- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
387-388

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biljardera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nicolas</sp>, fransk revolutionsman, f. 1756 i La Rochelle,
blef vid unga år munk och lärare vid oratorianernas
skola i Juilly. Han utträdde 1785 ur oratorianernas
munkorden och begaf sig till Paris, där han egnade
sig åt advokatyrket. Vid revolutionens utbrott
utgaf han några häftiga partiskrifter och slöt
sig till jakobinerna. Såsom medlem af den nya
kommunalstyrelsen för Paris var han en bland dem,
som anordnade september-morden 1792. Strax därefter
valdes han af staden Paris till ledamot af konventet,
där han blef en af jakobinska partiets ledare. I
konventet yrkade han, att konungen skulle afrättas
inom tjugufyra timmar, samt bidrog väsentligen
till girondisternas störtande och införandet af
skräckregeringen. På hans förslag blefvo hertigen af
Orleans, drottningen och en mängd andra offer förda
inför revolutionstribunalet. Han valdes 6 september
1793 till medlem af välfärdsutskottet. Såsom sådan
utöfvade han en feberaktig verksamhet, bekämpade
energiskt hébertisterna och dantonisterna samt bidrog
kraftigt till Robespierres störtande. Kort efter den
sistnämndes afrättning måste emellertid B. utträda
ur välfärdsutskottet (augusti 1794). Senare ställdes
han till rätta inför konventet och dömdes 1 april
1795 till deportation till Guyana. Där fick han
stanna till 1816, då han begaf sig till New York;
men illa mottagen där, slog han sig ned på Haiti,
hvarest han dog 1819. Han har i flere smärre skrifter
försvarat sina jakobinska grundsatser, som han
förblef orubbligt trogen ända till slutet af sitt lif.
E. W.

Billault [bijå], Auguste Adolphe Marie, fransk
statsman, f. 1805, d. 1863, var en i Nantes
mycket anlitad advokat, då han 1837 invaldes i
deputeradekammaren. Där slöt han sig i början till
Thiers, i hvars ministär han 1840 inträdde såsom
understatssekreterare. Sedan denna ministär några
månader därefter blifvit störtad, blef B. advokat
i Paris och uppträdde sedermera som oppositionsman
i deputeradekammaren. Efter revolutionen 1848 slöt
han sig i nationalförsamlingen till de moderate
demokraterna, men röstade likväl för orleanska husets
förvisning och emot tvåkammarsystemet. Genom
sin lutning åt vänstern kom han i ogunst hos
de maktegande, men utnämndes efter statskuppen 2
dec. 1851 till president i lagstiftande kåren och blef
såsom sådan ett af hufvudverktygen för kejsardömets
befästande. 1854 blef han senator, och 1854–60 var
han med ett kort af brott inrikesminister. 1860
blef han minister utan portfölj och försvarade som
sådan med stor skicklighet inom lagstiftande kåren
kejsar Napoleons politik. 1863 blef han statsminister
(ministre d’état). Han efterlämnade några litterära
arbeten, hvilka utgåfvos efter hans död.

<Billberg, Johan, biskop. Se Bilberg.

Billberg. 1. Gustaf Johan B.,
ämbetsman, naturhistoriker, f. 1772, aflade
1790 juridisk examen i Lund, utnämndes 1798 till
landskamrerare i Visby
och begaf sig 1808 till Stockholm, där han 1812
blef kammarrättsråd, från hvilken befattning han
tog afsked 1837. Död 1844. En stor del af sin tid
använde B. till naturvetenskapliga forskningar,
men hann dock ej öfver dilettantens ståndpunkt. Han
inlade emellertid stor förtjänst genom utgifvandet
af några delar af det dyrbara planschverket Svensk
botanik (bd 7–9: 1–3, 1812–22), som han inköpt
af Palmstruchs arfvingar och hvars fortsättning
ombesörjdes af Vetenskapsakademien. Han utgaf
därjämte bl. a. Ekonomisk botanik (1815–16; endast
två häften utkommo) och Svensk zoologie (1806–
09, sluth. 1825). B. var äfven stiftare af det
"Linnéska samfundet’’ i Stockholm, hvilket likväl,
emedan dess upphofsman var föga uppburen af de
egentlige vetenskapsmännen, upplöstes efter några
års tillvaro. Han var medlem af flera lärda sällskap,
bl. a. af Vet. akad. (från 1817). (T. K.)

2. Johan Peter af B., den föregåendes broder,
ämbetsman, f. 1776, blef student i Lund 1788,
anställdes i krigskollegium 1794 samt blef 1808
kammarråd och öfverkrigskommissarie. Såsom
svensk general-intendent 1813 och 1814, under
kriget i Tyskland, tillskyndade han staten en stor
vinst, i det han förmådde de allierade att
med omkr. 2,250,000 kr. nedsätta sina anspråk på
ersättning för de rekvisitioner, som svenskarna
gjort under kriget. Därför erhöll han af rikets
ständer 15,000 kr. i belöning. B. blef 1817
vice president och 1836 president i kammarrätten;
1826 erhöll han adlig värdighet. Från sina
ämbeten tog han afsked 1841 och bodde därefter på
Hinderstorp i Västergötland, där han afled 1850. B.
var en i högsta grad duglig och nitisk ämbetsman.
Han var anhängare af Swedenborgs lära, och hans hem
var länge en samlingsplats för denna läras bekännare.
Hans Lefnadsminnen utgåfvos 1903 af hans son
advokat-fiskal B. (se B. 3).

3. Ture Arvid B., den föregåendes son,
ämbetsman, f. i Stockholm 5 aug. 1815. blef juris
utriusque kandidat i Uppsala 1839, tjänstgjorde i
två år såsom biträde hos den berömde rättslärde
häradshöfding J. G. Richert och egnade sig därefter
åt rättegångsverken i Stockholm, förnämligast Svea
hofrätt, där han 1845 befordrades till fiskal
och 1850–80 innehade tjänst såsom advokatfiskal.
B. antogs 1862 till sekreterare och ombudsman
hos serafimerordensgillet och tjänstgjorde från 1877
flera år i (sundhetskollegium och) medicinalstyrelsen
såsom sekreterare i hospitalsärenden. 1875–83 var
B. utsedd till justitieombudsmannens efterträdare.
Han var 1868–82 ledamot af direktionen för
civilstatens pensionsinrättning och fyllde
1880–97 motsvarande uppdrag vid allmänna änke-
och pupillkassan. På grund af sin duglighet och
sitt personliga anseende har B. vidare beklädts
med flera kommunala förtroendevärf och utsetts af
regeringen till ledamot ai åtskilliga kommittéer.

Billbergia Thunb., bot., växtsläkte af
fam. Bromeliaceæ. De flesta arterna härstamma
från Brasilien och äro ananas-lika växter med i
ax sittande blommor, hvilkas skärmblad ofta äro
präktigt färgade. Flera bland dem odlas ofta i
växthus eller boningsrum, t. ex. B. pyramidalis
Lindl., B. nutans Wendl. och B. zebrina Lindl.,
med strimmiga blad. – Släktet är uppkalladt
efter den svenske botanisten G. J. Billberg.
Ldt. (G. L–m.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free