Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bezzenberger, Adalbert, tysk språkvetenskapsman - Beöthy, Zoltán, ungersk novellist och litteraturhistoriker - Bge, i botaniska beteckningar förkortning för A. von Bunge - Bgh, i zoologiska beteckningar förkortning för E. S. Bergh - Bhachtris. Se Balch 2 - Bhagalkand l. Bagalkhand, riktigare Baghelkhand (se d. o.) - Bhagalpur, Bagalpur, Bhaugulpore. 1. Division i brittisk-indiska prov. Behar - Bhagalpur. 2. Distrikt i den liknämnda divisionen - Bhagalpur. 3. Hufvudstad i distriktet och divisionen af samma namn - Bhagavad-gita, en lärodikt inväfd som episod i den stora hjältedikten Mahabarata - Bhagirathi, en af Ganges’ källfloder. Se Ganges - Bhamo l. Banmo (kin. Sing-haitsin). 1. Distrikt i brittisk-indiska prov. Upper Burma - Bhamo. 2. Hufvudstad i det liknämnda distriktet - Bhandara. 1. Distrikt i div. Nagpur i brittisk-indiska Centralprovinserna - Bhandara. 2. Hufvudstad i nämnda distrikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
filos, doktor och 1874 docent i Göttingen samt 1879
e. o. professor därstädes. 1880 blef B. professor
i sanskrit och indoeuropeisk språkvetenskap
i Königsberg, där han därjämte innehar plats
såsom arkivarie vid provinsarkivet. 1879–80 var
B. redaktör för "Göttingische gelehrte anzeigen"
och utger sedan 1876 "Beiträge zur kunde der
indogermanischen sprachen" (28 :e bandet under
utgifning 1904). Han utger också, sedan 1890,
"Sitzungsberichte der altertumsgesellschaft
Prussia". Utom många uppsatser i nämnda och
andra tidskrifter, i hvilka han behandlar dels
språkvetenskapliga ämnen, dels Ostpreussens
urhistoria och etnografi, har B. författat Die
a-reihe des gotischen (1872), Die gotischen partikeln
und adverbien (1874), Beiträge zur geschichte der
litauischen sprache (1877), Litauische
forschungen (1882), Lettische dialektstudien
(1885), Die sprache der preussischen letten
(1888), Die Kurische nehrung und ihre bewohner
(1889), Über das lange i einiger ableitungselemente</i>
(i "Abh. z. indogerm. sprachwiss. August Fick
gewidm." 1903) m. m. B. har ock utgifvit Th.
Benfeys "Kleine schriften" (1890–92), Stokes
"Urkeltischer sprachschatz’ (1894), "Urkunden
betreffend die erhebung Ostpreussens im jahre 1813"
(1894). Framstående representant för den
indoeuropeiska språkvetenskapen i allmänhet,
hör B. speciellt till de förnämste kännarna
af den lettiska folkfamiljens språk och urhistoria.
K. F. J.
Beöthy [boti],Zoltán, ungersk novellist och
litteraturhistoriker, f. 1848 i Komorn (son till den
såsom vitter författare bemärkte Zsigmond B.,
f. 1819, d. 1896), är sedan 1882 professor i
estetik och poetik vid universitetet i Budapest.
1896 inrättade han det första gymnasium för flickor
i Ungern och utnämndes till ministerialråd.
B. är ledamot af ungerska vetenskapsakademien
och vice president i Kisfaludy-sällskapet.
Hans prosaberättelser utmärka sig för psykologisk
skärpa samt realism i skildringen. Samlingar af
dem äro Beszélyek (Noveller, 1871),A névtelenek
(De namnlösa, 1875), Rajzok (Skisser, 1879) m. m.
Sina teaterkritiker utgaf B. samlade i Szinmüirok és
szinészek</i> (Teaterförfattare och skådespelare, 1882).
B. belönades med nämnda akademis pris för ett
större verk öfver det tragiska (A tragikum, 1885)
och med Kisfaludy-sällskapets pris för en historik
öfver den ungerska prosadiktningen, A szép prozai
elbeszélés (2 bd, 1886). Han har äfven författat en
utförlig, värdefull ungersk litteraturhistoria (med
illustrationer; nyaste uppl. 1900). (B. S–m.)
Bge, i botaniska beteckningar förkortning för A. von
Bunge.
Bgh, i zoologiska beteckningar förkortning för
E. S. Bergh.
Bhachtris. Se Balch 2.
Bhagalkand [bägol-kä’nd] l. Bagalkhand, riktigare
Baghelkhand (se d. o.).
Bhagalpur [bäg8lpö’a], Bagalpur, Bhaugulpore.
