- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
385-386

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biljardera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

berättigar. 9) Extratågsbiljetter gälla för färd med
extratåg. 10) Truppbiljetter kallas biljetter,
som mot de i den s. k. trupptaxan fastställda
afgifterna utlämnas för befordran af armén eller
flottan tillhörig personal eller af arbetare vid
statens järnvägsbyggnader, äfvensom – enligt särskilda
bestämmelser – af vissa andra personer.

11) Kombinerade biljetter (fig. 4) utgöras af häften
innehållande frånskiljbara kuponger för de sträckor,
för resa öfver hvilka biljetten gäller.

12) Fasta rundresebiljetter (fig. 7) benämnas
biljetter i bokform, gällande för vissa rundturer.
13) Turistbiljetter äro biljetthäften,
som med järnvägsstyrelsens medgifvande utfärdas
af ett antal in- och utländska resebyråer. 14)
Fribiljetter, hvilka utställas åt personer,
som äro berättigade till afgiftsfria resor,
äro af följande slag: a) skandinaviska
fribiljetter
(fig. 6). som äro tillkomna på
grund af öfverenskommelse mellan statsbanorna
i Sverige, Norge och Danmark äfvensom de flesta
enskilda järnvägar i dessa länder samt berättiga
de personer, å hvilkas namn de lyda, till fri
resa på hvilken plats som helst med alla bantåg
och ångbåtar på de linjer, hvilka lyda under i
överenskommelsen deltagande förvaltningar; b)
fribiljetter för resa å statens järnvägar, hvilka
äro stående (fig. 8), för resor å större eller mindre
del af statsbanorna under hela året eller del däraf,
tillfälliga (fig. 10), för allenast en resa, och
s. k. hushållsbiljetter, afsedda att användas för
ordinarie personalens familjemedlemmar och tjänare
eller vid transport af vissa förnödenheter för denna
personals eget behof; c) fribiljetter för resa i
samtrafik
å statens och enskilda svenska järnvägar.
Priset på de under 3–6 och 10–12 omnämnda biljetterna
är i mer eller mindre väsentlig mån lägre än priset
enligt allmänna taxan. (Rörande biljettpris i
öfrigt hänvisas till artikeln om järnvägar.)
Vid ett eventuellt införande vid de svenska
statsbanorna af en s. k. zontaxa för beräkning af
afgifterna för personbefordran skulle säkerligen
de under 2–4, 6, 11 och 12 angifna biljettslagen
icke längre komma att användas vid dessa banor.
Förutom ofvan anförda biljettyper, hvilka
vanligen åsyftas med benämningen "järnvägsbiljetter",
begagnas vid de svenska järnvägarna ännu några andra
biljettslag, såsom biljetter för resgodsöfvervikt,
för befordran af lefvande djur, åkdon, båtar
och lik, för tillträde till plattformen på vissa
stationer samt för rätt att till fots tillryggalägga
en större eller mindre sträcka af järnvägslinjen
(s. k. gångbiljetter). Hvad järnvägsbiljetters
yttre beträffar, äro de antingen af papp
(pappbiljetter, efter den engelske uppfinnaren
kallade Edmondsonska biljetter), af kartong eller
vanligt papper och till färgen i regel för resa i I
klass gula, i II klass gröna och i III klass bruna.
Biljett, som berättigar till resa med snäll- eller
persontåg, är påtryckt ett rödt streck i densammas
längdriktning. Den genom ett snedt, svart streck
å vissa biljetter betecknade delen är afsedd att
frånskiljas, då biljetten säljes såsom barnbiljett.
Af konduktörerna å tåget viseras biljetterna och göras
(med undantag dock för månadsbiljetter och stående
fribiljetter) genom klipp med biljettången odugliga
till förnyadt användande samt insamlas för att
sedermera insändas till vederbörande kontrollkontor.
A. d’A.

Biljettera, hand., förse handelsvaror med små
lappar, där j hemliga tecken finnes angifvet pris m. m.

Biljettör, biljettförsäljare.

Bill (af lat. bulla, mlat. äfven billa, sigill,
sigillbehängd skrift), en i laga form uppsatt
skrift (handling). Inom engelska och amerikanska
parlaments- och rättsväsendet har detta ord en
vidsträckt användning. Särskildt märkas 1)
Bill in parliament, ett i skrift affattadt lagförslag,
som framlägges i ettdera af det engelska parlamentets
båda "hus" och hvilket, sedan det antagits i dem
båda och fått kunglig bekräftelse, blir lag
(act of parliament). En bill kallas public, om
därmed afses stiftandet af en lag, som intresserar
samhället i dess helhet; i så fall framlägges den
vanligen af ministären och motsvarar det svenska
"proposition". Private bills äro sådana, som medföra
ingrepp i den enskildes rättssfär, såsom tillåtelse
till expropriationer till att bygga järnvägar, till
skilsmässa i äktenskapet o. s. v., och kunna väckas
af hvilken ledamot som helst af hvardera huset;
de motsvara mera det svenska "motion". En bill
undergår vanligen tre s. k. "läsningar". Den första
möter sällan några invändningar; vid den andra komma
hufvudpunkterna under behandling, hvarpå billen
antingen genast förkastas eller remitteras till en
"kommitté". Denna är vanligen intet utskott, utan
består af hela huset (huset "förvandlar sig till
kommitté"), talmannens (speaker) plats intages
af en särskildt utsedd chairman (ordförande), och
diskussionen, som nu rör sig kring billens detaljer,
är mera otvungen, i det att ledamöterna få begära
ordet, så ofta de vilja. När diskussionen är slut,
upplöses "kommittén", talmannen sätter sig åter i sin
stol, och chairman föredrager nu billen, som vore
huset okunnigt om diskussionens utgång. Huset kan,
om det så vill, flera gånger remittera billen till
utskott eller allmän kommitté. Ett särskildt utskott
tillsättes ofta, om saken är af särskild teknisk
natur, men dess betänkande behandlas dock alltid i
en kommitté af hela huset före tredje läsningen. Har
en bill genomgått tredje läsningen, antages den i
de flesta fall utan opposition, hvarefter den
öfversändes till det andra huset för att undergå en
likadan behandling. Biller, som gått igenom bägge
husen, få alltid sanktion af regenten. – 2) Bill
of rights
, egentl, sammanfattningen af de fri- och
rättigheter, på hvilka ett folk yrkar, är namnet
företrädesvis på den urkund, som uppsattes af den
utomordentliga riksförsamling (the convention), som
hölls under engelska revolutionen 1688–89. Urkunden
innehåller en förklaring öfver anledningarna till
revolutionen och Jakob II:s upphörande med regeringen;
den uppräknar i 13 artiklar de fri- och rättigheter,
på hvilka den kullkastade styrelsen våldfört sig
och på hvilka det engelska folket gjorde anspråk,
samt framhåller i synnerhet konungens oförmåga att
upphäfva eller gifva dispens från lagarna; vidare
är den en successions-ordning för det till tronen
kallade oraniska huset (Vilhelm III och Maria),
och slutligen stadgar den lydelsen af vissa eder. –
I Amerika inledas de särskilda staternas grundlagar
mestadels med en "bill of rights". J. Th. W. (H. A–n.)

Bill, landtbr., den flata, skärande spetsen på en
plog (se d. o.) samt den utplattade spetsen å tunga
harfvars pinnar.

Billardiera, bot. Se Pittosporaceæ.

Billaud-Varenne [bijå-varä’nn], Jean

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 15:58:50 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free