Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bielke 19. Nils Adam B., grefve, hofman och ämbetsman - Bielke 20. Ture Johan B., friherre - Bielke 21. Axel Gabriel B., grefve - Bielke, norsk-dansk ätt. Se Bjelke - Biella, kretsstad i italienska prov. Novara - Bielowski, August, polsk lärd - Bielschowitz, by i regeringsområdet Oppeln - Biel-sjön, ty. Bieler-see, sjö i Schweiz - Bielski, Marcin (Martin), polsk historieskrifvare - Bien, fr., väl, godt, bra - Bienewitz. Se Apianus - Bien-ho, äfven kallad Tonlesap och Soi-rama, en stor grund sjö i Kambodja - Bien-Hoa. 1. Arrondissemang i franska kolonien Kochinkina - Bien-Hoa. 2. Hufvudstad i nämnda arrondissemang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina ämbeten 1789 och afled på sin egendom Sture-fors
20 juni 1792. – B. var en allmänt aktad, nobel och
fint bildad man. Hofman ända ut i fingerspetsarna –
han var en lång tid öfverstemarskalk vid drottningens
hof – ansågs han såsom en auktoritet i allt, som
rörde hofetikett och fint vett. Han var dessutom en
stor konstkännare och gjorde sitt vackra Sturefors
till en prydnad för landet. Såsom ämbetsman var
B. duglig och samvetsgrann, men ansågs såsom riksråd
vara alltför undfallande för konungens vilja.
L. S.
20. Ture Johan B., son af B. 18, friherre,
delaktig i Gustaf III:s mord, f. 1742,
ingick i konungens kansli, men lämnade snart statens
tjänst. På riksdagen i Gäfle 1792 var han medlem
af bankoutskottet och valdes till fullmäktig och
ordförande i riksgäldskontoret, men kom likväl aldrig
att öfvertaga denna befattning. Invecklad i
sammansvärjningen mot Gustaf III, intog han
gift för att undgå det straff, som drabbade
hans medbrottslingar. På dödsbädden tillkallade
han dåv. hofpredikanten M. Lehnberg, för hvilken
han gjorde en fullständig bikt rörande sin egen
delaktighet i mordet och bevekelsegrunderna därför.
När han, oaktadt de allvarligaste föreställningar,
envist nekade att uppgifva namnen på de
sammansvurne, anmälde Lehnberg förhållandet
i polisen. Men icke heller för polismästaren
bekände B. något. Han afled 22 mars, några timmar
efter giftets intagande. Svea hofrätt, på hvars
befallning Lehnberg sedermera meddelade hvad som
blifvit honom anförtrodt under biktens insegel, dömde
B. förlustig adligt namn och värdighet, hvarjämte
hans döda kropp skulle af skarprättaren utföras
och nedgräfvas i galgbacken. Domen verkställdes.
Med B. utgick på svärdssidan den friherrliga ätten
Bielke. (L. W-m.)
21. Axel Gabriel B., sonson till B.
19, grefve, f. 28 mars 1800, d. 17 jan. 1877 i
Stockholm. I sin ungdom tjänstgjorde han en tid i
k. m:ts kansli, men tog snart afsked. 1828 blef
han kammarherre. B. var den egentlige stiftaren
af Svenska konstföreningen, hvars verksamhet
började 1832. Han var ock en af de mest
nitiske bland anordnarna af denna förenings äldre
utställningar, genom hvilka man sökte ersätta bristen
på ett konstmuseum. Från 1867 var han ledamot
af Nationalmuseums nämnd och från 1871 till sin
död vice preses i Fria konsternas akademi, af hvilken
han 1852 blef hedersledamot. En betydande enskild
förmögenhet satte honom i stånd att fritt följa sin
böjelse och odla sin smak. Såsom konstsamlare och
konstvän intog han ock en af de mest framstående
platserna i Sverige. Sina dyrbara och rikhaltiga
samlingar testamenterade han till staten. De
utgjordes främst af omkr. 2,600 n:r konstslöjdalster
(glas och porslin), 10,000 n:r gravyrer, bland
hvilka i synnerhet 1500- och 1600-talens mästare
(speciellt nederländarna) äro rikt företrädda,
samt Jordaens’ mästerverk, den utsökta
målningen "Konung Kandaules och hans gemål",
en gång i tiden tillhörig M. G. De la Gardie,
men sedan länge förvarad å Bielkegodset Tureholm.
