- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
159-160

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betesgröe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betlehem riddar- och hospitalitorden, som
utgjorde en efterbildning af johannitorden. De nye
riddarna fingo ön Lemnos till hufvudsäte och buro
en hvit dräkt med rödt kors. Orden var af mycket
kortvarig existens.

3. I 17:e–19:e årh. utöfvade Betlehemit-orden af Guatemala
l. Betlehemsbröderna en
vidtgående kärleksverksamhet på västindiska öarna
och i Syd-Amerika. Ursprungligen ett sällskap för
sjukvård och kristendomsundervisning,

illustration placeholder
Botlehemitmunk.

illustration placeholder
Betlehemitnunna.

stiftadt omkr. 1650 af den fromme Peter af
Béthencourt, ombildades det efter tilltagande
utbredning 1687 till munkorden med kapucinsk
dräkt och augustinsk regel samt erhöll 1703
mendikantprivilegier. Utom iakttagande af
munklöftena förbundo sig medlemmarna till största
gästfrihet och vårdande af patienter med äfven de
smittosammaste sjukdomar. Orden utvidgades 1668
genom ett af Maria Anna del Galdo stiftadt sällskap,
betlehemit-systrar. I början af 19 :e årh. var orden
vida spridd öfver Spaniens amerikanska besittningar
samt egde talrikt besökta hospital och skolor från
Mexico till Peru, men genom de spanska cortes’
sekularisationsedikt 1820 upphäfdes orden, och
vid midten af århundradet var den fullkomligt
upplöst. Grundläggarens lif är skildradt i en
utförlig monografi af Dom. Franc. Ant. de Montalva
(omkr. 1670). Jfr P. Hélyot, "Histoire des
ordres monastiques, religieux et militaires et des
congrégations séculières de l’un et de 1’autre sexe",
del. III o. VIII (1714 ff.).
J. Hdr.

Betlehemitiska barnamordet, det i Matt. evang. 2:
16 omtalade massmordet på alla späda gossebarn intill
två års ålder i Betlehem och dess omnejd, verkställdt
på befallning af konung Herodes den store, som därmed
åsyftade att röja ur vägen den nyfödde judakonungen
(Jesus). Ämnet har ofta behandlats af konstnärer. Jfr
Massacre of the innocents och Menlösa barns
dag
.

Betlehemitiska orden, andlig riddarorden. Se
Korsorden.

<b<Betlehemsbröderna.</b> Se Betlehemiter 3.

Betlen Gábor, furste af Siebenbürgen. Se Bethlen.

Betlyftare, landtbr., maskin för betors upptagande
ur jorden. Har ännu blott ringa användning.

Betmar, markis de. Se Saint-Germain.

Betmögel, sjukdom å betor (foder- och sockerbetor),
särskildt känd från Danmark (bedeskimmel), Tyskland
(falscher meltau, kräuselkrankheit) och Frankrike
(mildiou de la betterave), stundom, såsom i
provinsen Sachsen år 1894, mycket förhärjande. Såsom
unga äro de sjuka bladen bleka och krusiga, med
tillbakarullade kanter; såsom äldre äro de köttigt
uppsvällda, å undersidan täckta af ett askgrått eller
gulaktigt mögelöfverdrag. De angripna bladen dö i
förtid. Stundom visa äfven rötterna rötfläckar. Det
grå bladmöglet består af svamptrådar, som utvuxit
från en inuti bladet lefvande svamptrådsväfnad
(mycelium) och som i sina grenspetsar afsnöra
knoppceller (konidier). Svampen, som är nära besläktad
med potatissvampen, benämnes



illustration placeholder
Angripna blad.

illustration placeholder
a Svamptrådar, b Knoppcell.

Peronospora Schachlii. I de äldre vissnande bladen
utvecklas stundom äggsporer (oosporer), som
öfvervintra och kunna gifva upphof åt ny sjukdom
ett följande år. Man uppgifver, att svampen äfven
kan fortlefva såsom en steril trådväfnad i toppen af
öfvervintrade fröbetor. Såsom medel mot sjukdomen har
med framgång användts tidig besprutning af de sjuka
betfälten med en lösning af 3 proc. kopparvitriol
och 3 proc. kalk. Äfven tillrådes att taga de till
fröafvel bestämda betorna från åkrar, som icke varit
angripna af sjukdomen.
J. E–n.

Betning, kem. tekn. 1. I färgerier och
tygtryckerier förstår man med beta en substans, medelst
hvilken ett färgämne kan fästas vid trådfiber på
sådant sätt, att det ej kan aflägsnas genom tvättning.
Somliga färgämnen (de s. k. substantiva färgerna)
behöfva intet bindemedel för att ingå fast förening
med det ämne, som skall färgas; andra däremot (de
s. k. adjektiva färgerna) behöfva såsom bindemedel
ett ämne, som eger kemisk frändskap med både
trådfibrerna och färgämnet själf. Denna frändskap
eger betan. Som betmedel användas såväl oorganiska
som organiska ämnen. De förra utgöras
hufvudsakligen af salter af aluminium, järn, krom, tenn,
koppar och vismut samt benämnas basiska betor l.
metallbetor. Bland de organiska äro garfsyra, oljesyra
och kasein. S. k. hjälpbetor, som förbereda fibern för
betans upptagande, äro vinsten, salpetersyra och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:27:14 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free