- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1185-1186

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

byggd, omgifves af vackra promenader samt är säte
för sparbank (sedan 1834) och afdelningskontor
af Kalmar enskilda bank. Förut fanns i B. en
tvåklassig pedagogi, som 1891 indrogs. Handeln
består hufvudsakligen i utskeppning af spannmål
och arbetad kalksten samt (vid marknaderna i
juni och sept.) betydlig försäljning af hästar
och nötkreatur. Hamnanläggningen är dyrbar, men
otillgänglig för fartyg, som sticka djupare än 3,8
m. Ångbåtsförbindelse
underhålles med en del af fastlandets städer, med
Kalmar flera gånger dagligen. Antalet fabriker uppgick
1903 till 3, med tillsammans 9 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 20,041 kr. Handlandenas antal
var s. å. 35, med ett uppskattadt inkomstbelopp
af 76,077 kr., och handtverkarnas 35, med 33
arbetare och ett uppskattadt inkomstbelopp af
19,577 kr. År 1903 hade staden 2 segelfartyg,
tillsammans 20,73 ton. Järnväg från Böda till B. är
under anläggning. Från 1880-talet har B. särskildt
på grund af luftens hälsobringande egenskap varit
en ganska besökt kurort. En där inrättad badanstalt
öfvertogs 1892 af staden, men
öfvergick 1901 till d:r M. Pontén, hvars stärbhus den
numera (1905) tillhör. C. J–n.

illustration placeholder
Situationsplan af Borgholm.

1. Kyrkan. 2. Torget. 3. Varmbadhuset.

4. Begrafningsplats. 5. Societetsparken.



Långt namnkunnigare än själfva staden äro de på
höjderna därofvan, den s. k. västra landtborgen,
belägna storartade ruinerna af Borgholms slott,
bekant åtminstone sedan 1280 och ofta nämndt i
vår krigshistoria. Borkholms slott, som det först
och ännu på 1700-talet kallades, hade under 15:e
årh. fått förfalla, hvarför Johan III 1569 började
"förbygga" detsamma. Från 1572 var först Johan
Baptista Paar och sedan dennes broder Dominicus
byggmästare på slottet, som då blef en af Sveriges
första bastionsfästningar. Arbetena å slottet
upphörde dock 1593, på hertig Karls befallning, men
1602 började försvarsverken förstärkas, och härmed
fortsattes till Kalmarkrigets utbrott. 8 aug. 1611
inneslöts B. af danskarna, och redan följande dag
uppgafs det af sin befälhafvare, Johan Månsson
Ulfsparre, men 27 sept. s. å. kringränndes det af
Gustaf Adolf, som dock ej förrän 7 okt. lyckades
förmå den danske befälhafvaren Kristen Hansen
att kapitulera. 2 juni 1612 kommo danskarna åter,
och efter 9 dagars beskjutning uppgafs B. af Peder
Michelsson (Hammarsköld) till Gert Rantzau. Efter
freden i Knäred 1613 återlämnades det i utplundradt
och illa medfaret tillstånd, så att reparationsarbeten
oförtöfvadt måste påbörjas, men blott för att efter
ett tiotal år afbrytas. Ett mindre jordverk byggdes
dock 1643, och från 1651, då Öland förlänats åt Karl
Gustaf, fortsattes slottsbyggnaden under ledning
af Nicodemus Tessin, men arbetena afstannade efter
Karl X:s tronbestigning. När krig med Danmark ånyo
utbröt, var B. dock så pass befäst, att kapten Henrik
Julius Heideman kunde försvara det mot danskarna,
hvilka 17 aug. försökte en stormning. Följande dag
undsattes B. af amiral Wachtmeister, som fördref
danskarna. 1681 återupptogos byggnadsarbetena,
men nedlades åter snart. Slottet blef sålunda
aldrig fullbordadt enligt den tessinska planen,
och Dahlberghs ståtliga teckning i Sueciaeverket
är sålunda oriktig. Småningom förföll äfven den
färdiga delen af den vackra borgen. 14 okt. 1806
fullbordade en vådeld förstörelseverket. Sedan några
år har emellertid den imponerande ruinen börjat
hållas vid makt, och af innevarande åra (1905)
riksdag äskas "till underhåll och restaurering af
B:s slottsruin" 35,000 kr., däraf 5,000 kr. för år
1906. – Se Ahlqvist, "Ölands historia och beskrifning"
(1822–25), Sylvander, "Borgholms slotts historia"
(1877), och Munthe, "K. Fortifikationens historia"
(1900–05).
L. W:son M.

illustration placeholder
Borgholms slotts ruin.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free