- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1099-1100

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bonde, gammal svensk adlig ätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lyckades B. såsom författare af politiska och
ekonomiska broschyrer samt såsom skildrare af
samtidens politiska historia. Ur detta senare
författarskap, som B. höll mycket hemligt, framgick
den bekanta skriften Sverige under Ulrika Eleonora och
Fredrik I
(tryckt i stympadt skick 1779, fullständigt
först 1821), hvilken länge var den bästa och mest
använda skildringen af denna tids historia, samt
den först nyligen funna förträffliga berättelsen
om Partistriden vid 1738–1739 års riksdag och
dess orsaker
(tr. 1898). – Se K. Trolle-Bonde,
"Anteckningar om Bondesläkten. Riksrådet
grefve Gustaf Bonde", I–IV (1897–99).

L. S.

8. Karl B., den föregåendes son, grefve, riksråd,
f. 11 sept. (g. st.) 1741 på Hesselby i Stockholms
län, var 1754–58 student i Uppsala och antogs
1757 till e. o. tjänsteman i kanslikollegium
samt förordnades 1760 till e. o. kanslijunkare.
Han var kommissionssekreterare 1763–64 vid sachsiska
hofvet och 1764–67 i England. 1770 blef han
öfverkammarherre och hofmarskalk hos prinsessan
Sofia Albertina, 1781 president i Vasa hofrätt,
1782 en af rikets herrar samt 1788 riksråd
och riksmarskalk. Död på Säfstaholm 4 aug.
1791. B. stiftade 1783 Vibyholms fideikommiss.
Efter B:s i Säfstaholms arkiv befintliga dagböcker
och anteckningar utgaf hans sonsons son grefve
Karl Trolle-Bonde i serien "Anteckningar om
Bondesläkten" 1895 "Riksrådet och riksmarskalken
grefve Carl Bonde samt hans närmaste anhöriga" (2
bd, i 150 ex., med 34 porträtt och 4 afbildningar af
Bonde-gods. Rättelser och tillägg finnas i utgifvarens
1899 publicerade skildring af landshöfdingen grefve
Nils Bonde).

9. Karl Göran B., friherre, sjöofficer, son
af kaptenen J. Alexander B., f. 22 juli 1757 på
Fituna, inträdde 1773 i krigstjänst, deltog
1789 i slaget vid Öland samt blef 1792 öfverste och
generaladjutant hos konungen. 1793 tog han afsked
från dessa befattningar. Vid hofvet avancerade
han till öfverstekammarjunkare. 1801 afgick han i
en hemlig beskickning till Frankrike, och 1803
var han sändebud till Ryssland. S. å. upphöjdes
han i friherrligt stånd och adopterades på den
(1712) utdöda friherrliga ättegrenen. 1818 blef
han en af rikets herrar. Död på Nynäs 24 okt.
1840. En samtida gifver honom det vitsordet,
att han med mycken lärdom och djup kunskap i våra
fornhäfder förenade stor skicklighet vid ledningen
af de många enskilda och viktiga underhandlingar,
som anförtroddes honom.

illustration placeholder

10. Gustaf Trolle-B., grefve, mecenat,
son af riksrådet Karl B. (B. 8), f. 28 mars 1773,
blef 1798 kammarherre hos drottningen och avancerade
inom hofvet 1823 till öfverstekammarjunkare. 1826
utnämndes han till en af rikets herrar. Såsom
innehafvare af Trolleholms fideikommiss i Skåne
fick han 1809 k. m:ts tillstånd att kalla sig
Trolle-Bonde och att, jämte sitt eget vapen, nyttja
Trollevapnet. Likaledes fick han tillstånd att flytta
fideikommissrättigheten från sin fädernegård Björnö
till mödernegården Säfstaholm. På denna gård, som hade nedbrunnit
1762, uppförde han 1815 det nuvarande praktfulla
slottet. Varm vän och beundrare af konst och
litteratur, samlade han efter hand där ett utvaldt
bibliotek, utmärkta skulpturer och ett tafvelgalleri,
som är ett af de största i Sverige. Många bland
taflorna äro målade af svenska konstnärer, som
B. understödde och hvilkas arbeten han rikligt
betalade. På äldre dagar blef han blind. Ledamot af
Vetenskapsakademien 1852. Död i Stockholm 3 jan. 1855.

11. Karl Jedvard B., friherre, historisk
samlare, sonson af B. 9, f. 4 mars 1813 på
Eriksberg i Södermanland, tillhörde 1837–43 den
diplomatiska banan, hvilken han lämnade
såsom andre sekreterare i kabinettet, beklädde
ifrån 1838 olika hofcharger, sedan 1875
öfverstekammarherrebefattningen, och utförde
utomordentliga beskickningar 1859 till hofven i
Paris och Bruxelles, för att notificera Oskar I:s
död och Karl XV :s tronbestigning, samt 1876 till
kejsarna af Tyskland och Ryssland, för att notificera
ändedrottning Josefinas död. B. var sedan 1878
hedersledamot af Landtbruksakademien och kallades 1884
till hedersledamot af Vitt. hist. o. ant. akademien,
men undanbad sig utmärkelsen. På sitt ståtliga
fideikommiss Eriksberg samlade han ett utvaldt
bibliotek, porträtt, gravyrer och mynt samt ett
dyrbart arkiv (innehållande bl. a. resterna
af det forna stenbockska arkivet på Torsjö), som
f. n. näst Skoklosters är det största enskilda i
riket. Med förekommande beredvillighet lämnade han
forskare tillträde till detsamma. Död å Eriksberg
24 dec. 1895.

12. Knut Filip B., den föregåendes broder,
friherre, öfverstekammarjunkare, f. 9 mars 1815
på Eriksberg, ingick 1837 på den militära
banan, som han dock lämnade efter fyra års
tjänstgöring. Därefter gjorde han vidsträckta
resor och sysselsatte sig med studier i politik
och statsekonomi. 1846 utnämndes han till
öfverintendent vid k. m:ts hof och 1852 till förste
direktör vid k. m:ts hofkapell och spektakler.
Den senare befattningen innehade han till 1856,
hvilket år han utnämndes till öfverstekammarjunkare.
1863 blef han ordförande i Svenska slöjdföreningen,
och 1870–71 var han ledamot af riksdagens
andra kammare för Södertörns domsaga samt medlem
af konstitutionsutskottet. Död i Stockholm 17
okt. 1871. B. författade: Hambourg et son commerce,
principalement dans ses relations avec la Suède et
la Norvège
(1849), Handelspolitiska betraktelser
(1850), Några ord om Sveriges utrikes handel (1851)
och La Suède et son commerce (1852).

13. Karl Johan Trolle-B., grefve, landthushållare,
skriftställare, brorsons son af B. 10, f. 16 juni
1843 på Kjesäter i Södermanland, student 1862,
tjänade 1863–69 vid lifgardet till häst, hvarefter
han egnade sig åt landthushållning. Han eger
Kjesäter och Hesselby samt innehar, sedan 1886,
Trolleholms fideikommiss. B. var ledamot 1884 af
riksdagens andra kammare för Onsjö härad och af första
kammaren 1885–91 för Kristianstads län och 1897–
1902 för Malmöhus län. Han har utgifvit värdefulla
beskrifningar öfver de gamla Bondegodsen Trolleholm (1892),
som han på ett stilfullt sätt restaurerat, Kjesäter (1893)
och Hesselby (1894), hvarjämte han i Porträttsamlingen
på Vibyholm
(1876) lämnat bidrag till detta Bondegods historia.
1895 började han utgifva Anteckningar om Bondesläkten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free