- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
857-858

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bodel [bådä'll], Johan - Bodelschwingh [bo-]. 1. Ernst von B.-Velmede 2. Karl von B. 3. Friedrich von B. - Boden - Boden. Se Odena - Bodenbach - Boden-Karlsborgs artilleriregemente

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af spetälska och då, afstängd från världen, tillskref
sina vänner afskedsdikter, Li congiés (senast utgifna
i ”Romania”, IX), hvilka varit förebild för flera
likartade dikter, bl. a. af Villon. Betydelsefullast
af B:s arbeten är emellertid dramen Li jeus de
saint Nicolas
, där han skildrar dels ett helgonet
tillskrifvet mirakel, dels, med realistisk framställning,
dåtida folklif. Jämte Rutebeufs och Adam de
la Hales dramer är den det i Frankrike viktigaste
i denna diktart från 1200-talet. B. skref äfven
”chansons” och anges vanligen som författare till
en stor hjältedikt om Karl den stores krig mot
Sachsarna. Jfr O. Rohnström, ”Étude sur Jehan
Bodel” (1900).

Bodelschwingh [bå-]. 1. Ernst von
B.-Velmede
, preussisk politiker, f. 1794, d. 1854,
beklädde med sällspord duglighet flera viktiga
administrativa poster, bl. a. 1834–42 öfverpresidentämbetet
i Rhenprovinsen, och var därefter först
finans- och sedan inrikesminister, men afgick under
marsdagarna 1848. Han invaldes följande året i
andra kammaren och var där 1850–51 ledare för
mellanpartiet, som sökte utan direkt opposition mot
regeringen motverka dess tilltagande böjelse för
reaktionär politik.

2. Karl von B., den föregåendes broder,
preussisk politiker, f. 1800, d. 1873, var 1851–58
under Manteuffel och 1862–66 under Bismarck
preussisk finansminister samt gjorde sig såväl då
som under sin parlamentariska bana i preussiska
landtdagen, nordtyska och tyska riksdagen känd för
starkt utpräglad konservatism.

3. Friedrich von B., den förstnämndes son,
preussisk filantrop, f. 1831, verkade som präst först
i Paris för en nyupprättad församling af tyska
arbetare, sedan i Dellwig i Westfalen 1864–72,
hvarunder han dock såsom fältpräst deltog i 1864,
1866 och 1870–71 års krig. Från 1873 har B.
varit själasörjare vid sjukvårdsanstalten Bethel för
epileptiker (i Bielefeld) och ifrigt arbetat i den under
hans ledning alltmer tillväxande sociala
räddningsverksamhet, som står i förbindelse med denna
anstalt. 1882 grundade han den första tyska
”arbetarkolonien” (Wilhelmsdorf i närheten af Bielefeld) och
har alltjämt med stor ifver och energi arbetat för
bostadsnödens afhjälpande och liknande sociala
syften. Om denna hans verksamhet se Siebold,
”Geschichte und beschreibung der anstalten Bethel,
Sarepta etc.” (3:e uppl. 1898), samt äfven art.
Arbetarkoloni.

Boden (egentligen Bodarna, fäbodarna eller
”sjöbodarna”, då väl sannolikt inlandsbyarna där haft
bodar för strömmingsfiske; däraf i folkspråket Bodan
och slutligen Boden), kyrkby i Öfver-Luleå socken,
Norrbottens län, nära Lule älf, endast 4 km. från
ångbåtsstationen Grubban, dit Lule älf är farbar
med ångare, och vid Norra stambanans och
Luleå–Ofoten-banans (norra mellanriksbanans) skärningspunkt,
på en plats, där flera viktiga vägar sammanstöta.
B. har ett ovanligt vackert läge emellan två
sjöar: Svartbyträsket i s. ö. och Bodträsket i n. v.
Den stora slätt, hvars djupaste delar utfyllas af dessa
sjöar och hvarpå man ser utom B. de närbelägna,
ovanligt folkrika byarna Svartbjörnsbyn och Buddbyn,
flankeras på alla sidor af höga berg. Kyrkan,
Öfver-Luleå kyrka, ligger på en dominerande höjd i denna
vackra natur, men är ej vacker och har till
närmaste omgifning den mindre prydliga samlingen af
”kyrkstugor”, som efter vanligheten i öfre Norrland
bilda ”kyrksta’n”. Prästgården, Räfsnäs, är
härligt belägen vid den majestätiska Bodforsen af
Lule älf invid landsvägen till Grubban. I B., som
snart torde erhålla stadsrättigheter, finnas bl. a.
läkare, apotek, bank- och postkontor, telegraf- och
rikstelefonstation, många handlande, ett ganska
stort andelsmejeri, en präktig fattiggård. Länets
ena folkhögskola finnes där.

