Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björnstjerna. 4. Oskar Magnus Fredrik B., statsman - Björnstorp, gods i Göddelöfs socken af Torna härad, Malmöhus län - Björnström. 1. Fredrik Johan B., läkare - Björnström. 2. Johan Herman B., teolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
A. Posse såsom statsminister afböjde han. På andra
områden utvecklade B. dock en ganska omfattande
offentlig verksamhet. Han var 1881–99 ordförande
i riddarhusdirektionen och 1888–98 i direktionen
för veterinärinstitutet samt förordnades 1884 till
ordf. i serafimerlasarettets direktion, en post, som
han ännu bekläder. Därjämte var han 1874–1901 en af
Stockholms stads representanter i första kammaren och
valdes af denna till ledamot af bevillningsutskottet
1882–87 (A-riksdagen), särskilda utskott 1883,
1890 och 189], statsutskottet 1894–95 och "hemliga"
utskottet i mars 1895. Vid riksdagen väckte han
åtskilliga motioner, såsom ang. nya byggnader för
riksdagen och banken (1883), om afskrifning af
en del af rustnings- och roteringsbesvären samt
bildande af en rekryteringskassa och om aflösning
af grundskatterna (s. å.), om skrifvelse ang. vissa
grunder för en blifvande ålderdomsförsäkring (1890)
samt de på en uppseendeväckande motivering, hvari
framhölls faran af den romersk-katolska propagandans
verksamhet i Sverige, stödda motionerna (1891 och
1892) om sådan ändring i lagstiftningen ang. främmande
trosbekännare och deras religionsöfning, att vid
äktenskap emellan makar af olika trossamfund från
själasörjarens sida något slags tvång ej måtte
utöfvas i fråga om den lära, i hvilken barnen skulle
uppfostras. På 1890-talet deltog B. lifligt i debatten
endast i den unionella frågan, där han, stödd på
ett långt diplomatiskt lifs erfarenheter, afstyrkte
alla sådana medgifvanden för de norska anspråken,
som kunde leda till ett försvagande af de förenade
rikenas gemensamhet i förhållande till utlandet. B. är
ledamot af Krigsvetenskapsakademien (sedan 1851) samt
hedersledamot af Vitt. hist. o. ant. akademien (1876)
och Landtbruksakademien (1878; led. 1872). Vid den
5:e internationella fångvårdskongressen (i Stockholm
1878) fungerade han som president. – B:s yngre
broder Roger Magnus Eugen Knut B., f. 10 febr. 1827
i Stockholm, var 1873–88 öfverste och sekundchef för
Svea lifgarde och 1888–94 generalbefälhafvare i femte
(från 1 jan. 1889 kalladt sjätte) militärdistriktet.
J. Th. W.
Björnstorp, gods i Göddelöfs socken af Torna härad,
Malmöhus län. Den ståtliga manbyggnaden är belägen
på sluttningen af Romeleklint. Med underlydande
i Veberöds och Bonderups socknar omfattar
egendomen 25 41/48 mtl, taxerade till 1,189,500
kr. (1903). Äldste kände egaren till B. var Mikael
Pederson Göding, som 1568 fick förläningsbref på
"kronans torp Björnstrup" och för sitt välförhållande
i kriget mot Sverige, där han utmärkt sig som djärf
partigängare, 1571 upphöjdes i adligt stånd. I
senare hälften af 1600-talet tillhörde B., liksom
Svenstorp, fru Mätta Krabbe, genom hvars dotter
gårdarna kommo till danska etatsrådet Johan Monrad,
hvilken nämnes som egare år 1700. Men snart satte sig
grefvinnan Kristina Piper, som egde stora fordringar
i monradska boet, i besittning af B. och fick
1725 behålla det för intecknad skuld. Hon började
omskapa B. till en verklig herrgård och uppförde
hufvudbyggnaden. Hennes dotter Hedvig Maria Sture
sålde B. 1754 till frih. Fr. G. Gyllenkrook på
Svenstorp, hvilken genom gifte med en dotterdotter
till grefvinnan Piper äfven erhållit Hesselbyholms
fideikommiss i Södermanland. 1779 öfverflyttades dess
fideikommissnatur på B., som från den tiden i likhet
med Svenstorp varit i gyllenkrookska ättens
ego. Efter frih. Fr. G. Gyllenkrooks död tillföll
B., enligt högsta domstolens utslag 1895, hans
kusins son frih. Axel Ture Gustaf Gyllenkrook (i
st. f. hans dotter Eva Kristina, gift med kommendören
frih. Edv. Barnekow), hvaremot Svenstorp tillföll den
sistnämndes farbroder, frih. Ture Gyllenkrook. Efter
den sistnämndes död öfvergick äfven Svenstorp som
fideikommiss till den föregående.