A. B. B. (O. G-g.)
Bielke, norsk-dansk ätt. Se Bjelke.
Biella, kretsstad i italienska prov. Novara
(Piemonte), vid floden Cervo. 412
m. ö. h. 19,267 inv. (1901). Ylle-, bomulls-,
läder- och maskinindustri samt tillverkning af
hattar. Biskopssäte.
7 km. n. v. om staden ligger i byn Oropa vid berget
Mucrone, 1,250 m. ö. h., kyrkan Madonna d’Oropa,
en af de berömdaste vallfärdsorterna i Italien.
Bielowski [bje-], August, polsk lärd, f. 1806,
d. 1876, började sin litterära verksamhet med
öfversättningar af serbiska folkvisor (1830), utgaf
därefter själf några dikter, men egnade sig under sina
senaste år uteslutande åt historiska studier. Hans
hufvudarbete är <i>Monumenta Poloniæ vetustissima</sp> (2
bd, 1864–72; fortsatt i 3 bd af vetenskapsakademien
i Krakau 1878–88).
Bielschowitz [bil-], by i regeringsområdet Oppeln,
preussiska prov. Schlesien. 7,394 inv. (1900). Stora
Stenkolsgrufvor.
Biel-sjön [bil-], ty. Bieler-see, sjö i Schweiz,
nästan helt och hållet omsluten af kantonen Bern, har
en areal af 42,16 kvkm., är 16 km. lång och ända till
75 m. djup samt ligger nu 432,1 (förut 434) m. öfver
hafvet. Vid öfre ändan upptager den Zihl (Thièle) från
Neufchâtel-sjön, vid nedre ändan Suze från Jura. Till
följd af den på 1870-talet verkställda korrektionen
af Jura-sjöarna flyter genom Hagneckkanalen en del
af Aar ut i sjön, på östra sidan, och lämnar den
vid Nidau genom Aarkanalen, i hvilken 2 km. längre
ned sjöns forna aflopp, "gamla Zihl", mynnar in. Som
bevis på att trakten omkring sjön varit bebodd från
urminnes tid tjäna de många lämningar af pålbyggnader,
som finnas vid stränderna; många af fynden förvaras
i Schwab-museet i Biel. I sjön ligger Petersön (S:t
Pierre), där J. J. Rousseau vistades 1765.
Bielski [bjälski], Marcin (Martin), polsk
historieskrifvare, f. omkr. 1495, deltog i sin
ungdom i många krig, men lefde sedermera på sitt
gods Biala, där han dog 1575. Hans litterära rykte
grundar sig förnämligast på Kronika swiata (1550),
en allmän historia, som sträcker sig från skapelsen
till B:s tid, och Kronika polska (1597), Polens
historia (som afslutades och utgafs af hans son
Joakim). Dessa arbeten äro de första historiska verk
på polska språket och blefvo af största betydelse för
utvecklingen af den polska prosan. B. författade äfven
bl. a. ett par satiriska dikter: Sen majowy (Majdröm)
och Seym niewiesci (Kvinnoförsamling) samt Sprawa
rycerska (1569), ett viktigt verk öfver krigskonsten.
(A-d J.)
Bien [biä’], fr. (af lat. bene), väl, godt, bra. .–
Très [trä] <sp>bien<sp>, mycket bra.
Bienewitz [bme-]. Se Apianus.
Bien-ho, äfven kallad Tonlesap och Soi-rama, en stor
grund sjö i Kambodja, som afvattnas till Mekong. Det
är sannolikt en reliktsjö, som fordom varit en del
af Siamviken. Under de torra månaderna, mars, april
och maj, är den knappt 1,5 m. djup och lämnar då
den kringboende befolkningen mycket fisk, men under
regntiden blir dess yta 5 a 6 m. högre, och sjön
öfversvämmar då vidt omkring det låga strandområdet.
J. F. N.
Bien-Hoa. 1. Arrondissemang i franska kolonien
Kochinkina, förvaltningsdistriktet Saigon. 8,856
kvkm. Omkr. 100,000 inv., till allra största delen
annamiter. B. delas af floden Donnai i ett slättland
i norr och ett bergland i söder. Skogsbruk är
hufvudnäring, men äfven odlingen af vattenpalmer,
sockerrör och ris är betydande. – 2. Hufvudstad i
nämnda arrondissemang, 23 km. n. ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
