- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
857-858

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bodel [bådä'll], Johan - Bodelschwingh [bo-]. 1. Ernst von B.-Velmede 2. Karl von B. 3. Friedrich von B. - Boden - Boden. Se Odena - Bodenbach - Boden-Karlsborgs artilleriregemente

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af spetälska och då, afstängd från världen, tillskref
sina vänner afskedsdikter, Li congiés (senast utgifna
i "Romania", IX), hvilka varit förebild för flera
likartade dikter, bl. a. af Villon. Betydelsefullast
af B:s arbeten är emellertid dramen Li jeus de
saint Nicolas
, där han skildrar dels ett helgonet
tillskrifvet mirakel, dels, med realistisk
framställning, dåtida folklif. Jämte Rutebeufs
och Adam de la Hales dramer är den det i Frankrike
viktigaste i denna diktart från 1200-talet. B. skref
äfven "chansons" och anges vanligen som författare
till en stor hjältedikt om Karl den stores krig mot
Sachsarna. Jfr O. Rohnström, "Étude sur Jehan Bodel"
(1900).

Bodelschwingh [bå-]. 1. Ernst von B.-Velmede,
preussisk politiker, f. 1794, d. 1854, beklädde med
sällspord duglighet flera viktiga administrativa
poster, bl. a. 1834–42 öfverpresidentämbetet i
Rhenprovinsen, och var därefter först finans- och
sedan inrikesminister, men afgick under marsdagarna
1848. Han invaldes följande året i andra kammaren och
var där 1850–51 ledare för mellanpartiet, som sökte
utan direkt opposition mot regeringen motverka dess
tilltagande böjelse för reaktionär politik.

2. Karl von B., den föregåendes broder,
preussisk politiker, f. 1800, d. 1873, var 1851–58
under Manteuffel och 1862–66 under Bismarck
preussisk finansminister samt gjorde sig
såväl då som under sin parlamentariska bana i
preussiska landtdagen, nordtyska och tyska riksdagen
känd för starkt utpräglad konservatism.

3. Friedrich von B., den förstnämndes son,
preussisk filantrop, f. 1831, verkade som präst
först i Paris för en nyupprättad församling
af tyska arbetare, sedan i Dellwig i Westfalen
1864–72, hvarunder han dock såsom fältpräst deltog
i 1864, 1S66 och 1870–71 års krig. Från 1873 har
B. varit själasörjare vid sjukvårdsanstalten Bethel
för epileptiker (i Bielefeld) och ifrigt arbetat i
den under hans ledning alltmer tillväxande sociala
räddnings-verksamhet, som står i förbindelse med
denna anstalt. 1S82 grundade han den första
tyska "arbetar-kolonien" (Wilhelmsdorf i närheten
af Bielefeld) och har alltjämt med stor ifver och
energi arbetat för bostadsnödens afhjälpande
och liknande sociala syften. Om denna
hans verksamhet se Siebold, "Geschichte und
beschreibung der anstalten Bethel, Sarepta etc."
(3:e uppl. 1898), samt äfven art. Arbetarkoloni.

Boden (egentligen Bodarna, fäbodarna eller
"sjöbodarna", då väl sannolikt inlandsbyarna där
haft bodar för strömmingsfiske; däraf i folkspråket
Bodan och slutligen Boden), kyrkby i Öfver-Luleå
socken, Norrbottens län, nära Lule älf, endast 4
km. från ångbåtsstationen Grubban, dit Lule älf
är farbar ined ångare, och vid Norra stambanans
och Luleå–Ofoten-banans (norra mellanriksbanans)
skärningspunkt, på en plats, där flera viktiga vägar
sammanstöta. B. har ett ovanligt vackert läge emellan
två sjöar: Svartbyträsket i s. ö. och Bodträsket
i n. v. Den stora slätt, hvars djupaste delar
utfyllas af dessa sjöar och hvarpå man ser utom B. de
närbelägna, ovanligt folkrika byarna Svartbjörnsbyn
och Buddbyn, flankeras på alla sidor af höga berg.
Kyrkan, Öfver-Luleå kyrka, ligger på en dominerande
höjd i denna vackra natur, men är ej vacker och har
till närmaste omgifning den mindre prydliga samlingen af
"kyrkstugor", som efter vanligheten i öfre Norrland
bilda "kyrksta’n. Prästgården, Räfsnäs, är härligt
belägen vid den majestätiska Bodforsen af Lule älf
invid landsvägen till Grubban. I B., som snart torde
erhålla stadsrättigheter, finnas bl. a. läkare,
apotek, bank- och postkontor, telegraf-och
rikstelefonstation, många handlande, ett ganska
stort andelsmejeri, en präktig fattiggård. Länets
ena folkhögskola finnes där.

