- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1133-1134

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bonsdorff, finsk släkt - Bon sens - Bon soir - Bonstetten, Karl Victor von - Bonstorp - Bontebocken - Bontemps [båtã], Roger Eugène - Bon ton - Bontoux [båto'], Paul Eugène - Bontuku - Bonum - Bonus eventus - Bonvalot [båvalå], Pierre Gabriel - Bonvicino [bånvitjinå], Alessandro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skildring</i> (i Finska Vet. soc:s "Acta" tom XVIII). I
"Bidrag till Åbo stads historia", serie I, utgaf
han Utdrag ur Åbo stads dombok 1623–32 (3 hftn
1885-87), och i samma samling, serie II, meddelade
han Åbo stads historia under sjuttonde seklet, I,
II (1889–1904). I Strödda uppsatser (I, II, 1898
o. 1901) har han samlat resultaten af sina smärre
kulturhistoriska forskningar. B. erhöll 1895 Svenska
litteratursällskapets i Finland pris å 2,000 mk för
historiska arbeten. 1896 blef han ledamot af Samfundet
för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens
historia. M. G. S. E. G. P. F. W.

Bon sens [bl sä’], fr., sundt förnuft.

Bon soir [bå s<wär], fr., god afton.

Bonstetten, Karl Victor von, schweizisk författare,
f. 1745 i staden Bern, blef 1775 medlem af stora rådet
i kantonen Bern. Han följde med intresse de litterära
händelserna och stod i vänskapligt förhållande till en
mängd framstående personligheter. Matthisson, Salis,
Johannes v. Müller, madame Staël, Frederikke Brun,
Öhlenschläger, B. v. Beskow m. fl. hörde under längre
eller kortare tid till hans dagliga umgänge. Då
omstörtningarna i Schweiz 1796 drefvo honom från
hemmet, begaf han sig först till Italien och sedan
till Köpenhamn, där han uppehöll sig flera år. 1802
återvände han till sitt fädernesland och slog sig ned
i Genève, där han dog 1832. Om denne man har blifvit
yttradt, att han förenade en åttioårings lefnadsvishet
med en ynglings liflighet och ett barns oskuld. Bland
hans många arbeten må nämnas: Kleine schriften
(1793–1801), Neue schriften (1799–1801), Recherches
sur la nature et les lois de l’imagination
(1807),
Études de l’homme (1821), L’homme du midi et l’homme
du nord</i> (1824), La Scandinavie et les Alpes (1826)
och Souvenirs, écrits en 1831. Biogr. af Steinlen
(1860) och Morell (1861). Jfr uppsats af B. v. Beskow
i "Rosa. Vittert album" (1854, äfven särtryck).

Bonstorp, socken i Jönköpings län, Mo härad. 10,046
har. 577 inv. (1903). Annex till Tofteryd, Växjö
stift, Östbo kontrakt.

Bontebocken, zool., art af släktet Alcelaphus. Se
Antiloper, sp. 1144.

Bontemps [bita’], Roger, typen för en godmodig,
välmående fransman. Namnet förekommer t. ex. hos
Belleau och Béranger.

Bon ton [bl ti’], fr., god ton.

Bontoux [blto’], Paul Eugène, fransk finansman,
f. 1824, d. 1904, blef efter en tids praktik som
järnvägsingenjör direktör för den österrikiska
sydbanan, men inlät sig, understödd af bankirfirman
Rotschild i Paris, på vidlyftiga spekulationer i
storindustriella företag och förlorade 1873 sin
förmögenhet och sin plats. Efter misslyckade försök
att med legitimisternas tillhjälp bli vald till
deputerad lyckades han intressera några klerikala
franska kapitalister för upprättandet (1878) af
en "katolsk" bank, "Union générale", som skulle
motarbeta judiska bankirer och hvars president han
blef. Genom sitt finansiella geni och en oerhörd
reklam lyckades han drifva upp bankens aktier till
fabelaktig höjd och tillfoga huset Rotschild stora
förluster. Men genom hans svindelaktiga spekulationer
gick företaget omkull, så att banken 1882 måste
inställa sina betalningar, hvarvid regeringen, i
synnerhet justitieministern Humbert, lär haft sin
hand med. Kraschen drabbade hårdt både den franska
och den utländska
penningmarknaden och vållade tusentals familjers
ruin. B. själf dömdes till fem års fängelse, men
lyckades fly. 1888 utgaf han till sitt försvar L’union
générale, sa vie, sa mort, son programme
. E. A–t.

