- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
569-570

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björkman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gottlands län till ledamot af riksdagens iörsta kammare,
som insatt honom i lagutskottet (1900–02),
i de särskilda utskotten för försvars- och
läroverksfrågornas behandling (1901 och 1904)
samt i ett par tillfälliga utskott (1896 och
1903). B. var ledamot af 1900 års kommitté för
härordningsförslagets uppgörande samt ordförande i
kommittéerna för omorganisation af regementsmusiken
(1902), af frivilliga skytteväsendet (s. å.) och
af arméns reservbefäl m. m. (1904). 1901–03 var han
ordförande i centralstyrelsen för Sveriges frivilliga
skytteföreningar och utsågs sistn. år till ordförande
i öfverstyrelsen för desamma.

B. har utgifvit en rad, delvis mycket förtjänstfulla
arbeten af krigsvetenskapligt, historiskt eller
vittert innehåll: Redogörelse för tyska rikets
arméorganisation
(1871), Värneplikt och krigsbildning
(1872; belönad med Krigsvet. akad:s silfvermedalj),
Bilder ur Sveriges krigshistoria (1876), romanerna
En framtidssaga (s. å.), Carl Svenske (s. å.;
illustr. uppl. 1900), Elsa (1879) och Prokuratorn
(1886, under pseudonymen Dr W. Lemnius,
behandlande Göran Persson; illustr. uppl. under titeln
Junker Sven, 1899), teaterstycket Hertigen (1879), de
historiska skildringarna Finska kriget 1808 och 1809
(1882; 2:a uppl. 1883), Sveriges krig i Tyskland 1805–
1807
(1882), Kriget mot Danmark 1675–1679 (1885),
Karl XII (1888), Karl X Gustaf (1889), Gustaf II
Adolf
(1890) och Kriget i Norge 1814 efter samtidas
vittnesbörd framstäldt
(1893) samt "kulturhistoriska
utkast och berättelser" under titeln Fordomdags (I,
1895, II, 1896). Sedan 1879 utgifver han den för
läsning bland arméns manskap afsedda publikationen
"Svenske soldaten". – B. blef 1881 ledamot af
Krigsvetenskapsakademien. 1889 tilldelade Svenska
akademien honom Karl Johans pris.

Björling. 1. Karl Olof B., biskop, f. 16
sept. 1804 i Västerås. Efter erhållen undervisning
vid Gäfle trivialskola och gymnasium tog han
1822 studentexamen i Uppsala, där han 1830 blef
filos. doktor och 1833 teol. kand. Sistnämnda år
gymnasieadjunkt i Gäfle, tog han 1839 teologie
licentiatexamen, blef 1840 präst och utnämndes
s. å. till lektor i historia vid Gäfle läroverk,
där han i tre år (1843–46) var rektor. 1844 blef han
teol. doktor. 1846 blef han kyrkoherde i Arboga,
1847 kontraktsprost, 1852 domprost i Västerås
och 1866 biskop i Västerås stift, i hvilken
egenskap han höll prästmötena 1871 och 1878. –
Åren 1850–65 var han fullmäktig i prästeståndet och
hade under de flesta af dessa riksdagar plats i lag-
och ekonomie-utskotten. 1852 blef han ledamot af
handboks- och katekeskommittén. Kyrkomötena 1868,
1873 och 1878 bevistade han såsom själfskrifven
ledamot. Död i Västerås 20 jan. 1884.

I kyrkliga och politiska frågor var
B. konservativ. Främsta rummet bland hans tryckta
skrifter intager Den kristliga dogmatiken enligt
lutherska kyrkans bekännelseskrifter
, l (1866),
II. 1. (1809), II. 2. (1872), II. 3. (1875),
ett strängt konfessionellt arbete, som vittnar
om mycken beläsenhet och tillika om en viss
själfständighet. Närmast i betydenhet komma
Förslag till omarbetning af nu gällande katekes,
förordadt af prästeståndet riksdagen 1850
(1851)
och Lindblomska katekesförklaringen i förkortad form
(1871, 2:a uppl. 1876). För öfrigt har B. utgifvit
synodaluppsatser, såsom Den praktiska teologiens
begrepp
(1856), Om den nuvarande predikande
lekmannaverksamheten
(1873), predikningar m. m.
J. P.

2. Emanuel Gabriel B., skolman, matematiker,
f. 2 dec. 1808 i Västerås, blef student i Uppsala 1826
och filos. magister 1830. Året därpå blef han lärare
vid Hillska skolan å Barnängen, där han kvarstannade
till 1840, ehuru han 1836 blifvit utnämnd till docent
i mekanik vid Uppsala universitet. Under sin femåriga
lärartid vid universitetet utvecklade i han en liflig
vetenskaplig verksamhet. 1845 utnämndes han till
lektor i matematik vid Västerås gymnasium. Där verkade
han i 27 år som lärare, under en längre tid därjämte
äfven som rektor, och ansågs med skäl såsom en af vårt lands
mest framstående pedagoger. Död i Västerås 3
nov. 1872. B. började sin författarverksamhet med
en Geometri (1831, 2:a uppl. 1833), utgörande
tillägg till och förändringar uti Euklides’
bekanta geometriska verk. 1840 utgaf han Allmän
proportionslära med tillämpning på geometrien in
plano
(2:a uppl. 1845). Äfven hans sista matematiska
uppsats, Om de reguliera polyedrarna (i "Matematisk
tidskrift" 1870), rörde sig inom geometrien. På
aritmetikens område utgaf han elementarafhandlingar
om aritmetiska bråk (1832, 2:a uppl. 1837) och 1850
Förändringar och tillägg vid v. Zweigbergks lärobok i
räknekonsten
(3 :e uppl. 1861). Men det är egentligen
genom sin Algebra (1832, 9:e uppl. 1872–75), som
B. verkat reformerande. Denna läroboks förtjänster
ligga däri, att Björling i den införde de af den
franske matematikern Cauchy i "Cours d’analyse"
(1823) antagna beteckningarna och definitionerna
samt i öfrigt sökte iakttaga matematisk stränghet. I
hela Europa var B. lång tid en af de få, som inom
elementaralgebran tillämpade och utvecklade Cauchys
åsikter. Hans i Vetenskapsakademiens handlingar
intagna 5 afhandlingar (1845–47 o. 1852) om betydelsen
af tecknen xy, log x, sin x m. fl. äro en sådan
tillämpning af Cauchys idéer, hvilken af denne
gillades i hans berömda "Exercices d’analyse". B:s
afhandling Om de algebraiska qvantiteterna och rätta
sättet för deras framställning
(i ett skolprogram
1858) äfvensom afhandlingen Om principalpotenser
och principallogaritmer
(i öfversigt af Vet. akad:s
förhandl. 1852) stå i nära sammanhang med nyssnämnda
afhandlingar. Inom ekvationsteorien finnas tre
afhandlingar af B. (om rötterna till tredje och
fjärde gradens ekvationer samt ett sätt att genom
rotutdragningar upplösa vissa arter af ekvationer af
hvilken grad som helst, 1850 och 1852). I läran om
serier skref han, utom den elementära i algebran, 8
afhandlingar, intagna i Uppsala vetenskapssocietets
"acta" samt i Vet. akad:s handl. äfvensom i
Grunerts "Archiv" (1846–56). Likaledes finnas inom
differential- och integral-räkningen (inklusive
differentialekvationer och elliptiska funktioner)
flera af honom utgifna afhandlingar (1842

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free