Till följd af den på senaste tiden uppkomna viktiga
järnvägsknuten och B:s äfven i öfrigt med afseende på
samfärdseln gynnsamma läge samt andra omständigheter
har samhället kommit i ett nästan feberaktigt
utvecklingstillstånd. Få punkter i Norrland äro med
afseende på läget af så stor strategisk betydelse
som B., och "Norrlands lås" är ett namn, som man
anser B. förtjäna. Paglaberget in. v., Åberget i
s. och Mjösjöberget i ö. resa sig i det lämpligaste
inbördes läge till omkr. 100 m. öfver slätten och
anses med de tidsenliga befästningar, som nu anläggas,
kunna skydda både land- och sjökommunikationerna
på milslånga afstånd. Lifligt öfvertygade om
platsens betydelse för fäderneslandets försvar
hafva ock enskilda och "Svenska kvinnoföreningen"
lämnat medel till inköp af all för befästningarna
erforderlig mark och skänkt den tili staten.
S–s.

Bodens fästning. Redan 1824 föreslog öfversten,
sedermera statsrådet G. A. Peyron, att man skulle
"préparera Luleå positionen till ett kraftigt,
ja kanske oöfvervinnerligt försvar", hvarjämte vid
Avan eller ännu hellre vid Säfvast, strax s. om B.,
ett fältverk eller en vidlyftig broskans borde
anläggas. Detta hade emellertid ingen påföljd,
och några vidare yrkanden på en befästning i öfre
Norrland hördes ej af förrän 1887, då chefen för
generalstaben betonade nödvändigheten af en förråds-
och spärrfästning vid B. 1888 års neutralitetskommitté
framhöll likaledes behofvet af att med befästningar
trygga B., de norrländska truppernas gifna
operationsbas; endast som nödfallsåtgärd föreslogos
provisoriska befästningar därstädes. I den 1896 af
k. m:t framlagda planen för ordnande af rikets fasta
försvar ingick äfven en befästning i öfre Norrland,
och af 1897 års riksdag begärdes anslag till en
befästning vid B., som med framdragandet af norra
stambanan fått en alltmer ökad betydelse. Något
anslag beviljades emellertid ej förrän 1900. Redan
s. å. utfördes en del förberedande arbeten vid B.,
och 1901 påbörjades de egentliga befästningsarbetena,
hvilka sedan fortgått utan af brott samt inom några år
torde vara afslutade. Inom B:s fästning pågår äfven
byggandet af kasernetablissemang för de trupper
– Norrbottens regemente, delar af Norrlands och
Boden-Karlsborgs artilleriregementen samt Bodens
ingenjörkår –, som skola förläggas därstädes.
L. W:son M.

Bodena. Se Vodena.

Bodenbach [bå-], stad i Böhmen, nära sachsiska
gränsen, vid Elbe, midt emot Tetschen, 10,782
inv. (1900). B. är en viktig järnvägsknut samt
station för ångfartygsfarten på Elbe och har
en mycket mångsidig industri. Det är en omtyckt
sommarvistelseort.

Boden-Karlsborgs artilleriregemente, ett för de
båda nämnda fästningarna afsedt artilleriregemente,
i uppsattes 1901 ur Karlsborgs artillerikår.
Denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:45:25 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free