Bontuku (Bonduku), stad och handelsplats i Gjaman
i Väst-Afrika, vid floden Tin, i franska kolonien
Elfenbenskusten. B. är hufvudstad i en negerstat
af samma namn och har omkr. 3,000 inv., hvilka med
de från s. kommande karavanerna utbyta landets
bomullsväfnader och guldstoft mot europeiska
produkter. B. besöktes 1882 första gången af en
europé, engelsmannen Lonsdale, och kom 1888 under
franskt protektorat.

Bonum (egentl, neutr. af lat. bonus, god), det goda,
gods. – Commune bonum, gemensam tillhörighet. –
Summum bonum, det högsta goda.

Bonus eventus (lat.), "god framkomst", "god utgång",
rom. myt., urspr, en landtlig gudomlighet för grödans
uppspirande och god årsväxt, sedermera förlänare af
lycklig utgång i allmänhet. På marsfältet hade han
ett tempel; mest dyrkades han i landsorten. Guden
framställes vanligen såsom yngling med offerskål
i ena handen samt ax eller ymnighetshorn i den
andra. Jfr Agatodemon och Felicitas.
(H. Sgn.)

Bonvalot [båvalå], Pierre Gabriel, fransk
upptäcktsresande, f. 1853 i Épagne, dep. Aube,
anträdde 1880 i sällskap med Capus och Ujfalvy
en resa till det inre Asien samt offentliggjorde
resultaten af resan i arbetena En Asie centrale,
de Moscou en Bactriane
(1884) samt En Asie centrale,
du Cohistan à la mer Caspienne
(1885). I febr. 1886
reste han på franska regeringens uppdrag jämte
Capus och målaren Pepin åter till Central-Asien,
under hvilken resa han öfver Pamir och genom
Chitral lyckades nå Indien. Ingen europé hade före
honom från Turkestan framträngt till Indien. Resan
beskrefs i Du Caucase aux Indes à travers le Pamir
(1888). I juli 1889 följde B. prins Henri af Orléans
på en expedition öfver Tibet till Tonkin. I Tasjkend
ordnades karavanen, som därpå öfvergick Tian-sjan på
väg mot Lassa. Lob-noor, Altyn-tag och Tibetanska
platån passerades. I febr. 1890 uppnåddes sjön
Tengri-noor, men där hejdades de resande af tibetaner,
och trots underhandlingar, som varade i sju veckor,
erhölls icke tillåtelse att besöka Lassa. Färden
fortsattes då åt s. ö. öfver Junnan till Hanoi,
Tonkins hufvudstad, dit de anlände 12 sept. 1890. Till
Paris återkom B. med prinsen i nov. s. å. och mottogs
med stora hedersbetygelser. B. skildrade färden i De
Paris au Tonkin à travers le Tibet inconnu
(1892).
J. F. N. (G. Stg.)

Bonvicino [bånvitjmå], Alessandro, kallad Moretto
da Brescia
, italiensk målare, f. 1498 i Brescia,
d. där 1555, lärjunge till Fioravante Ferramola i
Brescia, vidare utbildad efter Girolamo Romanino,
Tiziano och Raffaello, verksam mest i Brescia, men
tidtals äfven i Bergamo (1529) samt Milano och Verona
(1540). Brescia-målarnas berömda "silfverton",
en klart skimrande, pärlgrå färgstämning, hvars
upphofsman Romanino var, utvecklades vidare till
egendomlig skönhet af B. Utom några öfverlägsna
porträtt, enkla, storartade i uppfattningen och
jämbördiga med de ypperste italienske porträttmålarnas
arbeten under renässansen, skapade han endast
andaktsbilder, hvilka till allra största

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free