- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
837-838

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bobaken, zool. Se Murmeldjursläktet - Bobbinet - Bobbio - Bobbor, zool. Se Kackerlackor - Bobeck, Regina Sofia - Bober - Boberfeld [båberfelt], O. von. Se Opitz - Boberg, härad. Se Bobergshärad - Boberg, Karl Gustaf - Boberg. 1. Gustaf Ferdinand B. 2. Anna Katarina B

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bobaken, zool. Se <sp>Murmeldjursläktet<sp>.

Bobbinet (eng. bobbinet, af bobbin, spole)
l. Engelsk tyll, en tunn genombruten väfnad, som i
mycket invecklade maskiner framställes af tvinnadt
bomullsgarn. Namnet härleder sig från den mängd små
spolar, som af sinnrika mekanismer föras omkring
hvarandra för att sammanknyppla trådarna till släta
eller fasonerade slöjor, gardiner, spetsar m. m.

Bobbinetväf.

G. A. W.

Bobbio, kretshufvudstad i italienska
prov. Pavia, vid den lilla floden B:s utlopp i
Trebbia. 4,876 inv. (1901). Biskopssäte med en gammal
katedral. Nära B. låg fordom ett kloster, hvars rika
manuskriptsamling nu införlifvats med det ambrosianska
biblioteket i Milano och det vatikanska i Kom.

Bobbor, zool. Se Kackerlackor.

Bobeck, Regina Sofia, född Kylberg, målarinna,
f. 5 april 1843 i Skaraborgs län, gift 1887 med
kyrkoherden K. J. Bobeck. Hon studerade i Stockholm
för P. D. Holm och i Paris för Bonnat, Gérôme
m. fl. samt vistades i Rom 1880–83. Är företrädesvis
akvarellist och målar mest landskap: Parkinteriör
(nationalmuseum), Värmlandsvyer (i kronprinsens ego),
norska landskapsmotiv m. m. 1884 blef hon agré af
konstakademien.

Bober [bå-], biflod fr. v. till Oder, rinner upp
på Riesengebirge, ej långt från Landshut, upptager
Zacken, Queis och Sprotte samt faller ut vid Krossen,
efter ett lopp af 255 km. Har ofta förhärjande
öfversvämningar.

Boberfeld [båberfelt], 0. von. Se Opitz.

Boberg, härad. Se Bobergs härad.

Boberg, Karl Gustaf, politiker, f. 8 maj 1714,
blef efter studier i Uppsala 1736 e. o. tjänsteman
i kammarkollegium, där han 1739 befordrades till
ord. kanslist, och utnämndes 1742 till borgmästare
i Öregrund. Såsom ledamot af borgarståndet vid
riksdagarna 1742–62 visade han sig i början
såsom en af hattarnas ifrigaste anhängare och
mest oförsynte ledare, men blef sedermera "sitt
stånds ifrigaste rojalist". Han blef 1742 ledamot
i den rikets ständers kommission, som skulle
rannsaka om den olyckliga krigföringen, och
uppträdde därvid med mycken skärpa emot general
Buddenbrock. Vid 1746–47 års riksdag valdes han
till medlem af sekreta utskottet och insattes af
detta i "sekretissimum" (åtta riksdagsmän, som
fingo sig uppdragen beredningen af de ömtåligaste
utrikesangelägenheterna). Vid samma riksdag var det
han, som framställde de första anklagelserna mot
den bekante Springer, och sedermera yrkade han åt
den med anledning däraf tillsatta kommissionen en
befogenhet att ingripa mot angifna personer på ett
mot allt processuellt förfarande stridande sätt,
som närmade sig terrorism. En partibelöning var
hans förflyttning till borgmästarsysslan i Ystad,
1747. Äfven vid 1751–52 års riksdag var B. ledamot
af sekreta utskottet, som gaf honom en plats i sin
viktiga afdelning "mindre sekreta deputationen". 1751
fick han löfte om adelskap. Vid 1755–56 års riksdag
yttrade han sig emot tillsättandet af den sedermera
genom sin framfart mot konungaparet bekanta ständernas
kommission under den öfverraskande förklaringen att
"riksens ständers kommissioner alltid
förefallit honom ganska eftertänkliga". Såväl vid detta
riksmöte som 1760–62 uppträdde han kraftigt emot
adelns företräden framför de ofrälse stånden i vissa
fall. Han erkändes först vid denna tid såsom adelsman,
under namnet von Palmcrona, men introduktion
beviljades honom ej på riddarhuset. 1762 blef han
genom ackord lagman i Stockholms och Uppsala län
och 1771 genom byte med S. Westerman (Liljencrants)
hofrättsråd. Död på Älby, Ytter-Selö socken, 31
jan. 1771. J.Th.W.

Boberg. 1. Gustaf Ferdinand B., arkitekt, f. 11 april
1860 i Falun, genomgick, efter förberedande studier
vid Tekniska högskolan i Stockholm, konstakademiens
arkitekturskola 1882–84 och erhöll vid afgåendet den
kungliga medaljen. Därefter följde 1885–86 den |
första studieresan, till Italien och Frankrike,
hvilken sedan följdes af flera andra (England,
Frankrike, Spanien 1888, Tyskland, Frankrike
1889, Italien 1892, Nord-Amerika 1893 och 1904
o. s. v.). Redan 1890 framträdde B. med ett
betydande arbete i Gäfle brandstation, därpå följde
1892 Stockholms elektricitetsverk, hvars fyndigt
komponerade portal väckt mycken uppmärksamhet,
1893 Stockholms gasverks byggnader vid Värtan, 1896
Skagerhults kyrka, 1897 Stockholms vattenlednings
vattentorn
vid Mosebacke, Munktells verkstäder i
Eskilstuna. Jämte Wickman och Ringström utarbetade
han de mycket debatterade, fyndiga och originella
ritningarna till ett nytt riksdagshus på Riddarholmen
och till riksbanksbyggnad på Helgeandsholmen. (Se
därom "Förslag till riksdagshus å Riddar-holmen
och riksbankshus å Helgeandsholmen", ritningar
och text, 1895.) Till den stora utställningen
i Stockholm 1897 utförde han tillsamman med
Fr. Lilljekvist industrihallen och ensam den smakfulla
konsthallen, vidare Kopparbergs bergslags byggnad,
maskinhallen, skogsutställningens byggnad
och flera
småpaviljonger. Sedan har han gjort ritning till
Sveriges paviljong på världsutställningen i Paris
1900, har i Stockholm uppfört Carlbergska huset
i fonden af Vasagatan, nybyggnaden vid Rosenbad
(fullbordad 1903) och nya posthuset (färdigt 1904),
har ock gifvit ritning till posthuset i Malmö, som nu
är under byggnad, har byggt om Parkudden på Djurgården
åt prins Karl, har under de senaste åren gjort ritning
till prins Eugens nybyggnad på Valdemarsudde, till sin
egen villa på Djurgården och till svenska, huset
världsutställningen i S:t Louis 1904. 1897 blef han
ledamot af konstakademien. – Kanske mera prononceradt
än någon annan af våra arkitekter är B. representant
för de moderna sträfvandena. Hans sökande efter nya
former har blifvit skäligen olika bedömdt, men hvad
ingen förnekar, är att hans insats i vår arkitektur
varit och är af stor betydelse. Antingen han upptager
gamla historiska stilar och använder dem för moderna
behof eller skapar nya, så är hans behandling fri
från sjablon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free