- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
577-578

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han endast lokaliserat och gjort ändringar i de
originalpjäser, som han lånade. Han inlade i dem
gärna en löslig och känslofull moral i Kotzebues
anda. En utomordentlig uppståndelse åstadkom på sin
tid B:s bearbetade pjäs Den förförde ynglingen (1792),
hvars innehåll t. o. m. dryftades från predikstolarna.

Björn, Nils Andreas, norsk präst, författare,
f. 1807, var 1835–40 kapellan på Moss, men flyttade
sedan till Kristiania, där han uppehöll sig i tio
år. Under denna tid verkade han med stor ifver för
upprättande af barnasyler samt räddningsanstalter
och nykterhetsföreningar. Därjämte utvecklade
han en omfattande verksamhet som författare; han
utgaf åtskilliga tidskrifter, såsom "Asyltidende"
(1842–43) och "Börnevennen" (1843–50), af
hvilka i synnerhet den senare vann betydlig
utbredning. 1850 anställdes han som sognepräst i
Lexviken vid Trondhjem och 1863 i Nordre Aurdal i
Valders. Han var i sitt andra gifte förenad med
Henrik Wergelands änka. B. afled 14 aug. 1887.
Y. N.

Björna, socken i Västernorrlands län, Själevads
tingslag. 93,969 har. 2,808 inv. (1903). B. utgör
ett regalt pastorat i Härnösands stift. Ångermanlands
nordvästra kontrakt.

Björnbak, Lars, dansk skolman och politiker,
f. 1824 i Vendsyssel, d. 1878, blef 1844 skollärare
i närheten af Hjörring och 1855 i Viby vid Aarhus,
där han tillika 1857 grundlade en icke-grundtvigiansk
folkhögskola med hufvudvikten lagd på att ge positiva
kunskaper och icke bara folklig upplysning. Redan
1854 hade han i en flygskrift, Frem, bonde-and, frem,
betonat nödvändigheten af kunskaper för bondeståndet,
ty "kunskap är makt". 1862 var han medstiftare af den
"jydske folkeforening" i Tschernings anda, och 1866
grundlade han "Aarhus amtstidende", som han ledde
i afgjordt radikal riktning med framhållande af den
materiella utvecklingen och med stark motvilja mot all
"krigsgalenskap" och allt nationalhat. Han slöt sig
1872 till och med till "internationalen". B. var också
upphofsman till vänsterns församlingsbyggnad i Aarhus
(den första i Danmark). E. Ebg.

Björnberg, Karl, friherre, militär, politiker, f. 29
nov. 1696 i Gästrikland, blef fänrik 1713 och löjtnant
1718 samt deltog i sistnämnda års norska fälttåg och
Fredrikshalds belägring. Den dåliga befordringsturen
under den följande fredstiden hade låtit B. stanna
vid löjtnantsgraden, när vid 1738–39 års riksdag
utsikt öppnades honom att genom politiska meriter
påskynda sin karriär. Han uppträdde nu som en af de
krigslystne hattarnas ifrigaste och hänsynslösaste
förkämpar, och när dessa fått till stånd kriget mot
Ryssland, nådde B. ock sin kaptensgrad. I likhet med
flera af sina militäre partivänner älskade B. dock
mera politiken än stridsfältet och uppträdde på ett
trotsigt och öfvermodigt sätt mot öfverbefälhafvaren,
hvars verksamhet mer än en gång korsades genom hans
intriger. Vid 1746–47 års riksdag framträder han
åter som exponent för hattarnas hätska partiyra,
genom yrkandet, att blotta angifvelsen för förrädiska
stämplingar skulle vara tillräcklig för att föranleda
en persons häktning. Det segrande partiet belönade
ock hans nit med utnämning 1747 till öfverstelöjtnant
vid garnisonsregementet i
Göteborg och kort därefter till öfverste. Efter Adolf
Fredriks tronbestigning var B. en af de hattar, som
närmade sig hofvet och vunnos för dess planer å ökad
konungamakt. Han blef ock vid Adolf Fredriks kröning
1751 upphöjd i friherrligt stånd. 1759 utnämnd till
generalmajor och 1765 till generallöjtnant, blef
han sistnämnda år äfven kommendant å Sveaborg. Då
B., såsom numera lika ifrig mössa som förut hatt,
icke ansågs kunna påräknas för Gustaf III:s
revolutionsplaner, arresterades han kort före
1772 års statshvälfning, efter hvars lyckliga
genomförande han entledigades från sin post. Död
i Stockholm 17 okt. 1775. Den friherrliga ätten
B. utslocknade 1790 med sonen, majoren Karl B.
V. M.

Björnbär l. Björnhallon, trädg. I synnerhet på senare
år odlas i trädgårdarna under detta namn flera
arter af släktet Rubus (se d. o.) dels för bärens
skull, dels äfven såsom prydnadsbuskar på grund
af den rika blomningen och det vackra, på hösten
ofta grant färgade bladverket. Stundom inflyttas
en eller annan art af de i Sverige vildväxande
björnbären i trädgårdarna för detta ändamål,
men viktigare äro några utländska arter. Bland
de förnämsta af dessa märkas den flikbladiga
björnbärsbusken (Rubus laciniatus),
Ontario-björnbär (R. occidentalis), <sp>armeniska
björnbär<sp> (R. armeniacus) samt flera kulturformer
af den amerikanska R. villosus. Medan endast de två
förstnämnda äro mera härdiga i Svealand, kunna äfven
de senare med fördel odlas på gynnsamma platser
i södra Sverige. Bären äro värdefulla, då de dels
gifva ett smakligt sylt, dels bättre än några andra
i Sverige odlade bär lämpa sig för vinberedning.
C. G. D.

illustration placeholder
Björneborgs vapen.

Björneborg (fi. Pori), en af Finlands äldsta städer,
belägen i Satakunda, 12 km. uppför Kumo älf. 15,886
inv. (1903). Sjöfart och handel utgöra de förnämsta
näringskällorna. Den egentliga hamnen, Räfsö, ligger
25 km. ifrån staden. Antalet af stadens fartyg med
öfver 19 reg.-ton dräktighet uppgick 1901 till 54,
hvaraf 42 segelfartyg om tillsammans 2,446
reg.-ton samt 12 ångfartyg, hvilka tillsammans hade
2,909 reg.-ton dräktighet. 1901 inklarerades
487 fartyg om sammanlagdt 199,237 reg.-ton, hvaraf
37 segelfartyg om 5,315 reg.-ton och 41 ångfartyg om
16,039 reg.-ton ankommo med last samt 112 segelfartyg
om 25,776 reg.-ton och 85 ångfartyg om 64,161 reg.-ton
ankommo i barlast direkt från utrikes ort. Utklarerade
blefvo 515 fartyg om sammanlagdt 200,689 reg.-ton,
hvaraf med direkt destination till utländsk ort
afgingo: med last 179 segelfartyg om 37,845 reg.-ton
och 189 ångfartyg om 117,355 reg.-ton samt i barlast
7 segelfartyg om 264 reg.-ton och 9 ångfartyg om
2,174 reg.-ton. För åren 1892–1901 steg uppbörden i
tullkammaren i medeltal till 878,600 mark. 1902 funnos
i staden en asfaltfabrik, ett bomullsmanufakturverk
(aktiekap. 2,000,000 mark;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free