- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1325-1326

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bottentryck - Bottenventil, maskinb. Se Bottenkran - Bottenviken - Bottero. 1. Osvaldo B. 2. Georgina B. - Bottesini, Giovanni - Bottfor - Botticelli [-tjä'lli], Sandro, italiensk målar. Se Filipepi - Bottin - Bottlenose - Bottle-tree [bå'tl-tri], eng., bot. Se Brachychiton - Bottna - Bottnaryd - Bottniska handelstvånget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innesluter densamma. Om kärlet har t. ex. vågrät
botten, angifves bottentrycket genom vikten af en
vätskepelare, hvars bas är lika stor med bottenarean
och hvars höjd är vätskehöjden i kärlet. Detta gäller,
hvilken form kärlet än må ega, således äfven om det
utvidgas eller afsmalnar uppåt. Till följd däraf blir
det möjligt att med en vätska utöfva ett större tryck
än det, som motsvarar vätskans egen vikt. Denna sats,
att bottentrycket kan blifva större än vätskans vikt,
kallas stundom "Pascals hydrostatiska paradox", emedan
Pascal först experimentellt bevisade dess riktighet.
G. R. D.*

Bottenventil, maskinb. Se Bottenkran.

Bottenviken, norra delen af Bottniska viken. Se
Östersjön.

Bottero. 1. Osvaldo B., italiensk sångare, f. 1858
i Milano, son af bassångaren Alessandro B. (d. i
Milano 1892, 60 år gammal), studerade juridik vid
Turins universitet, men egnade sig sedan åt musiken
och debuterade 1883 såsom Lecco i Ponchiellis
"Promessi sposi". Därefter sjöng han på de flesta
af Italiens större scener, på Malta, i Buenos Aires
m. fl. st. och gästade 1890–91 Stockholm, där han
uppträdde som Silva i "Ernani", Lotario i "Mignon",
Mefistofeles i "Faust" och "Mefistofeles", Toreadoren
i "Carmen" samt Dulcamara i "Kärleksdrycken". B. var
en framstående artist med bildadt föredrag och
intelligent spel. Återkommen till Italien, beröfvade
han sig själf lifvet 1892 af sorg öfver sin makas
förut s. å. timade död.

2. Georgina B., den föregåendes hustru, född Sommelius,
svensk sångerska, f. 12 nov. 1857 i Styrnäs socken,
Ångermanland, studerade pianospel vid konservatoriet
i Stockholm och sång för fruarna Jakobsson och
Stenhammar samt debuterade med stor framgång på
operan 1879 såsom Margareta i "Faust" och Susanna i
"Figaros bröllop", hvarefter hon engagerades och
ytterligare sjöng Lalla Rookh, Oberon, Arlette i
"Jean de Nivelle", Micaela i "Carmen" m. m. Hon
ingaf stora förhoppningar genom sin varma sång och
sympatiska personlighet. 1881–82 studerade hon
under fru Marchesi i Paris, uppträdde sedan på
flera italienska scener och gifte sig 1884. Hon
delade sedan sin mans yrke och triumfer, tills
hon 17 mars 1892 i Florens dukade under för ett
bröstlidande, mot hvilket hon förgäfves sökt bot
dels genom vistelse i sitt hemlands fjälltrakter,
dels genom anlitande af den då moderna kochska lymfan.
A. L.

<b>Bottesini,</b< Giovanni, italiensk kontrabasvirtuos
och kompositör, f. 1823, d. 1889 såsom
konservatoriedirektör i Parma, gjorde
vidsträckta konstresor – Sverige besökte han
1877 – samt innehade dirigentplatser i Paris,
Palermo, Barcelona och London. När hans rykte
var som störst, kallades han "kontrabasens
Paganini". Hans ton var stor, hans färdighet i
löpningar beundransvärd. B:s kompositioner, som äro
ganska gedigna, utgöras af operor, ett oratorium,
symfonier, stråkkvartetter, konserter m. m.
A. L.

<b<Bottfor</b> [-får; fr. botte forte, af botte, stöfvel,
och forte, stark], ytterstöfvel, ytterkänga.