Till följd af den på senaste tiden uppkomna
viktiga järnvägsknuten och B:s äfven i öfrigt med
afseende på samfärdseln gynnsamma läge samt andra
omständigheter har samhället kommit i ett nästan
feberaktigt utvecklingstillstånd. Få punkter i Norrland
äro med afseende på läget af så stor strategisk
betydelse som B., och ”Norrlands lås” är ett namn,
som man anser B. förtjäna. Paglaberget in. v.,
Åberget i s. och Mjösjöberget i ö. resa sig i det
lämpligaste inbördes läge till omkr. 100 m. öfver
slätten och anses med de tidsenliga befästningar,
som nu anläggas, kunna skydda både land- och
sjökommunikationerna på milslånga afstånd. Lifligt
öfvertygade om platsens betydelse för fäderneslandets
försvar hafva ock enskilda och ”Svenska
kvinnoföreningen” lämnat medel till inköp af all för
befästningarna erforderlig mark och skänkt den till
staten.
S–s.

Bodens fästning. Redan 1824 föreslog
öfversten, sedermera statsrådet G. A. Peyron, att man
skulle ”préparera Luleå positionen till ett kraftigt, ja
kanske oöfvervinnerligt försvar”, hvarjämte vid Avan
eller ännu hellre vid Säfvast, strax s. om B., ett
fältverk eller en vidlyftig broskans borde anläggas.
Detta hade emellertid ingen påföljd, och några vidare
yrkanden på en befästning i öfre Norrland hördes ej
af förrän 1887, då chefen för generalstaben betonade
nödvändigheten af en förråds- och spärrfästning vid
B. 1888 års neutralitetskommitté framhöll likaledes
behofvet af att med befästningar trygga B., de
norrländska truppernas gifna operationsbas; endast som
nödfallsåtgärd föreslogos provisoriska befästningar
därstädes. I den 1896 af k. m:t framlagda planen
för ordnande af rikets fasta försvar ingick äfven en
befästning i öfre Norrland, och af 1897 års riksdag
begärdes anslag till en befästning vid B., som med
framdragandet af norra stambanan fått en alltmer
ökad betydelse. Något anslag beviljades emellertid
ej förrän 1900. Redan s. å. utfördes en del förberedande
arbeten vid B., och 1901 påbörjades de egentliga
befästningsarbetena, hvilka sedan fortgått utan
afbrott samt inom några år torde vara afslutade.
Inom B:s fästning pågår äfven byggandet af
kasernetablissemang för de trupper – Norrbottens
regemente, delar af Norrlands och Boden-Karlsborgs
artilleriregementen samt Bodens ingenjörkår –, som
skola förläggas därstädes.
L. W:son M.

Bodena. Se Vodena.

Bodenbach [bå-], stad i Böhmen, nära sachsiska
gränsen, vid Elbe, midt emot Tetschen, 10,782 inv.
(1900). B. är en viktig järnvägsknut samt station
för ångfartygsfarten på Elbe och har en mycket
mångsidig industri. Det är en omtyckt
sommarvistelseort.

Boden-Karlsborgs artilleriregemente, ett för de
båda nämnda fästningarna afsedt artilleriregemente,
uppsattes 1901 ur Karlsborgs artillerikår. Denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free