1. Division i brittisk-indiska prov. Behar,
mellan 23° 45’ och 26° 35’ n. br. samt 85° 40’ och
88° 35’ ö. lgd. 53,121 kvkm. 8,721,484 inv. (1901),
hvaraf 800,000 urinvånare. Omkr. 6 mill. äro hinduer,
1 3/4 mill. muhammedaner och 8,000 kristna. 1897 funnos
i B. 5,432 skolor, som besöktes af 113,240 lärjungar,
af hvilka 7,418 voro flickor. B. genomflytes af Ganges
med flera bifloder både från norr och söder och är
n. om denna flod öfvervägande slättland,
sträckande sig till de sumpiga,
osunda terai (se d. o.) på gränsen till Nepal i
norr. Den södra delen är bergig, till stor del
betäckt med ogenomträngliga snår och skogsdungar,
tillhåll för tigrar och elefanter. I dalarna bo
santaler, kolh m. fl. urinvånare. Klimatet är hett och
osundt, malaria och kolera härska i synnerhet i norra
hälften. Hungersnöd inträffar ofta. Af mineral finnes
riklig tillgång på blyglans, antimon, koppar och järn,
men de brytas endast i ringa mängd. Hufvudprodukt
är ris, därnäst hvete, majs, hirs och indigo, som
i stor mängd exporteras. För den inre samfärdseln
tjänar, utom de många floderna, ett vidt utgrenadt
järnvägsnät. B. omfattar fem distrikt: Purniah,
Monghyr, Maldak, Bhagalpur och Santal Parganas.
2. Distrikt i den liknämnda divisionen, på
båda sidorna om Ganges, 11,054 kvkm. 2,088,565
inv. (1901), öfvervägande hinduer. Där finnas
17 indigofaktorier, som sysselsätta omkr.
7,000 personer. Andra industrigrenar af betydenhet
äro väfning af tussahsilke och fabrikation af groft
glas. Handeln är mycket liflig.
3. Hufvudstad i distriktet och divisionen af
samma namn, på högra stranden af Ganges, vid
järnvägen Calcutta-Delhi. 75,273 inv. (1901).
Utanför staden finnas två minnesvårdar öfver
den om landets civilisation förtjänte domaren
Cleveland, den ena uppförd af de infödde (i form
af en pagod), den andra af ostindiska kompaniet.
(J. F. N.)
Bhagavad-gita ("den heliga sången" eller snarare
"den höges, Krishnas, sång"), en lärodikt af
betydande längd, inväfd som episod i den stora
hjältedikten Mahabarata. Den har i Indien nästan
lika högt anseende som veda-skrifterna och är en af
hufvudurkunderna för kännedomen om de gamle indiernas
religionsfilosofi. Texten är utgifven bl. a. af
A. W. v. Schlegel (1823; 2:a uppl. af Lassen 1846)
och Thomson (1855). Flera öfversättningar finnas på
europeiska språk; den första, af Wilkins (1785),
är öfver hufvud taget det första verk ur hela den
indiska litteraturen, som blef bekant i Europa. En
svensk öfversättning af M. F. Nyström, efter Judges
engelska tolkning, utkom 1898. (K. F. J.)
Bhagiräthi, en af Ganges’ källfloder. Se Ganges.
Bhamo [bämåu’ 1. bä’måu] l. Banmo
(kin. Sing-haitsin). 1. Distrikt i brittisk-indiska
prov. Upper Burma. 25,381 kvkm. Omkr. 54,000 inv.,
hufvudsakligen shan-burmaner och katsjineser. De
förre bebo dalarna och de alluviala slätterna på
båda sidor om Irawadi. De senare, som sannolikt
kommit från Himalayas sluttningar, lefva i
distriktets bergstrakter. Fiske och skogsbruk äro
hufvudnäringar. Klimatet är osundt. – 2. Hufvudstad
i det liknämnda distriktet, 24° 16’ n. br., 96° 54’
ö. lgd, vid Ta-pings inflöde i Irawadi. Omkr. 6,000
inv., till stor del kineser och shan-kineser. En
mängd af södra Kinas alster, såsom siden, te, mysk,
rabarber, guld, silfver, koppar, järn och bly,
exporteras öfver B., dit engelska ångbåtar gå från
Rangoon. – I B. grundades ett portugisiskt faktori
redan 1550; sedan 1868 residerade där en engelsk
politisk agent, och 1886 tillföll det England med det
öfriga Upper Burma. _
J. F. N.
Bhandara [ba’ndaro 1. bandara’]. 1. Distrikt
i div. Nagpur i brittisk-indiska
Centralprovinserna. 10,158 kvkm. 663,578
inv. (1901). – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
vid floden Wainganga, har ansenlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
