- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
631-632

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bladställning, bot. Det sätt på hvilket bladen äro anordnade på stammen - Bladsuckulenter, bot., xerofytiska växter med köttiga blad - Bladsåg. Se Sågning - Bladtapp, maskinb. Se Axeltapp - Bladtenn. Se Bladmetall - Bladtornar, bot. Se Blad - Bladvass, bot. och landtbr. Se Vass - Bladveck, bot., den öfre vinkeln mellan blad och stam - Bladväxter, trädg., prydnadsväxter som odlas för sina dekorativa blads skull - Bladzeolit, miner. Se Stilbit - Bladåker, socken i Stockholms län. Närdinghundra härad - Bladärr, bot. På stammen mer eller mindre tydliga ärr - Blaenavon, stad i engelska grefsk. Monmouth - Blaeu, Bläu l. Blauw (lat. Cæsius), holländsk boktryckarfamilj - Blaeu. 1. Willem Janszoon B., astronom - Blaeu. 2. Joan B., juris doktor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket stora modifikationer, gäller för dorsiventralt
byggda växtdelar, d. v. s. sådana, som ega en
utpräglad öfver- och undersida, t. ex. ormbunkarnas
krypande stammar, vissa blomställningar
(Borraginaceæ).

Orsaken till spiralställningen har under
olika tider uppfattats på väsentligen olika
sätt. Bladställningsläran grundlades 1834 af
K. F. Schimper och utvecklades i sina detaljer
närmare af Al. von Braun och bröderna Bravais under
1830-talet. Den matematiskt uttryckbara, oväntade
lagbundenheten i bladens ställning på stammen trodde
man vara en naturlag; man ansåg i öfverensstämmelse
med tidens idealistiska naturbetraktelse, att
stammens tillväxt öfver hufvud försiggick efter en
spirallinje och att "spiraltendensen" i naturen var
ett uttryck för eviga idéer. Denna åskådning, som
i sin konsekvens förnekade möjligheten att finna de
naturliga orsakerna till växternas yttre gestalt, stod
i bestämdaste motsats till den af Darwin framkallade
utvecklingshistoriska riktningen. Äfven i förevarande
fall kom man också snart nog de yttre orsakerna på
spåren. Först genom Hofmeister (1868), men främst
genom Schwendener (1874 och 1878, i "Mechanische
theorie der blattstellungen") visades det nämligen,
att bladställningen är en följd af tryckförhållandena
mellan de unga bladanlagen
, och att man efter
behag kan förändra bladspiralen genom ett med konst
anbragt tryck. Detta gäller för alla radiärt byggda,
upprätta skott. Att bladställningen dock icke alltid
låter sig förklaras ur tryckförhållandena visa nyare
undersökningar och äfven de dorsiventrala skotten;
här tillkommer emellertid tyngdkraftens inflytande
m. fl. orsaker, hvilka ännu ej äro fullt kända.
V. W. G. A. (G. O. R.)

Bladsuckulenter (af lat. succus, saft),
bot., xerofytiska växter med köttiga
blad. Kallas äfven kylofyller.
G- L-m.

Bladsåg. Se Sågning.

Bladtapp, maskinb. Se Axeltapp.

Bladtenn. Se Bladmetall.

Bladtornar, bot. Se Blad

Bladvass, bot. och landtbr. Se Vass.

Bladveck, bot., den öfre vinkeln mellan ett blad och
den stam, från hvilken det utgår. Hos fanerogamerna
bildas i örtbladens bladveck regelmässigt
de knoppar, som utveckla sig till grenar. Hos
Gymnospermeæ (barrträden m. fl.) bildas sådana
knoppar endast i vissa bladveck. Hos dikotyledonerna
och monokotyledonerna däremot anlägges en knopp i
hvarje bladveck, ehuru visserligen ej alla dessa
knoppar komma till utveckling. Jfr Förgrening
V. W.*

Bladväxter, trädg., prydnadsväxter, som
hufvudsakligen odlas för sina dekorativa blads
skull. Sådana kultiveras såväl i växthus och
boningsrum, t. ex. palmer, ormbunkar, Philodendron,
Aspidistra, Musa
och en del begonior, som på
kalljord, t. ex. majs, hampa, Canna-, Solanum- och
Ricinus
-arter. Grupper i det fria, planterade med
dylika växter, användas ofta i trädgårdsanläggningar
och betecknas såsom bladgrupper.
C. G. D.

Bladzeolit, miner. Se Stilbit.

Bladåker, socken i Stockholms län. Närdinghundra
härad. 10,166 har. 881 inv. (1903). Annex till Ekeby,
Uppsala stift, Olands och Frösåkers kontrakt.

Bladärr, bot. När de trädartade växterna fälla sina
blad, efterlämna de på stammen mer eller mindre
tydliga ärr (b), med märken efter afslitna
kärlknippen (k), t. ex. hos
yngre grenar af hästkastanje.
G. O. R.

Blaenavon [blenéYvn], stad i engelska
grefsk. Monmouth. 10,869 inv. (1901). Medelpunkt i
ett kol- och järndistrikt.

Blaeu [blöj], Bläu l. Blauw (lat. Cæsius), holländsk
boktryckarfamilj, hvars medlemmar voro lärda män. –
1. Willem Janszoon B., f. 1571 i Alkmaar, d. 1638,
var en dugande astronom, personlig lärjunge till
Tyge Brahe. B. förfärdigade från 1602 jord- och
himmelsglober, som voro för sin tid öfverlägsna;
han graverade och utgaf en mängd omsorgsfullt
utarbetade kartor, verkställde en gradmätning och
förbättrade 1620 boktryckarpressen, så att digeln
kunde hastigt aflägsnas från formen. Han utnämndes
1633 till statskartograf. Bland hans verk må nämnas:
Tweevoudigh onderwijs van de hemelsche en aerdsche
globen
(1620; 3:e-uppl. 1669), Groote zeespiegel
(1624; 3:e uppl. 1655) och Novus atlas (1634–62). Jfr
Baudet, "Leven en werken van W. J. B." (1871–72).

2. Joan B., den föregåendes son, blef juris
doktor, fortsatte faderns affär och utgaf Atlas
major
(1662; en väsentligt tillökad upplaga af
faderns stora kartverk) samt praktfulla topografiska
kopparsticksverk med stadsvyer (under titeln Theatrum
o. s. v.) öfver Belgien (2 bd, 1649), Italien (2 bd,
1662) m. m. Svenske konungen Gustaf Adolf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free