Botticelli [-tjä’lli], Sandro, italiensk målare. Se
Filipepi.

<b<Bottin</b> (fr. <i<bottine</i>, egentl, liten stöfvel,
fruntimmershalfstöfvel), hög snörkänga; brukas äfven
i betydelsen pampusch.

Bottlenose [bå’tlnåué], engelsk benämning på
näbbhvalen. Se Hyperoodon.

Bottle-tree [bå’U-tri], eng., bot. Se
Brachychiton.

Bottna, socken i Göteborgs och Bohus län, Kville
härad. 1,796 har. 650 inv. (1903). Annex till Kville,
Göteborgs stift, Vikornas södra kontrakt.

Bottnaryd, socken i Jönköpings län, Mo härad. 15,143
har. 1,227 inv. (1903). B. bildar med Mulseryd,
Angerdshestra och Bjurbäck ett konsistoriellt
pastorat i Skara stift, Redvägs kontrakt.

Bottniska handelstvånget, benämning på de bestämmelser
i den inre svenska handelspolitiken före 1765, genom
hvilka Norrlands och Finlands städer förbjödos att
sända fartyg till orter söder om Stockholm och Åbo
samt att mottaga besök af utländska fartyg. Ett
sådant förbud förekom redan i köpmålabalken af
Magnus Erikssons stadslag och upprepades i växlande
omfattning under följande århundraden. Dock gjorde
sig äfven motsatta tendenser gällande, och en fast
institution blef bottniska handelstvånget först genom
de tre stora handelsordinantierna 1614, 1617 och
1636, af hvilka hvar och en skärpte sin föregångares
bestämmelser. Efter denna tid voro städerna norr om
Gäfle och Åbo utestängda från all direkt förbindelse
med utlandet, såväl från att mottaga utländska fartyg
(s. k. "passiv" seglationsrätt) som från att själfva
utsända sådana (den "aktiva" seglationsrätten);
ej heller skulle de inom landet få segla längre än
till Stockholm och Åbo, ehuru alla svenska städer
kunde sända sina fartyg till dem. Gäfle erhöll
inhemsk och aktiv utländsk seglation, dock intill
1673 med det betungande villkoret att dess fartyg
alltid på vägen skulle löpa in till Stockholm. – I
denna ordning skedde sedermera (frånsedt kortvariga
mildringar) blott den ändringen, att fem städer i
Egentliga Finland 1641–60 erhöllo en begränsad aktiv
seglationsrätt till Tyskland och Livland.

Ehuru bottniska handelstvånget är äldre än de svenska
städernas indelning i stapelstäder och uppstäder,
blef det med tiden ett af de viktigaste leden i
denna indelning; och från denna synpunkt innebär
det, att Bottniska vikens långa kuster alldeles
lämnades utan stapelstäder. Men medan rikets öfriga
uppstäder voro utestängda blott från den utrikes
handeln och hade full frihet att handla inom hela
landet, tillkom här en stor inskränkning äfven i den
inhemska seglationen. Det var därvid utan tvifvel
Stockholms intresse, som mest påverkade lagstiftarna,
men dess tillgodoseende ansågs vara förutsättningen
för hela landets välgång, framför allt på grund af
hufvudstadens ställning som den egentliga "stapeln"
för den omhuldade utrikeshandeln. Som ersättning
skulle uppstäderna ha andra förmåner, men dessa
lågo ej regeringen lika mycket om hjärtat. Sålunda
uppgafs redan under Gustaf II Adolf principen,
att stapelstadsborgarna skulle vara uteslutna
från uppstädernas marknader (d. v. s. från
direkt handel med bönderna), och förbudet för
den s. k. bonde-seglationen var tidtals alldeles
upphäfdt. Detta sistnämnda förbud, som på visst
sätt också var ett "bottniskt handelstvång", gällde
de verklige böndernas (ej "skärkarlarnas") seglats
till Stockholm och andra orter utom landskapet med
varor och var naturligtvis i de bottniska städernas
intresse. Efter att ha varit mer eller mindre
fullständigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free