- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
137-138

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bessemerprocessen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i st. f. Bernadotte, återtog han Vlissingen
från engelsmännen, blef 1811 generalguvernör
öfver Gamla Kastilien och Leon och kommenderade
1812 gardeskavalleriet i ryska fälttåget. På
återtåget lade han i dagen stor kallblodighet och
energi, människokärlek och mildhet. 1813 blef han
öfverbefälhafvare för hela franska kavalleriet,
men sårades dödligt af en kanonkula utanför Rippach
(vid Lützen) 1 maj s. å. under en rekognoscering mot
Wintzingerode. B. var en af Napoleons oförvägnaste
och mest tillgifne marskalkar och tillika en mild och
ädel personlighet. Kejsaren sörjde honom mycket och
testamenterade på S:t Helena 100,000 frcs åt hans
son. B:s namn är ristadt på Napoleons triumfbåge
och på en af bronstaflorna i Versailles. 1847 restes
en minnesvård öfver honom i Cahors. Se D. Lacroix,
"Les maréchaux de Napoleon" (1896).

2. Bertrand B., den förres broder, baron, f. 1773 i
Cahors, d. 1855 i Chantilly, deltog i fälttåget till
Egypten och blef brigadgeneral 1805, hvarefter han
fick afsked och drog sig tillbaka till privatlifvet.
E. A-t.

Bessin [bessä’], franskt landskap i nedre Normandie,
emellan floderna Seulles och Vire, med hufvudstaden
Bayeux. B. utgör nu en del af dep. Calvados. B. är
romarnas Pagus Bajocassinus.

Bessis (lat.). Se Bes.

Bessonov, rysk språkforskare. Se Bezsonov.

Bessos (lat. Bessus), persisk satrap i Baktrien,
bortförde sin frände Dareios Kodomannos till persiska
rikets östra provinser, när denne efter slaget vid
Arbela förberedde ett nytt fälttåg mot Alexander,
och dödade honom (juli 330 f. Kr.). Han antog därefter
själf konungatiteln och namnet Artaxerxes IV. Men när
Alexander 329 med sin här inträngde i Baktrien, flydde
B. undan till Sogdiana. Af sina hof män utlämnad till
Alexander, ställdes han inför en domstol af persiska
stormän, dömdes till döden och blef 328 korsfäst i
Ekbatana, sedan man förut efter persisk sed afskurit
hans näsa och öron.

Bessus (lat.). Se <sp>Bessos<sp>.

Best (af lat. bestia), oskäligt djur; fig., rå, elak
människa. – Bestialisera, göra djurisk. – Bestialisk,
djurisk, rå. - Bestialitet, rått, djuriskt beteende. –
Bestiarii kallades i det gamla Rom de legohjon
eller brottslingar, som på skådebanan kämpade med
vilda djur. Jfr Bête.

Best, William Thomas, engelsk orgelvirtuos
och musikskriftställare, f. 1826 i Carlisle,
d. 1897, hade diverse anställningar i London
och kom 1854 till Liverpool, där han fick
åtskilliga organistbefattningar. Förutom
en mängd kyrkokompositioner m. m. har han
skrifvit The modern school for the organ
(1853) och The art of organ playing (1870).
A. L.

Bestialisera. Se Best.

Bestialisk. Se Best.

Bestialitet. Se Best.

Bestiarii (lat.). Se Bes.

Bestick, låda eller fodral för matematiska eller
kirurgiska redskaps förvaring (ritbestick,
cirkelbestick o. s. v.).

Bestick, sjöv., den operation, hvarigenom man
med ledning af kompassen, som angifver kursen
(riktningen), och loggen, som angifver farten,
bestämmer på hvad ställe ett fartyg för tillfället
befinner sig. Hit räknas äfven bestämmandet af den
kurs och den distans, som ett fartyg bör segla. Nämnda
uppgifter lösas antingen genom konstruktion
och mätning i sjökortet, hvilket får namn af
bestickföring i kortet, eller genom räkning,
s. k. bestickräkning. Vid konstruktion i sjökortet
begagnar man sig af parallell-linjal eller transportör
samt passare. Vid bestickräkning användas de
s. k. besticktabellerna. Fartygets på ofvannämnda
sätt, eller genom den s. k. "döda räkningen", funna
ställe kallas dess ställe enligt besticket eller dess
räknade ställe, till skillnad från dess observerade
ställe
, som bestämmes antingen astronomiskt eller
genom pejling af kända föremål. Det sistnämnda
stället anses alltid mera tillförlitligt och tages
till utgångspunkt för det följande dygnet. Minst en
gång på dygnet, kl. 12 middagen, afsättes besticket i
sjökortet. Den därtill erforderliga beräkningen kallas
middags-arbete. På örlogsfartyg uppföras resultaten
af beräkningarna på en s. k. middags-rapport,
som öfverlämnas till chefen. Jfr Strömbestick.
R- ^N7.*

Bestillingsmand [-man], da. och no., tjänsteman utan
kunglig utnämning och utan pensionsrätt.

Bestla, <i<nord. myt</i>., Burs maka, jätten Boltorns dotter,
moder till Oden, Vile (Vilje) och Ve.

Bestockning (ty. bestockung), landtbr., användes
som beteckning för utvecklingen af sidoskott
hos stråsädesslagen och öfriga grässlag. Vid
riklig bestockning bildar plantan en tufva. En
riklig bestockning är fördelaktig så till vida
som flera strån och således åtminstone större
hö- eller halmmängd erhålles, men medför hos
sädesslagen den olägenheten, att säden blir ojämn
till storlek och mognad, enär sidostråna vanligen
utvecklas senare och svagare än hufvudstrået.
H. J. Dft.

Bestrykande. Ett gevärs kulbana säges vara
bestrykande, om den är så obetydligt krökt, att man
kan träffa föremålet utan att vid siktningen behöfva
taga i betraktande kulans höjning eller sänkning.
H. Szs.

Bestrålning l. Insolation, fys. och meteor., de
direkta solstrålarnas inverkan på det föremål, som
de träffa. Se Insolation.

Bestusjev, Alexander Alexandrovitj, rysk författare,
pseudonymen A. Marlinskij, f. 1797. För deltagande
i dekabristernas sammansvärjning förvisades B. 1825
till Sibirien och sedan till Kaukasien, där han
stupade 1837. Han medverkade i sin vän Rylejevs
vittra kalender "Poljarnaja zvjezda" (Polstjärnan)
både såsom romanförfattare och kritiker i afgjordt
romantisk riktning. Redan 1832 utkom en samlad
upplaga af hans romaner och noveller, dock utan
författarnamn. A–d J.

Bestusjev-Rjumin. 1. Michail B., grefve, rysk
diplomat, f. 1688, d. 1760, var minister i England,
men befalldes 1720 med anledning af ett skarpt
memorial att lämna landet och kom efter freden i
Nystad (1721) som rysk minister till Stockholm,
där han blef en verksam deltagare i tidens
politiska ränkspel. Hans ställning var i början
ganska inflytelserik, men efter en tid råkade han i
oenighet med Bassewitz och andra hertig Karl Fredriks
anhängare, och efter tsar Peters död blef han 1725
återkallad samt ersatt af Golovin. 1732 återkom han
i sin förra egenskap till Stockholm, visade sig vid
ett par tillfällen ej rätt kunna bedöma den politiska
situationen och stannade där till finska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free