- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
893-894

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bofven - Bofvenblindan. Se Blindrå - Bofvenblinde-masten. Se Blindrå - Bofvenblindrån. Se Blindrå - Bog - Bog - Bog - Bogaers [bågars], Andriaan - Bogankare, sjöv. Se Ankare - Bogasköi - Bogatsky, Karl Heinrich von - Bogatyr - Boga ut (ankare). Se Afboga - Bogband, skpsb. Se Band 1 - Bogdanovitj [båg-] 1. Ippolyt Fedorovitj B. 2. Modest Ivanovitj B - Bogdo. Se Bodoola - Bogdo-Kuren - Bogdo lama, tibetansk öfverstpräst. Se Lamaism - Bogdoola - Bogdsja-Adassi - Boge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bofven (holl., ty. oben, eng. above), sjöv. Detta
ord nyttjas i svenska sjöspråket numera endast på
handelsfartyg; i örlogsflottan har det blifvit
utbytt mot ordet öfver. Det betecknar,
i sammansättning med andra ord, allt, som hör
till bofven-bramstången l. öfverbramstången
(öfre delen af undermastens andra förlängning),
bofvenbramrån (den fjärde eller, på fartyg
med dubbla märsrår, den femte rån från däck –
på fartyg, som jämväl hafva dubbla bramrår, den
sjätte) och bofvenbramseglet (det råsegel, som
sitter fast vid bofvenbramrån). Bofven-ledsegel
är detsamma som öfverledsegel och föres på
sidan af ett märssegel. Jfr Segel och Tackling.

R. N.*

Bofvenblindan. Se Blindrå.

Bofvenblinde-masten. Se Blindrå.

Bofvenblinderån. Se Blindrå.

Bog (slav.), gud. Förekommer ofta i sammansättningar,
t. ex. Bogdan (= Teodor).

Bog, zool., hos vissa större däggdjur (hästar,
boskapsdjur m. fl.) bålens åt sidorna utsträckta öfre
del, motsvarande skuldran hos människan.

Bog, skpsb., främre delen af ett fartygs afrundade
sidor, ifrån förstäfven och till midt för den
främsta masten eller där rundningen upphör. Under
1800-talet undergick denna form betydlig förändring;
numera bygges bogen mycket skarpare, synnerligast
på ångfartyg. Fartygets förmåga att "vaka i sjön",
d. v. s. att flyta öfver och dela vågorna, så
att dessa icke öfverspola förskeppet, beror i
hög grad af bogens form. – För att angifva den
ungefärliga riktningen af ett föremål, som synes
inom 45 graders vinkel på endera sidan af fartygets
långskeppsplan, förifrån räknadt, säges föremålet
synas på lä, lofvarts, styrbords eller babords bog;
synes föremålet däremot i ungefärligen 45 graders
vinkel, eller i kranbalkens riktning, säges det
vara kranbalksvis. (Se fig. till art. Bogspröt.)

R. N.*

Bogaers [bågars], Adriaan, holländsk skald, f. 1795
i Haag, var 1830–51 domare vid distriktsrätten
i Rotterdam och dog 1870 i Spaa. En af Tollens’
efterföljare, prisar B. med värme sitt fädernesland.
I sin första offentliggjorda dikt,
Volharding (1832),
uppmuntrade han sina landsmän till uthållighet i
striden mot Belgien. Hans episka dikter
Jochébed (1835) och
De togt van Heemskerk naar Gibraltar (1837,
B:s mest framstående verk, prisbelönt) gjordes
först 1860–61 tillgängliga för allmänheten. Vidare
märkas hans
Balladen en romancen (1846; ny tillökad uppl. 1862) och
Gedichten (1859)
samt hans tidskriftsafhandlingar öfver holländska
språket, samlade under titeln
Taalkundige opstellen (1872).
B:s samlade dikter utgåfvos i 2 bd 1871.
Biogr. af Gleichman (1875).

Bogankare, sjöv. Se Ankare.

Bogasköi l. Boghazköi ("passby"), by i vilajetet
Angora, Mindre Asien, med omkr. 150 boningshus,
vid en till Kizil Irmaks vattenområde hörande
bergsström, är märkligt genom sina redan af Texier
och Hamilton beskrifna, 1858 af H. Barth närmare
undersökta ruiner. Enligt Barth äro de lämningar af
hufvudstaden i det till nordvästra Kappadocien hörande
landskapet Pteria. Bland de i B. funna hittitiska
minnena förtjäna de i klippväggarna inhuggna
reliefframställningarna särskild uppmärksamhet.

