- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1127-1128

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bonneville [bånnvi'll], Nicolas de - Bonneville de Marsangy [bånnvi'll de marsãJi'], Louis Arnold - Bonneville-sjön - Bonnier [bå'nniär, i Danmark bånnie], n i Sverige naturaliserad släkt af bokförläggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bonneville [bånnvill], Nicolas de, fransk
litteratör, f. 1760, d. 1828, stiftade under den
stora franska revolutionen, jämte Fauchet, sällskapet
"Cercle social" samt utgaf ett par tidningar. Under
skräckregeringen häktades han, men frigafs efter
Robespierres fall. Äfven under Napoleon I:s tid
satt han någon tid i fängelse såsom politiskt
misstänkt. Han var författare till Histoire de
l’Europe moderne
(1789–92) och De l’esprit des
religions
(1791) m. fl. arbeten.

Bonneville de Marsangy [bånnvi’11 do marsäji’],
Louis Arnold, fransk författare, f. 1839 i
Nogent-le-Routrou, har utöfvat en flitig verksamhet
som författare i juridiska och historiska ämnen. Han
är f. n. (1905) direktör för den ansedda parisiska
tidningen "Gazette des tribunaux". Bland hans
arbeten märkas Madame de Beaumarchais, d’après
sa correspondance inédite
(1890), Le chevalier
de Vergennes. Son ambassade à Constantinople

(1894, prisb. af franska akademien), Le comte de
Vergennes. Son ambassade en Suède, 1771–1774
(1898)
och praktverket La légion d’honneur 1802–1900 (1900).

Bonneville-sjön [bånnvi’11-], eng. Lake Bonneville,
geol
., kallas af geologerna en stor, under istiden
befintlig insjö i ökenområdet mellan Sierra Nevada
och Klippbergen i Nord-Amerika, och af hvilken Stora
Saltsjön nu är en högst obetydlig kvarlefva. Under
sitt högsta vattenstånd stod nämligen B. icke mindre
än vid pass 330 m. öfver Saltsjöns nuvarande yta, och
dess forna strand angifves vid sagda höjd af en väl
utbildad strandterrass. De geologiska förhållandena
på platsen ådagalägga, att sjön först stod ganska
lågt, därpå uttorkade till största delen, sedan
åter steg till sin ofvan nämnda största höjd för att
därefter förminskas till sitt nuvarande omfång. De
amerikanske geologerna ställa denna sjö i samband
med istiden, så att dess första höga vattenstånd
skulle hafva inträffat under den första nedisningen,
uttorkningen under en interglacial tid, den andra och
största stigningen under sista nedisningen. Under
istiderna måste nämligen i dessa trakter hafva
härskat lägre temperatur, större nederbörd och
mindre stark afdunstning, hvarigenom bäckenet kunde
fyllas. Flera analoga sjöar funnos samtidigt inom
ökenområdet, af hvilka Lahontansjön (Lake Lahontan)
längre västerut näst efter B. var den största.
A. G. N.

Bonnier [bå;nniär, i Danmark bånnie], en i Sverige
naturaliserad släkt af bokförläggare.

1. Adolf B., f. 3 maj 1806 i Köpenhamn, son till
en där bosatt bokhandlare af fransk-judisk eller
tysk-judisk härkomst, Gerhard B. (d. 1862),
öppnade 1827 en bokhandel i Göteborg, 1829 en
dylik i Stockholm och 1849 (sedan han utnämnts
till universitetsbokhandlare) en filial däraf i
Uppsala under firma Akademiska bokhandeln, hvilken
1867 öfvertogs af C. J. Lundström. Vid sidan däraf
utvecklade B. i Stockholm en förlagsverksamhet,
som omfattade arbeten af flera namnkunniga svenska
skalder och romanförfattare samt dessutom kartverk,
historiska, medicinska, naturvetenskapliga och
allmännyttiga arbeten, läroböcker m. m. Han erhöll
1858 titeln hofbokhandlare. Död 31 mars 1867. Affären
öfvergick till hans änka och efter hennes död (1874)
till sonen Isidor Adolf B., f. 1848, som 1875
sålde bokhandeln till Looström & komp., men fortsatte
förlagsaffären till 1904 (se nedan). Han är ordförande
för den af honom 1882 stiftade understödsföreningen
för svenska bokhandlare och sedan 1887 kassaförvaltare
i Svenska bokförläggarföreningen, hvars organ,
"Svensk bokhandelstidning", han utgifver.

