppfylla Guds
vilja, nämligen i mysticismen, sådan denna utformats
af Dippel m. fl. För öfrigt erbjuder verket en
stor blandning af stridiga meningar utan
enhet.
Hj. H–t.

Berlepsch. 1. Hermann Alexander von
B
., tysk skriftställare, f. 1814, d. 1883, bodde från
1848 som landsflyktig hannoveran i Schweiz och
skref bl. a. Die alpen (1860, flere uppl.; ”Alperna,
deras natur och folk”, 1871) samt resehandböcker.
– 2. Hans Eduard von B. (-Valendas),
den föregåendes son, f. 1852 i Sankt Gallen, bosatt
i München såsom arkitekt, landskapsmålare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free