Bogatsky, Karl Heinrich von, en af den senare
pietismens mest läste uppbyggelseförfattare och
psalmdiktare, f. 1690 i Jankowe i Nieder-Schlesien,
studerade under Franckes och Freylingshausens
inflytande teologi i Halle, men blef på grund
af vacklande hälsa aldrig präst, utan lefde
som andlig själasörjare hos flera adliga familjer och
1740–46 hos hertig Christian Ernst af Sachsen-Saalfeld
samt tillbragte sina sista år på en af de franckeska
välgörenhetsstiftelserna i Halle, där han dog
1774. Af hans skrifter, som utmärka sig för djup
subjektivistisk innerlighet och en stor fond af
andlig lifserfarenhet, men något snäf lifssyn,
skattas framför andra
Güldene schatzkästlein der kinder Gottes (1718; 64:e uppl. 1900).
Bland svenska öfversättningar märkas
"Skattkammare för Guds barn" (1861–62),
"Den gyllene skattkammaren" (1875 ff.),
"De trognas frihet från lagen" (2:a uppl., 1861),
"De andliga fridstörarne" (4:e uppl. 1881),
"En trogen själs förtroliga umgänge med Gud och vår Frälsare" (3:e uppl. 1889).
B:s andliga sånger utgåfvos under titeln
Übung der gottseligkeit in geistlichen liedern (1749, i urval af Johannes Claassen 1888). Hans egenhändiga lefvernesbeskrifning utgafs 1801 af
G. C. Kapp samt i svensk bearbetning 1861 och 1874.
Jfr Kelly, "C. H. v. Bogatsky, life and work" (1889).

J. Hdr.

Bogatyr [bågatyr], ry. (af pers.-turk. bahader,
tapper), hjälte i den ryska folkepiken. Jfr Ryska litteraturen.

Boga ut (ankare). Se Afboga.

Bogband, skpsb. Se Band 1.

Bogdanovitj [båg-]. 1. Ippolyt Fedorovitj B.,
rysk skald, f. 1743, d. 1802 som president i riksarkivet,
författade bl. a. den komiska hjältedikten
Dusjenka (1775),
en fri och spirituell efterbildning af Lafontaines "Psyche".
På Katarina II:s uppmaning utgaf han en värdefull
"Samling af ryska ordspråk" (1785).
Hans samlade arbeten utkommo i Moskva 1809–10.

(A–d J.)

2. Modest Ivanovitj B., den föregåendes brorson,
rysk krigshistoriker, f. 1805, deltog som
officer i polska fälttåget 1831 och blef 1839
professor vid militärakademien i Petersburg. Död
1882 i Oranienbaum. B. skildrade
Napoleons krig i Ryssland 1812 (3 bd, 2:a uppl. 1861),
kriget 1813 (2 bd. 1863–69),
kriget 1814 och Napoleons fall (2 bd. 1866),
Alexander I:s regering (6 bd, 1869–71) och
Krimkriget (4 bd, 1876).
Han utgaf äfven en
militärencyklopedi (6 bd, 1852–58).

Bogdo. Se Bogdoola.

Bogdo-Kuren, stadsdel i Urga (se d. o.).

Bogdo lama, tibetansk öfverstepräst. Se Lamaism.

Bogdoola, "heligt berg". 1. (Gora Bogdo) Stora B. och
Lilla B., två för kalmuckerna heliga berg i
ryska guvern. Astrahan, 60 km. ö. om Tsjernyi-Jar,
det förra 176 m., det senare 28 m. ö. h. Vid
foten ligger sjön Baskuntsjak (se d. o.). –
2. En bergskedja i östra Tian-sjan, 43 1/2° n. br., 88°–92°
ö. lgd, öster om Urumtsji, med toppar på öfver 4,000 m.
Väster om B. går vägen från Urumtsji till Turfan.

J. F. N.

Bogdsja-Adassi, turkiska namnet på ön Tenedos.

Boge, socken i Gottlands norra härad. 3,714 har.
470 inv. (1903). Annex till Othem, Visby stifts

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free