- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
551-552

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bereddes husegarna i städerna – en genomgripande
förändring, som bröt ståndsprincipen och röjde väg
för det nya representationssättet. Med ett sådant
mål som representationens ombildning för ögonen och
linigt berörd af styrelsens fasthållande vid sitt system,
kom han att sluta sig till oppositionen, hvilken inom
borgarståndet, när han inträdde där, räknade T.
Petré och L. Billström bland sina mest framstående
medlemmar. Snart steg B. fram i de styrande
männens led, och vid de sista ståndsriksdagarna hade
hans ord mycket ofta en afgörande betydelse. – Vid
kyrkomötet föreslog han flera åtgärder i syfte
att skilja staten och kyrkan samt att upphäfva
skolans beroende af kyrkan, genom religionsundervisningens
fullständiga öfverflyttande från skolan till
prästerskapet. Han dog i Göteborg 23 juli 1885.

3. Adolf Leopold B., den föregåendes broder,
publicist, f. 13 okt. 1816 i Göteborg, blef
1832 student i Uppsala och egnade sig därefter åt
studiet af landtbruksfrågor. 1846 ingick han som
medarbetare i "Post- och inrikes tidningar", och
1856–65 var han denna tidnings utgifvare, i hvilken
egenskap han ådagalade mycken publicistisk takt.
B. afled, sinnessjuk, genom drunkning i Ätran, nära
Sexdräga, 23 juni 1893.

4. Ernst Daniel B., den förstnämndes son,
skald, f. 25 sept. 1838 i Göteborg. Redan vid unga
år visade han fallenhet för författarskap och egnade
sig, sedan han 1858 blifvit student i Uppsala, med
växande framgång däråt. Han var 1860 en bland
stiftarna af det vittra ynglingasamfundet "N. S."
(Namnlösa sällskapet), i hvars båda kalendrar han
skref under signaturen "Daniel". 1861 vann han
Svenska akademiens heders-accessit för Naturbilder,
en samling dikter. Han prästvigdes 1866 och blef
1868 komminister i Kristine församling i Göteborg,
där han afled 28 sept. s. å. B. framträder i sina
sånger som en varm, om än ej synnerligen djup,
lyriker. Efter hans död utgåfvos: Femton predikningar
och tvenne skriftetal
(1868) samt Valda
dikter
, med inledning af C. D. af Wirsén (1869,
4:e uppl. 1893).

Björck, Gustaf Oskar, målare, f. 15 jan.
1860 i Stockholm, blef elev i konstakademiens
principskola 1873, målade för Perséus från 1876, genomgick
antik- och modellskolan vid akademien 1877–82,
målade prisämnena Loke fängslas af asarne
(1880), Gustaf Vasa inför kung Hans (1881) och
Den förlorade sonens återkomst (1882, belönad med
kungliga medaljen). 1883 utställde han ett porträtt
af sin fader
och två genrebilder, Skål och
Skepparhistorier, erhöll s. å. akademiskt resestipendium och
vistades vintern 1883–84 i Paris. Målningen
Nödskott höres inköptes 1884 af danska staten (Köpenhamns
konstmuseum). Vintern 1884–85 vistades B.
i München, målade några porträtt, bl. a. ett i
helfigur af sin hustru, begaf sig våren 1885 till Venezia,
där Grönsakstorg och Skomakare m. fl. folklifsbilder
målades, och på hösten till Rom. Där målade han
den stora modelltaflan Susanna (Göteborgs museum)
och Romerska smeder (galleriet i Washington, en
skiss till samma tafla finns i Göteborgs museum).
1887 målades i Venezia Veneziansk saluhall
(nationalmuseum), Lördagsmässa i Markuskyrkan m. fl.
Efter en sommarvistelse på Skagen, där han förut
tillbragt två somrar, 1882 och 1884, bosatte sig B.
1888 i Stockholm. Han har sedan hufvudsakligast
målat porträtt. Bland dessa må nämnas flera af
konung Oscar (bland dem ett i knästycke på
Skokloster, ett i helfigur på Drottningholm, ett med krona
och mantel, på Stockholms slott, ett i tyske kejsarens
ego), prins Eugen vid staffliet (nationalmuseum,
1895), kronprins Gustaf (Stockholms slott, 1900),
Konstnärens hustru (helfigur, 1891, Göteborgs
museum), friherre Nordenfalk (konstakademien, 1892),
fabrikör Åkerlund (1893), professor Agardh (s. å.),
fru Charlotte Clason, fru Olga von Heidenstam (1900,
Köpenhamns konstmuseum), Verner von Heidenstam,
framställd stående på sin veranda med utsikt öfver
insjö och stränder (s. å., Göteborgs museum), fru
Dagmar Möller (1903), Själfporträtt (s. å., för
Ludvigsbergs galleri). Bland hans öfriga målningar äro
Middagsfodring i ladugården (1890, nationalmuseum),
Ladugårdsinteriör (1893, eges af prins
Luitpold af Bajern), några landskap (ett par i
prins Eugens ego), ett par genrebilder och af dekorativa
målningar Venus och amoriner, plafond på
Trollenäs, 1893, tio målningar – nymfer, satyrer,
bacchuståg
– i operakällarens matsal, 1895, och
Vadstena slott (1904, på beställning af prins Eugen
för högre realläroverket i Stockholm, en kartong i
färg var utställd 1903 i Köpenhamn).

B. har vunnit flera utmärkelser vid utställningar
i utlandet. Han var svensk kommissarie vid
utställningen i München 1892 och kommissarie för
konstafdelningen vid utställningen i Stockholm 1897. Vid
konstakademien i Stockholm blef han ledamot och
extra lärare 1889 och professor 1898.

Hans tidigt vunna skicklighet i de konstnärliga
förfaringssätten åtföljdes ej genast af full själfständighet
i sättet att se och i ämnesvalet. Hans
tidigaste porträtt voro tydligen målade under intryck af
G. v. Rosen, och i hans bilder från Skagen spårar
man inflytandet af danska konstnärer, speciellt af
Kröyer. Denna senare påverkan i förening med B:s
anlag och lynne ledde honom emellertid snart till
det realistiska genre- och porträttmåleri, åt hvilket
han företrädesvis egnat sina krafter, och på dessa
områden vann han, genom träget naturstudium, efter
hand full själfständighet. Han älskar varma,
mustiga, mättade färger, som han ofta drifver upp
till starka effekter, men som han äfven tyglar till
lugn harmoni. Han målar bredt, men seriöst; med
grundlighet och energi genomför han sina
målningar från den en gång fattade synpunkten. Han
har i många karakteristiska bilder skildrat den
svenska medelklassen i våra dagar. I flera af hans
senare porträtt har ett rent måleriskt problem
blifvit löst med stor skicklighet och med koloristisk
känsla.
K. W–n. (G–g N.)

Björck Svensson, Sven, skald och grosshandlare,
f. 1777 i Stockholm, d. 1815, utbildade sig
till vältalare under Lehnbergs omedelbara ledning.
1802 vann han Svenska akademiens mindre pris i
vältalighet. Sedermera egnade han sig åt diktkonsten
med en sådan flit och ihärdighet, att "han fyllde
flera af den tidens dagblad med verser". En del
af dessa finnes intagen i den af honom utgifna
"Polymnia eller samling af skaldestycken af åtskilliga
författare" (1807).
-rn.

Björgvin, den fornnorska benämningen på staden
Bergen.

Björk, Betula. 1. Bot. Växtsläkte hörande till
fam. Betulaceæ, skildt från sin enda samsläkting,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free