Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bokhandtverk - Bokhara. Se Buchara - Bokhari. Se Buchari - Bokhvete. Se Bohvete - Bokhålleri. Se Bokföring - Bokkatalog - Bokkeveld - Boklund, Johan Kristofer - Boklus - Boklåda. Se Bokhandel - Bókmentafélag. Se Isländska språket och litteraturen - Bokmärke. Se Ex-libris - Boknfjorden. Se Buknfjorden - Bokning - Bok- och musikhandlarnes pensionsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tryckalster samt modeller och tryckredskap. Se
vidare Bok.
Bokhara. Se Buchara.
Bokhari. Se Buchari.
Bokhvete. Se Bohvete.
Bokhålleri. Se Bokföring.
Bokkatalog, bokförteckning. Se
Bibliografi.
Bokkeveld [-felt], bergskedja i
västra delen af Kaplandet, bildar nordligaste delen
af andra terrassen och skiljes från Cedarbergen i
s. genom floden Doorn. Namnet B. användes äfven
om ett landskap, som ligger betydligt sydligare
och som utgör en del af divisionen Tulbagh.
Det begränsas af Great Karroo i ö. och af
Olifantbergen i v. samt delas i kalla B., på
1,200 m. höjd, hvilket särskildt lämpar sig för
boskapsskötsel, och varma B., s. om det förra,
där jordbruk och vinodling idkas. Hufvudstaden Ceres,
med omkr. 1,600 inv., besökes af bröstsjuka.
Boklund, Johan Kristofer, målare, f. 15 juli 1817 på
Kulla-Gunnarstorp i Skåne, kom vid 15 års ålder till
Lund, där han delade sin tid mellan bokliga studier
och arbete på planscherna till Nilssons fauna (under
ledning af M. Körner), och blef sedan lärjunge vid
konstakademien i Köpenhamn, där J. L. Lund blef hans
lärare. 1837 kom han till Stockholm och blef elev
vid konstakademien. Han lifnärde sig som litograf och
teckningslärare och målade såväl smärre genrebilder ur
det dagliga lifvet (Flicka med blomster. Köksinteriör
m. fl.) som historie- och kostymtaflor från
1600-talet (Gustaf Adolfs afsked från Maria Eleonora,
belönad med akademiens k. medalj). I sällskap
med Höckert begaf han sig 1846 till München och
uppehöll sig där i åtta år. Om somrarna gjorde han
studieresor i Bajern, Tyrolen och norra Italien. Han
egnade sig under denna tid företrädesvis åt den
historiska genren med ämnen från 1600-talet,
men framställde äfven en och annan pittoreskt
arkitektonisk interiör. En 1853 hemsänd tafla, Den
nyfikne trumpetaren, föranledde ett understöd af
offentliga medel, och B. begaf sig till Paris, där
han 1854–55 arbetade på Coutures ateljé. Återkommen
till fäderneslandet i dec. 1855, blef han 1856 till
en början lärare i målning vid akademien, sedan på
ett och samma akademisammanträde vald först till
vice och sedan till ordinarie professor. Under
den tid, som nu följde, blef han jämte Scholander
akademiens uppryckande kraft. Som offentlig och
enskild lärare, bl. a. (1856–72) för konung Karl XV,
och som utöfvande konstnär utvecklade han under de
närmast följande åren en betydande verksamhet. 1861
blef han ledamot i kommittén för ordnande af
nationalmuseets inredning och t. f. kamrerare vid
dåv. kungl. museum, deltog 1866 som kommittéledamot
i ordnandet af den skandinaviska konstutställningen i
Stockholm och blef s. å. intendent för nationalmuseets
konstafdelning. Samtidigt tog han verksam del i
stiftandet af den kvinnliga afdelningen af akademiens
skola. 1867 blef han hofintendent och föreståndare
för Karl XV:s tafvelsamling och s. å., efter
Qvarnströms död, akademiens direktör. Den 1856
stiftade Konstnärsklubben är också hans verk. –
Bland hans målningar må nämnas Rådplägning: Gustaf
II Adolf och tre krigare (1856), Till Karl X Gustaf
framföres en ung krigare, som tillfångatagit en polack
(1859; båda i Lunds universitets samlingar), Gustaf II
Adolf och Axel Oxenstierna i öfverläggning om tyska
kriget (s. å.), vidare Ordonnans från trettioåriga
kriget (1855), Tekla mottager underrättelsen om
Max Piccolominis död (1860), Porträtt af drottning
Lovisa (1861; på Ulriksdal), altartaflan Kristus
i örtagården (s. å.; i Allerums kyrka i Skåne),
Meranerskyttar efter en målskjutning (1861;
nationalmuseum), Klostergård i Tyrolen (1863),
En lärd (s. å.; i Göteborgs museum), Utkik från
förskansningarna (1874) och Marodör förföljer sitt rof
(1875). Från hans senare år äro äfven motiv sådana som
Hönsfamilj och Besök hos ankorna. Nationalmuseum eger
ock ett porträtt af en trädgårdsmästare i München
(1855). Konstakademien eger porträtt af B:s fader
(1857). – B:s arbeten utmärka sig genom pittoresk
hållning, elegant behandlingssätt och ofta lycklig
gruppering. Som lärare sökte han göra dessa egenskaper
gällande samt blef en banbrytare för den realistiskt
koloristiska riktningen. De hopade ämbetsgöromålen
drogo honom från konstutöfningen och undergräfde hans
hälsa. Hans hjälpsamhet mot konstnärskamrater hade
inga gränser, och han var outtröttlig som förmedlare
mellan tafvelsäljande artister och Karl XV, hvars
förtrogne vän han förblef intill dennes död. B. afled
i Stockholm 9 dec. 1880. – Hans dotter Inga Tyra
Carola B., f. 1864, gift med operasångaren J.
Grafström, är föreståndarinna för Nordiska kompaniets
textilafdelning i Stockholm. – Hans son Axel Harald
B., f. 1868, har studerat arkitektur i Tyskland och
är bosatt i Malmö. Han har i samarbete med arkitekt
Lindvall lämnat ritning till stationshus i Trelleborg,
till byggnader i Malmö m. m. Upk.
(G–g N.)
Boklus, Troctes (Atropos) pulsatorius, zool.,
insekt af ordn. Orthoptera (rätvingar) och
underordn. Pseudo-neuroptera. Den saknar vingar, blir
0,2 cm. lång och förekommer på unkna, fuktiga ställen,
bland gamla dammiga böcker samt uti insektsamlingar.
A. Sg.*
Boklåda. Se Bokhandel.
Bokmentafélag. Se Isländska språket och litteraturen.
Bokmärke. Se Ex-libris.
Boknfjorden. Se Buknfjorden.
Bokning, bergsv., större malmstyckens sönderslagning
på det sätt, att de få den för uppsättning på
smältugnen lämpliga storleken. Detta verkställes med
handhammare, bokhammare, stampverk, krossverk eller
stentuggare. Th. N–m.*
Bok- och musikhandlarnes pensionsförening, grundad
4 dec. 1853 af Abr. Hirsch m. fl., har till
uppgift att bereda pensioner åt "förlags- eller
sortiments-, bok- eller musikhandlare" äfvensom
deras biträden. Årsafgiften är 22 kr. 50 öre, som
erlägges i 20 år, hvarefter delegare i föreningen
är berättigad till pension, i den mån medel därtill
finnas. Årliga pensionen är 375 kr. Äfven änka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