2. Albert B., den föregåendes broder, f. 21
okt. 1820 i Köpenhamn, arbetade i sin broders
affär 1835–65, men öppnade, vid sidan däraf,
redan 1837 egen förlagsaffär ("Förlagsbyrån"),
som han från 1858 fullföljde under eget namn,
och till hvilken han 1856 inköpte hörbergska
boktryckeriet. Död 26 juli 1900 i Stockholm. B.,
som egde en sällspordt stor arbetsförmåga och skarp
urskillning, utvecklade sin affär till en af de
största i Sverige. Hans förlagskatalog omfattade
till slut öfver 4,000 artiklar, bl. a. ett flertal af
Sveriges och Finlands framstående vittra författare
under senare hälften af 1800-talet. I
synnerhet sedan 1880-talets början hafva de yngre
författarna företrädesvis vändt sig till B:s firma.
Vidare förlade B. folkkalendern "Svea" (hvarje
jul alltsedan 1845), "Sveriges handelskalender"
(sedan 1859), Anreps adelskalender (sedan 1854),
flera allmännyttiga skrifter, illustrerade verk,
resebeskrifningar (däribland Stanleys, Hedins
och Nansens), resehandböcker, kartor samt i
öfversättning en mängd utländska romaner, mestadels
i den sedan 1846 utkommande romantidskriften "Nya
(Europeiska) följetongen", äfvensom flera hundra
teaterpjäser och operalibretter. B. utgaf 1845–47
det illustrerada litterära söndagsbladet "Stockholms
Figaro", hvari många goda talanger medverkade.
B. var Svenska bokförläggarföreningens ordförande
1877–87 samt sedan 1875 styrelsemedlem i Bok- och
musikhandlarnas pensionsförening. Han upptog
1886 sonen Karl Otto B., f. 1856, till delegare
i affären, hvilken af denne energiskt fortsatts
och 1904 fått en ansenlig tillökning genom inköp
af firman Adolf Bonniers hela bokförlag.
Karl Otto B. är sedan 1904 ordförande i Svenska
bokförläggarföreningen. – Till minne af Albert B. stiftade hans
arfvingar 1901 en stipendiefond af 150,000 kr. (Albert
Bonniers stipendiefond för svenska författare
), hvaraf
årliga räntan skall "användas till understöd åt på
svenskt språk skrifvande skönlitterära författare af
talang". Dessa utses af en särskildt tillsatt nämnd,
bestående af 6 litterärt meriterade personer (första
gången utsedda af donatorerna) och en representant
för donatorerna. Den senare eger rätt att utse sin
egen efterträdare; i öfrigt kompletterar nämnden
sig själf. Ingen ledamot får kvarstå i nämnden
efter fyllda 55 år. Vid stipendiers utdelande skall
främst tagas hänsyn till det konstnärliga värdet
af en författares produktion, oberoende af dagens
auktoriserade meningar om framställningssätt eller
idéinnehåll.

3. David Felix B., den föregåendes broder, f.
1 juni 1822 i Köpenhamn, d. 1 maj 1881 i
Göteborg, förestod brodern Adolf B:s bokhandel
i Göteborg från 1842, blef dess egare 1848
samt förenade därmed förlag, boktryckeri och från
1859 tidningen "Göteborgs-posten" (se d. o.).
Boktryckeriet har öfvergått till ett aktiebolag,
bokhandeln till N. P. Pehrsson och tidningen till
ett aktiebolag.

4. Eva Fredrika B., konstnärinna, mecenat, dotter
till B. 2, f. 17 nov. 1857 i Stockholm, studerade
för Aug. Malmström samt vid konstakademien (1878–83)
och i Paris (1883–89). Bland de målningar hon
utställt märkas Fristund (1886), <i>Reflex i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 15:58:50 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free