Björnström. 1. Fredrik Johan B., läkare, f. 28
april 1833 i Stockholm, blef student i Uppsala 1851,
företog 1852 och 1856 i botaniskt syfte resor till
svenska lappmarkerna samt aflade teoretisk teologisk
examen 1856. Han förvärfvade filosofisk doktorsgrad
1857 och egnade sig därefter åt läkarstudier, blef
med. kandidat 1859 och med. licentiat 1862 samt
1864 med. doktor. Utnämnd till adjunkt i kirurgi
och obstetrik vid Uppsala universitet 1863, erhöll
B. 1865 transport till adjunkturen i teoretisk
och praktisk medicin därstädes. Han utöfvade i
universitetsstaden en betydande praktik och var
1868–78 tillika intendent vid Sätra hälsobrunn,
hvarest han införde flera nya kurmetoder. 1878
utnämndes B. till medicinalråd samt 1884 till
öfverläkare vid Stockholms hospital för sinnessjuka
å Konradsberg och till e. o. professor i psykiatri
vid Karolinska institutet, efter att under tvenne
år hafva såsom tillförordnad förestått dessa
två befattningar. Han afled på Konradsberg 23
sept. 1889. – Såsom hospitalsöfverläkare intog B. en
framstående plats. Så drog han bl. a. försorg om att
å Konradsberg inrättades (1883) ett boktryckeri,
det första vid svenskt hospital anlagda. Hans
människovänliga och förbindliga väsende gjorde
honom omtyckt i vida kretsar. Bland alstren af
hans penna må nämnas Studier i elektroterapi (i
Uppsala univ:s årsskrift, 1863), en mängd bidrag
till Uppsala läkareförenings förhandlingar och
till "Hygiea", De psychiatriska systemerna (1877),
Respirations- och cirkulationsorganernas auskultation
(1878), Sinnessjukdomar och abnorma sinnestillstånd,
betraktade hufvudsakligen från rättsmedicinsk synpunkt
(1883) och en stor mängd uppsatser i medicin för
"Nordisk familjebok" åren 1881–89.
2. Johan Herman B., den föregåendes broder, teolog,
f. 23 sept. 1839 i Stockholm, blef student i Uppsala
1857, filos. kandidat 1860, filos. doktor 1863 och
teol. kandidat 1866, hvarefter docentur erbjöds
honom i alla de teologiska ämnena. Sedan han 1867
utgifvit och försvarat en med teologiska fakultetens
högsta betyg vitsordad afhandling, utnämndes han
s. å. till docent i kyrkohistoria. Han tjänstgjorde
1868–75 såsom ledamot i den teologiskpraktiska
examenskommissionen, var 1870–71 teologiska
fakultetens notarie samt uppehöll vårterminen 1875
professuren i exegetik. Tillika bestridde B. under
denna tid flera prästerliga befattningar; bl. a. var
han regementspastor vid Upplands regemente 1870–75 och
samtidigt vicepastor vid domkyrkan. 1873 utnämndes
han till e. o. kungl. hofpredikant och 1875 till
kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 1880
öfvertog B. domprostbefattningen i Västerås,
hvartill han redan 1878 blifvit utnämnd. Han uppfördes
1884 i första rummet på biskopsförslaget i Västerås
stift. B. bevistade kyrkomötena 1883, 1888 och 1893
såsom ombud för Västerås stift. Vid jubelfesten i
Uppsala 1877 utnämndes han till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
