- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
839-840

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boberg. 1. Gustaf Ferdinand B. 2. Anna Katarina B - Bobergs härad - Bobin - Bobisation, mus. Se Solmisation - Boborykin. Petr Dmitrijevitj - Bobrikov (Bobrikoff), Nikolaj Ivanovitj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

personlig och alltid intresseväckande. I sina tidigare
arbeten, t. ex. Stockholms elektricitetsverk eller
Gäfle brandstation, betonade han starkt byggnadernas
och deras olika delars ändamål och sambandet
mellan deras yttre och inre. I sina nyare byggen
synes han hufvudsakligen söka stora samlade massor,
kraftfulla och verksamma silhuetter. Detaljer, såsom
ornament eller kapitäler, kunna vara både fyndiga
och smakfulla, festliga i sin fantasistyrka och i
sin lekande omväxling – om de också ej alltid se
ut att kunna tåla vid vårt vinterklimat. Posthuset
i Stockholm, som är B:s mest omfattande alster
hittills, är ock hans och ett af den moderna
svenska arkitekturens mest karaktärsfulla och
personliga verk. Konsekvent genomfördt utan och
innan, innehåller det äfven förträffliga interiörer
(se om denna byggnad det 1904 utgifna minnesbladet
vid dess invigning, del 3). En af B:s kolleger yttrar
i en skildring af posthuset: "Fast konsekvens, säker
målmedvetenhet i val af form och materiel, oförskräckt
vilja att fullfölja en tanke i dess konsekvenser,
att icke stanna halfvägs, dessa äro några af B:s
caracteristica. Friskt ungdomlig i sin skaparglädje,
fri från den farliga arten af själfkritik, modernt
känslig för de matematiska skönhetsvärdena i rörelse,
form och rytm, musikalisk i sina instinkter, är
B. den moderna virtuosen bland nu lefvande nordiska
arkitekter". – B. har äfven gjort ritningar till
möbler, till skåp, pianinon, kakelugnar, vaser,
fat m. m. Han har likaså utfört etsningar, oftast
arkitekturmotiv (domkyrkorna i Uppsala, Ohartrcs,
Toledo m. fl.), men äfven stämningar {snöväder,
ljusskenseffekter).

2. Anna Katarina B., den föregåendes hustru,
dotter af F. V. Scholander, f. 3 dec. 1864,
gift 1888, har gjort sig känd genom målningar i
olja (Midsommar, Stockholmsutställningen 1897,
tolf landskap från Lofoten, utställda 1903) och
akvarell, genom dekorativa målningar i hotell
Rydbergs matsal (1892), i Saltsjöbadens hotell
(1895) m. fl. ställen samt genom ritningar till
kera-miska föremål (Praktvas med påfåglar, 1897),
till gobelänger, kuddar m. m. Hon har ock författat
texten till Stenhammars opera Tirfing och tecknat
dekorationsutkast och kostymer för densamma (1899).
Upk. G–g N.

Bobergs härad, i Östergötlands län, ingår i Aska,
Dals och Bobergs domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Klockrike, Brunneby, Skeppsås, Älfvestad,
Vallerstad, Fornåsa, Lönsås, Ekebyborna, Kristberg,
38,252 har. 8,812 inv. (1903).

Bobin (fr., bobine, eng. bobbin}, spolstomme
eller rulle (vanligen af trä eller papier maché),
som användes i textilindustrien för att därå
spinna eller tvinna garn eller för att upptaga
större garnlängder för varpning m. m. Alltefter
ändamålet tillverkas bobiner af olika storlek
och form, såväl aflångt cylindriska med en
svagt utgående konisk bas som rent rullformiga
med tunna flänsar i båda ändar.
G. A. W.

Bobisation, mus. Se Solmisation.

Boborykin, Petr Dmitrijevitj,
rysk författare, f. 1836 i Nizjnij-Novgorod,
uppträdde från 1861 som författare af medelmåttiga
dramer och har vunnit en viss litterär märklighet,
genom sina tendentiösa och mestadels grofkorniga
prosaberättelser, som dock äro bättre än hans
romaner. Bland
de senare må nämnas Kitajgorod (namn på en stadsdel i
Moskva), en stor roman, som i Zolas maner persiflerar
Moskvas handelsvärld. (A–d J.)

illustration placeholder

<b>Bobrikov</i> (Bobrikoff), Nikolaj Ivanovitj,
rysk ämbetsman, generalguvernör i Finland, f. 27
jan. 1839, var son till en militärläkare och sonson
till en pop. 1858 blef han officer, genomgick ryska
generalstabsakademien, utnämndes 1865 till kapten vid
generalstaben och tjänstgjorde sedermera en längre
tid inom Petersburgs militärdistrikt, slutligen såsom
chefadjoint vid dess stab, under tiden avancerande
till öfverste (1869) och generalmajor (1878). Han blef
1884 generallöjtnant och stabschef vid
gardestrupperna i petersburgska militärdistriktet och 1897
general af infanteriet samt utnämndes 1898 till
generalguvernör i Finland och högste befälhafvare
öfver trupperna i finländska militärdistriktet samt
till kejsarens generaladjutant. Dessförinnan hade B. varit medlem
af ryska riks- och krigskonseljerna.

Strax efter sin ankomst till Hälsingfors,
12 okt. 1898, i hälsningstalet till de finska
myndigheternas representanter, framhöll han såsom
program för sin blifvande verksamhet den innerligaste
sammanslutning emellan "gränslandet" (Finland) och
"centrum". Och utan att någonsin svikta arbetade
han på utförandet af sin uppgift, ehuru han måste
vara med om åtgärder, som stredo mot eller rent
af kullkastade Finlands af kejsarna bekräftade
författning. Raden af dessa åtgärder inleddes
med det beryktade rikslagstiftningsmanifestet
af 15 febr. 1899, som faktiskt upphäfde finska
landtdagens lagstiftningsrätt och utsträckte
själfhärskarmakten äfven till Finland. Tryckfriheten,
redan inskränkt genom en sträng censur, gjordes,
under generalguvernörens personliga deltagande i
pressens öfvervägande, illusorisk genom indragning i
massa af tidningar för alltid eller för viss tid; den
offentliga yttranderätten berodde på B:s tillstånd,
ja t. o. m. det fria ordet vid landtdagarna
hotades, enskildas yttrandefrihet äfventyrades
genom ett alltmer utveckladt spionerisystem,
telegramväxlingen underkastades skärpt censur,
brefhemligheten blef ett tomt ord, förenings-
och församlingsfriheten upphäfdes, B:s för hvarje
gång särskildt meddelade tillstånd fordrades för
sammankomsters hållande, t. o. m. om det gällde
rent vetenskapliga syften. De, som ej befordrade
verkställigheten af de lagstridiga besluten eller
ej efterkommo dem, förföljdes genom afsättning
från tjänst eller på annat sätt. Samtidigt pågick
russificeringsarbetet: ryskan blef förklarad för
ensamt officiellt språk vid senaten, öfverdomstolarna
och guvernörsämbetena, icke rysk-talande aflägsnades
från dessa, och i läroplanen för de allmänna
läroverken upptog undervisningen i ryska största
timtalet bland läroämnena. Tjänstemännens i grundlag
stadgade oafsättlighet upphäfdes på administrativ väg,
och de högsta posterna inom förvaltningen besattes
ined ryssar eller andra "pålitliga". Senaten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free